Friska vindar på Öckerö – Stefans ledarskap håller nere sjuktalen

LÄS ÄVEN: Så säger lärarna om trivseln på Öckerö seglande gymnasieskola

LÄS ÄVEN: Borås satsar på en rektor per förskola: Tror på nära ledarskap

LÄS ÄVEN: Så leder rektor Torbjörn med tillit: Handlar om att lyssna

Det är snökaos i Göteborgsområdet när lärarna träffas igen efter jullovet. De som inte har lyckats ta sig till jobbet följer dagens studiedag från sina skärmar därhemma. Ingen är sjukskriven – i dag heller. De som är på plats möts av ett vackert vinterlandskap i Göteborgs norra skärgård.

Med en personal på 38 personer, varav 28 lärare, hade skolan förra året 29 sjukdagar totalt. Det är mindre än en dag per person och år. Det kan knappast bara bero på att skolan ligger vackert, att eleverna är studiemotiverade eller att de flesta lärarna inte har småbarn hemma längre.

Stefan Carmesund har varit rektor på skolan sedan 2019. Redan då var sjuktalen låga, men har stadigt minskat till förra årets 0,4 procent. Stefan Carmesund vill inte ta åt sig äran – tvärtom – för han menar att det är genom att han vågat lita mer och mer på sin personal som han också sett trivseln och engagemanget öka.

– Det är jätteviktigt att ha personal som trivs på jobbet. Det värsta är ju om någon blir sjukskriven och vi behöver få in vikarier eller till och med ställa in lektioner, säger Stefan Carmesund.

Stefan Carmesund börjar terminen med en genomgång och trycker på sitt viktigaste budskap: ”Målet är att alla elever ska klara sin utbildning.” Utifrån det utvecklar han sin lednings­filosofi att alla på skolan är delaktiga i att nå dit. Foto: Daniel Stiller

”Medskapande ledarskap”

De låga sjuktalen har sin förklaring i flera olika åtgärder, som alla utgår från hans syn på ett ”medskapande ledarskap”, som han kallar det. Tanken med det är att alla är delaktiga, tar ansvar för utvecklingen och hela skolans resultat. Därför är det kanske representativt för hans ledarskap att denna årets första studiedag inte inleds av honom själv, utan av en av lärarna. Det är förste­läraren Hanna-Sofia Richardsson som leder en workshop om hur hon och hennes kollegor kan utveckla reseuppgifterna för eleverna när de är ute och seglar.

Alla elever på skolans huvud­program gör minst en segling med skolfartyget Gunilla, en tremastad bark som under ett läsår anlägger hamnar i fyra världsdelar. Beroende på program är eleverna ute mellan fyra och nio veckor. Livet ombord är förstås en skola i sig, men med på varje resa följer också en lärare som håller i lektioner och då gäller det att lärarna därhemma har skickat med uppgifter som är görbara.

Hanna-Sofia Richardsson är lärare i svenska och musik och numera förstelärare på skolan. Hon har gjort flera resor över Atlanten med sina elever som ansvarig för undervisningen ombord. På ett skolfartyg kallas läraren ombord för DOS (Director of Studies). Foto: Daniel Stiller

Självklart att ta tillvara på initiativ

Hanna-Sofia Richardsson har jobbat på skolan i 17 år och har själv varit med på många seglingar över haven. Hon undervisar i svenska och musik men uppdraget som förstelärare sökte hon just för att hon ville vara med och utveckla skolan. Den här dagen handlar det om reseuppgifter, men hon har också varit med och startat en konflikthanteringskurs – som numera är obligatorisk för alla elever inför varje seglats.

– Om man har en idé går det lätt att göra verklighet av den här. Det är en av anledningarna till att jag trivs så bra här, säger Hanna-Sofia Richardsson.

För Stefan Carmesund har det blivit alltmer självklart att ta tillvara initiativ från personalen och låta dem förverkliga sina idéer, men han är också självkritisk och menar att det ändå tagit honom lite tid att komma dit.

– I början var jag sämre på att lyssna och förstår inte nu varför jag inte hängde på mer. Det var ju ren dumhet. Jag trodde jag visste bäst! Men jag är ju faktiskt inte här för min egen skull utan har förstått hur viktigt det är att ta vara på den energin som finns i organisationen. Man är ju dum om man säger nej till goda initiativ, säger Stefan Carmesund.

De olika programmen seglar på olika rutter mellan fyra världsdelar. När vi besökte skolan var natur- och sjöfartseleverna på väg med buss till Lissabon för att flyga till Kap Verde. Därifrån seglar de till Surinam och Grenada. De löser av samhällsettorna som seglat från Las Palmas till Dakar och Kap Verde.

Låg lågt med förändringar i början

När han kom till skolan 2019 hade han varit rektor i elva år och hade redan en tanke om vilken typ av ledarskap han ville åstadkomma. Men han låg lågt i början och valde att lära känna personalen och inte ändra på något under det första halvåret. Då var lärarna organiserade i två olika fackförbund och undervisade oftast inom samma program, vilket gjorde att det var mer av ”vi och dem”. I dag undervisar lärarna på flera av skolans fem program, vilket Stefan Carmesund tror är en annan framgångsfaktor för att skapa det ”vi” som han hela tiden strävar efter.

