Göteborgs skolledare om stadens storrektorer: ”Inbyggd oklarhet”

LÄS ÄVEN: Utredarens mål: En rimlig arbetsbörda för rektorer

LÄS ÄVEN: Ministern: Jag förstår att det finns en oro bland skolledare

71 remissinstanser, myndigheter, organisationer och kommuner ska yttra sig över utredningen som utredaren Marie-Hélène Ahnborg lade fram i januari. Göteborgs stad är en av remissinstanserna. En del i detta är att grundskoleförvaltningen skrivit ett yttrande över betänkandet. Sveriges Skolledare har i sin tur getts möjlighet att framföra synpunkter på det yttrandet.

Där konstaterar man att förvaltningen och Sverige Skolledare i Göteborg i mångt och mycket delar uppfattning. Bland annat att:

• Rektorsuppdraget är komplext och har stor betydelse för utbildningens kvalitet.
• Organisatoriska förutsättningar är avgörande för ett hållbart ledarskap.
• Stödstrukturer runt rektor behöver vara väl fungerande.

Utredaren: Olycklig utveckling

Men Sveriges Skolledare pekar också på att det finns områden där man gör delvis andra bedömningar. Det kanske viktigaste handlar om rektors ansvarsområde och skolenheternas storlek. Göteborg har sedan länge storrektorsområden, där en rektor kan ansvara för flera skolenheter med biträdande rektorer på de skilda enheterna.

Det tydliga budskapet från utredaren Marie-Hélène Ahnborg är att utvecklingen mot storrektorsområden är olycklig. Hon anser att det ska skrivas in i skollagen att rektorns ansvarsområde inte får vara mer omfattande än att rektorn kan utöva det pedagogiska ledarskapet. Här lyfter grundskoleförvaltningen i Göteborg att det finns risker med en organisering med fler och mindre skolenheter med tanke på kontinuitet, skolplacering och elevhälsans organisering.

Mer administration – mindre pedagogiskt ledarskap

Sveriges Skolledare i Göteborg menar att riskerna ska vägas mot de konsekvenser som följer av alltför stora skolenheter. Erfarenheter från Göteborg visar, enligt dem, att mycket stora rektorsområden, i praktiken ofta över 1000 elever, medför att rektorsuppdraget i hög grad förskjuts från ett verksamhetsnära pedagogiskt ledarskap till administration, uppföljning och samordning.

Anders Wallin är själv rektor för flera skolenheter på Montessoriskolan Elyseum, Johannebergsskolan Estetiska, Johannebergsskolan Montessori och Gustaviskolan i Göteborg.

– Ett system med biträdande rektorer som utför traditionella rektorsuppdrag skapar en inbyggd oklarhet om vem som egentligen bestämmer. Utredningen ”Rektor i fokus” tar fasta just på att den som utför det undervisningsnära pedagogiska ledarskapet bör kallas rektor. Min nuvarande roll som chef över chefer skulle med fördel kunna benämnas något annat, för självklart finns fördelar med samarbete mellan skolorna i olika frågor, säger Anders Wallin.

Finansering ifrågasätts

En del av de 71 remissvaren har redan inkommit. De flesta är i grunden positiva till utredarens förslag. Men det finns också invändningar. Hur allt ska finansieras undrar några, andra menar att rektors uppdrag utöver det pedagogiska ledarskapet inte är tillräckligt belyst bland annat när det gäller olika skolformer.

Tidsplanen att lagrådsremiss, proposition och beslut i riksdagen ska hinnas med under 2026 anses inte realistisk. Oavsett vilket så ska det första steget tas den 25 maj, då remissvaren ska vara inne.