Uppmaningen: Agera mot rektorsomsättningen

LÄS ÄVEN: Skolmyndigheterna om de snabba reformerna: Bekymmersamt

LÄS ÄVEN: Här är alla utredningar som påverkar skolledare

LÄS ÄVEN: Svenska rektorer är mer stressade över särskilt stöd

LÄS ÄVEN: Ny forskning: Därför lämnar skolledarna yrket

Vart tredje år publicerar Skolverket sin lägesrapport över svensk skola, där de sammanställer olika mätningar, forskning och kunskapsresultat för att teckna en bild av hur det ser ut.

De listar inledningsvis några av de faktorer som påverkar undervisningens kvalitet: Lärarnas utbildning och kompetens, studieron, tillgången till läromedel – och rektorers pedagogiska ledarskap.

Här lyfter myndigheten fram senaste Talis-undersökningen som visar att rektorer trivs med sina jobb – och att de som anger att de saknar tid för det pedagogiska ledarskapet halverats.

– Jag blir aldrig förvånad över siffror som visar att rektorer trivs med sina jobb – det är på många sätt ett fantastiskt spännande uppdrag. Men kan också vara slitsamt. Att fler upplever att de kan fokusera det pedagogiska ledarskapet är mycket positivt. Det är en förutsättning för hög kvalitet och likvärdighet, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman. 

Oro för rektorsomsättningen

Men Skolverket tar samtidigt upp en fortsatt oro för den höga rektorsomsättningen. De hänvisar till siffror som myndigheten tidigare presenterat – att tre av tio skolor har en hög rektorsomsättning. Skolverket definierar rektorsomsättningen med att skolorna haft tre eller fler rektorer de senaste fem åren.

Myndigheten listar flera förklaringar till varför rektorer inte stannar längre på sina arbetsplatser:

• Höga stressnivåer, till följd av för mycket administration.
• Att inte kunna tillsätta rätt stöd och hjälp för elever med behov av särskilt stöd.
• Att hållas ansvarig för elevernas sociala och emotionella välbefinnande.
• Att hantera vårdnadshavares oro.

Uppmaning till huvudmännen

Frågan om särskilt stöd aktualiseras än mer i regeringens reform kring tidigare stödinsatser, som innebär att rektor blir skyldig att skyndsamt sätta in stödundervisning som ska finansieras inom befintlig budget.

Skolverket konstaterar att många rektorer anger att de saknar tillräckliga resurser för att möta stödbehoven.

Skolverket skickar också med uppmaningen till huvudmännen att göra en analys av varför rektorsomsättningen är hög – och sätta in åtgärder. En del i det kan vara att kartlägga arbetsuppgifterna och anställa personal som kan avlasta rektorerna.

Vissa tidskrävande arbetsuppgifter bör också kunna plockas bort från rektor och läggas över på huvudmannen, som fastighetsförvaltning, stöd i personalfrågor, ekonomi och juridik.

Skolverket tar också upp utredningen ”Rektor i fokus” förslag om en definition av pedagogiskt ledarskap och rektors ansvarsområde i skollagen, så att huvudmännens ansvar att ge rätt stöd förtydligas.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman uppger att hon delar Skolverkets oro för den höga rektorsomsättningen. 

– Att vara rektor är ett mycket ansvarsfyllt och komplext uppdrag och alla huvudmän lyckas inte skapa tillräckligt goda förutsättningar för sina rektorer, säger hon. 

Ökat statligt ansvarstagande

En del av den oro Skolverket uttrycker i rapporten är likvärdigheten. Skillnaderna mellan skolor är stora, och skolan är strukturellt splittrad – vilket kommer göra det tuffare i vissa skolor att klara av implementeringen av regeringens många reformer, menar myndigheten.

Skolverket pekar därför på att det behövs ett ökat statligt ansvarstagande för finansieringen av skolan.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman instämmer, och menar på att implementeringen kan bli ”ett riktigt stresstest för skolorna”.

– Jag hade önskat att man tagit det i rätt ordning och börjat med att säkerställa skolledningens förmåga att vara pedagogiska ledare, gärna på det sätt som föreslås i utredningen Rektor i fokus, säger hon. 

”Alla verkar eniga om att staten behöver kliva in”

Hon ser också de växande skillnadena mellan skolor som ett ”av vårt samhälles stora misslyckanden”.

– Det kan inte få fortsätta. Alla verkar enliga om att staten behöver kliva in och ta ansvar, till och med statens egen myndighet. Jag ifrågasätter skarpt varför regeringen ägnar all energi åt att reglera skolans inre arbete istället för att säkra förutsättningarna på systemnivå, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman. 

I rapporten tar Skolverket tar också upp vikten av att myndigheten kan ägna sig åt att stötta huvudmän, rektorer och lärare i implementeringen.  

– För Skolverkets del så kommer reformerna och det här är viktiga implementeringsarbetet ta väldigt mycket av vår tid och kraft framåt och dominera Skolverkets tillvaro de närmaste åren, har Joakim Malmström, generaldirektör för Skolverket, tidigare sagt till Skolledaren.se.