Lärarna vi pratar med är överlag positiva till att undervisa på olika program, men av olika anledningar. Hanna-Sofia Richardsson var tidigare programansvarig för samhällsprogrammet men tilltalas nu av att det blir olika typer av utmaningar.

– Jag tycker att undervisningen blir roligare och mer varierad, samtidigt som jag har fått en större förståelse för vad de olika programmen behöver.

Platt organisation

Hennes kollega David Mellberg, som är programansvarig för sjöfart och marinteknik och undervisar i samhällskunskap, historia och geografi, tycker att den största fördelen är att han lärt känna varje elev.

– Jag har undervisat alla elever på skolan om man räknar ihop de två senaste läsåren. Det kan vara spretigt och tungt, men jag känner också en stolthet över att ha en relation med varje elev som går här nu.

David Mellberg beskriver organisationen i skolan som den förmodligen ”mest platta” i Sverige och hur lärarna emellan löser det mesta – från akuta problem som kommer upp till att driva långsiktiga projekt.

– Det är på gott och ont och det gäller att hitta en balans mellan styrning och frihet. Ibland tycker jag det kan kantra mot för mycket frihet, som när projekt rinner ut i sanden. Å andra sidan ger friheten oss stora möjligheter att utvecklas, säger David Mellberg.

Klockorna på skolan är inställda på olika resmål beroende på var de seglande eleverna befinner sig i världen. Foto: Daniel Stiller

Noga med att följa upp förändringar

För Stefan Carmesund är en viktig nyckel att lyssna på sin personal men också att noga följa upp de förändringar som införs och vid behov styra in på nya lösningar. Det som fungerar i dag kanske inte fungerar nästa läsår. Därför tog han till exempel bort programarbetslag (som inte fungerade så bra när han kom) och ersatte dem med ämnesarbetslag. Sedan dess har förutsättningarna ändrats och program­arbetslagen har kommit tillbaka.

– Konsten är att skapa en organisation och en miljö där människor känner att de har förtroende och tar ansvar, att det finns en tillit åt båda håll. Om jag skulle behöva ta alla beslut skulle jag måla in mig i ett hörn.

Bästa arbetsmiljön: Elever och lärare möts av skärgården varje morgon när de kommer in i den stora hallen på Öckerö seglande gymnasieskola.

Flexibilitet

Han räknar upp fler områden där han ser till att alla är med och delar på ansvaret. Inte bara studiedagar planeras gemensamt, utan också vilka och hur många möten som behövs. Man försöker också ta hänsyn till varje individ i schemaläggningen, så att till exempel småbarnsföräldrar kan börja lite senare.

– Om vardagen och hemsituationen fungerar blir det bra på jobbet också. Som chef behöver jag bidra till att livspusslet går ihop för var och en.

På skolan finns också en flexibilitet för den lektionsfria tiden. Om en lärare till exempel behöver sitta och rätta prov under en lektionsfri dag, går det bra att jobba hemma. Även detta bottnar förstås i tilliten och en tro på att varje lärare vill lyckas med sitt arbete och en insikt i att lärare jobbar jättemycket – både med att planera och genomföra sina lektioner och med att utveckla sitt arbete tillsammans med kollegorna.

Vill att personalen kommer till honom

Om någon i personalen inte skulle må bra vill Stefan Carmesund först att hen kommer till honom för ett första samtal. Om det behövs erbjuder han stödsamtal hos företagshälsovården, oavsett orsak.

– Det har sällan enbart berott på jobbet, men det spelar ingen roll för jag vill ju att mina medarbetare ska må bra utifrån hela sin livssituation. Då skapas förutsättningar för att de också mår bra på jobbet.

Samtidigt som vi intervjuar Stefan Carmesund löser lärarna av varandra i klassrummet för att fortsätta dela med sig av sin kunskap och tillsammans med sina kollegor knåda fram bra lösningar för eleverna inför vårterminen.

Öckerö seglande gymnasieskola

• En kommunal gymnasieskola på Öckerö.
• Här går drygt 300 elever på något av de fem programmen Marin­teknik, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap och Sjöfart (däck eller maskin) samt IM.
• Undervisningen sker dels i skolans lokaler, dels på skolfartyget T/S Gunilla. Seglatserna varar mellan fyra och nio veckor. I varje utbildning (förutom IM) ingår minst en seglats.
• 36 personal, varav 28 lärare jobbar på skolan.
• År 2025 (till och med juni) var sjuktalen 0,4 procent, vilket blir ungefär 29 sjukdagar utslaget på hela personalen (räknat på 194 arbetsdagar).
• År 2023 var motsvarande siffra 1,7 procent och för år 2024 0,7 procent.

Stefan Carmesund

Gör: Rektor på Öckerö seglande gymnasieskola.

Bor: Kalvsund (en annan ö i Göteborgs norra skärgård).

Ålder: 61 år.

Familj: Fru och två vuxna barn.

Bakgrund: Idrottslärare i 20 år i alla skolformer, rektor sedan 2008 – i Vårgårda, Borås, Göteborg och sedan 2019 på Öckerö.

Intressen: Tränar, läser, reser. Åker långfärdsskridskor när isen lagt sig på havet.

Därför är jag rektor: Det är utmanande och roligt för att det händer saker man inte är förberedd på. Det är tilltalande att inte alltid veta om jag klarar dagens uppgifter. Min drivkraft är att eleverna ska lyckas.