Skolledarnas tio förslag: Så måste rektorsrollen förändras
I en undersökning listar skolledare sina viktigaste åtgärder för att rektorsrollen ska bli mer hållbar. På bild: Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare. Foto: Myelie Lendelund/Ola Westerberg
Teman
Vilka tre förändringar i rektorsuppdraget tror du kan ge störst förbättring för arbetsbelastningen och göra uppdraget mer hållbart? Den frågan ställdes i Sveriges Skolledares stora löneenkät.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman kommenterar flera slutsatser ur undersökningen.
Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2026-03-10 06:00
Läs alla delar i Tema: Reformstormen
En storm av reformer är på väg att förändra skolan. På toppen av berget står rektor som ansvarig för genomförandet. Hur ska rektorer klara de utökade kraven och arbetsuppgifterna? Läs alla delar i temat i Skolledaren nr 2 2026:
Ett nytt landskap – så förändras rektorsrollen i reformspurten
Skolledarnas 10 förslag: Så måste rektorsrollen förändras
Edholm (L): Jag förstår att det finns en oro bland skolledarna
Här är alla utredningar som påverkar skolledare
Uppmaningen: Gör verkstad av rektorsutredningens förslag
- ”Frågan om att staten ska ta över ligger högt upp. Man får komma ihåg att majoriteten av Sveriges Skolledares medlemmar finns där majoriteten av eleverna finns, alltså inom kommunal grundskola och sannolikt i större städer och med relativt välfungerande organisationer runt sig. Men de ser ändå nackdelarna med det kommunala ansvaret. Eftersom staten sätter målen för utbildningen ska staten också ta ansvar för att finansiera den. Vi ser också att frågan är lägre prioriterad bland medlemmar i friskolesektorn – av förklarliga skäl.”
- ”I princip är alla överens om att man lägger för mycket tid på frågor som har med grundläggande infrastruktur att göra, som till exempel fastighetsfrågor och it. Det administrativa ansvaret borde inte ligga på skolledningen, det hör inte hemma i kärnuppdraget pedagogiskt ledarskap.”
- ”Frågan om delat ledarskap kommer högre upp bland biträdande rektorer än hos andra grupper. Det visar sannolikt att de känner att de gör ett i princip fullt rektorsjobb, utan titeln, lönen och mandatet. Och att alla skolhuvudmän inte respekterar enhetsbegreppet, alltså en rektor en skola.”
- ”Många, fler än förväntat, vill se en reglering av hur många anställda man högst får ha per rektor/biträdande rektor. Antal medarbetare är en fråga av vikt för våra medlemmar, den hör också ihop med antalet barn/elever som man ansvarar för samt antal skolenheter. Den visar också att skolledares arbetsmiljö är orimlig och en avsaknad av förutsättningar att fokusera på kärnuppdraget att utveckla förskola, skolans verksamhet.”
- ”Tre av tio skolledare vill ha regleringar av elevhälsans bemanning och tillgång till övriga stödfunktioner samt reglering av lärartäthet.”
Tio förslag från skolledare som kan minska arbetsbelastningen
Frågan ställdes i samband med Sveriges Skolledares löneenkät i fjol och var frivillig. Frågan formulerades så här: ”Vad anser du kan förändras för att göra rektorsuppdraget mer hållbart? Välj de tre förändringar du tror skulle ge störst förbättring för arbetsbelastningen.”
2 203 skolledare besvarade den, och frågan ställdes till skolledare i både kommunal och privat sektor.