Bokaktuella rektorn: ”Vi skolledare behöver mer kulturell intelligens”

LÄS ÄVEN: Skolledaren på makthavarlistan: En röst som behöver bli hörd

LÄS ÄVEN: Krönika: När eleven tystnar ökar vårt ansvar

Daria Ramzi har tidigare synts i den här tidningen, både som krönikör och i samband med nomineringen till Framtidens kvinnliga ledare 2025.

Hon berättar att hon arbetat med boken under flera år, och har valt att utgå från sin egen barndom, präglad av mobbning, rasism och att växa upp i ett mellanförskap med föräldrar från Rumänien och Irak.

– Boken kommer från en väldigt personlig plats. Det viktiga för mig var att ge perspektivet att vi alla bär med oss vår historia, den barndom vi haft präglar vilka val vi gör i de möten vi har framöver i livet, säger Daria Ramzi.

Hon vill ge andra skolledare ett nytt perspektiv genom att beskriva uppväxten, först i Öxnehaga, ett område med socioekonomiska utmaningar, vidare till centrala Jönköping där hon berättar att hon utsattes för mobbning och rasism av klasskamrater medan lärare och skolledning stod vid sidan utan att agera.

– Jag beskriver hur det kan vara för barn i Sverige som växer upp likt min egen barndom i en tvärkulturell situation med både kulturell press och prestationsångest. Barn försöker som det är att hitta sin plats i samhället, och i ett mellanförskap blir det ännu mer påfrestande, säger Daria Ramzi.

”Ett personligt manifest”

I boken beskrivs bland annat bemötandet från en av skolans lärare, som inte bara såg på mobbningen utan även spädde på de andra elevernas behandling av Daria Ramzi. Han gav också uttryck för egen rasism.

Det var en av anledningarna till att Daria Ramzi själv valde att bli lärare och slutligen skolledare.

– Detta är ingen traditionell handbok, utan ett personligt manifest för en inkluderande skola. Jag vill bidra med fler perspektiv som vidgar vyer. Det kan vara så som du som läser känner till din omvärld, men det kan också vara så som jag hade det. Hade skolledaren och personalen uppmärksammat det hade min skolgång blivit annorlunda.

Kulturell intelligens

En viktig fråga i hur skolan kan bli mer inkluderande och motverka mobbning och utanförskap är kulturell intelligens, menar Daria Ramzi som ägnar ett kapitel åt begreppet.

”Det innebär att du behöver förstå hur kulturer krockar, språkliga barriärer uppstår och hur identitetskonflikter präglar barns vardag”, skriver hon i boken.

Och tolerans och välmenande temaveckor om inkludering räcker inte, menar Daria Ramzi. I stället uppmanar hon skolledare att sätta sig in i värderingar, normer, identitet och sociala koder – inte bara utifrån härkomst, utan även utifrån kultur, religion, socioekonomisk bakgrund, kön, funktionsvariation eller HBTQ+-identitet.

Ett arbete som behöver ske varje dag, menar hon, och i alla led – elever, personal och vårdnadshavare. 

– Vi behöver skaffa oss mer kulturell intelligens, då får du per automatik rätt förutsättningar för ett inkluderande ledarskap. Får du inte den kunskapen finns risken att du har en ganska snäv syn på hur eleverna har det i skolan, och hur det ska vara i skolan. 

”Risk att man rekryterar den man är mest lik”

Utifrån samtal och möten under arbetets gång bygger hon också en del i boken som handlar om vilken typ av skolledare man vill vara och möta på sin arbetsplats. Och vilka skolledare vi har i Sverige i dag och vilka som kan utgöra framtidens skolledare.

– Det finns en risk att man som chef rekryterar dem man själv är mest lik. Det är psykologiskt – jag tycker om dig för att du liknar mig. Men man kan aktivt jobba bort det. När man rekryterar in till skolledarskapet behöver man tänka på vad skolorna behöver för kompetens, så att man får rätt ledare på rätt plats.

Men framför allt vill hon att boken ska väcka tankar och ge förståelse för hur elever och barn har det i Sverige idag. 

– Barn och unga i dag lever i två parallella världar, där den digitala är en av dem. Samtidigt ser vi en kriminalitet som ökar, en annan typ av prestationsångest och fler elever som sitter hemma. Jag vill diskutera och problematisera vad det innebär att vara ung idag, säger Daria Ramzi. 

Om Daria Ramzi

• Daria Ramzi, 34, har arbetat som skolledare i tre år i hemorten Jönköping. Innan dess som lärare i nio år.
• Först som biträdande rektor och rektor för en grundskola Åk F-9 med integrerad förskola och sedan som verksamhetschef för vuxenutbildningen. Lagen om upphandlad verksamhet gjorde att det sistnämnda jobbet mynnade ut i en ny skolledarutmaning för Daria Ramzi.
• Numera arbetar hon som rektor för två grundskolor i Hjo kommun.
• År 2023 nominerades hon till Årets unga ledande kvinna i Jönköpings län och år 2025 rankades hon bland Sveriges 50 främsta framtida kvinnliga ledare av Ledarnas chefsförbund. Hon blev den första skolledaren som nominerats till bägge utmärkelserna.
• Aktuell med boken ”Kan jag så kan du – från förorten till makthavarlistan”.

Fler böcker ur Skolledaren nr 2 2026

Att främja skolnärvaro och psykisk hälsa

Malin Gren Landell (Natur & Kultur)

Minst 200 000 elever uppskattas ha problematisk skolfrånvaro i dag. I en bok, som egentligen riktar sig till vårdpersonal men som involverar skolan, vägleder Malin Gren Landell i insatser för att på ett varsamt vis leda eleven till en återgång till skolan. Hon bygger boken på forskning, praktik, fallexempel och tips.

Att leda utvecklingsprocesser i förskola och skola

Lisbeth Gyllander Torkildsen, Jaana Nehez (Studentlitteratur)

I en andra utgåva av boken går författarna igenom skol- och förskoleutveckling genom kollegiala utvecklingsprocesser, där ledarskapet är en nyckel för att det kollegiala lärandet ska fungera. I boken ges modeller och verktyg kring att leda grupper, att förbättra kommunikationen och samtalen samt strukturer för systematiskt kvalitetsarbete.

Skolutveckling genom samtal

Mia-Marie Sternudd Groth, Monica Evermark (red.) (Studentlitteratur)

Här beskrivs tio samtalsmodeller av olika forskare med en gedigen bakgrund inom skola och pedagogik. Syftet är att ge läsaren verktyg att använda samtal och kommunikation som en resurs i skolutveckling. Detta är en andra upplaga, som uppdaterats med en ytterligare samtalsmodell. Författarna samlar nationell och internationell forskning om skolutveckling, och ger en bild av hur modellerna kan användas i praktiken.