S vill se fler lärare på lågstadiet: ”Hur ska man få tag i 3000 lärare?”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman är i stort positiv till S-förslaget om lagstadgade klasstorlekar – men tror att det kan få konsekvenser för möjligheterna att göra lokala anpassningar. Foto: Mathias Hansson/Socialdemokraterna/Adobe Stock/Ola Westerberg
Skolpolitik
Socialdemokraterna lovar en satsning på 3,4 miljarder kronor som ska leda till 3000 fler lärare och mindre klasser. Men Sveriges Skolledare ser en oro med att regleringarna leder till att det lokala svängrummet minskar.
Publicerad: 2026-05-05 12:16
Text: TT/Redaktionen
LÄS ÄVEN: Efter S-budgeten: Besviken på Anders Ygeman
LÄS ÄVEN: S föreslår ett sektorsbidrag till skolan
Magdalena Andersson presenterade förslagen på en pressträff mellan sina båda förstamajtal, i Sundbyberg och Stockholm.
För att löftet ska vara möjligt att genomföra kommer det att behöva anställas fler än 3 000 lärare till i lågstadiet, enligt partiets beräkningar.
Med fler lärare ska 6–9-åringarna i lågstadiet om tidigast några år kunna få mer hjälp med att, framför allt, lära sig läsa och räkna. Det är i dag för många som inte klarar de nationella proven i svenska och matematik, framhåller S.
– Vi vet att en bra skolstart är viktig för att det ska gå bra för en i skolan och sedan vidare ut i livet, så därför vill vi genomföra den här småskolereformen, säger Magdalena Andersson, enligt TT.
Tas från friskolor
Reglerna som anger max antal elever per lärare ska vara bindande för både kommunala skolor och friskolor, enligt S.
Satsningen ska finansieras genom att ta bort det man kallar för en överkompensation i skolpengen till friskolor, och göra om riktade statsbidrag till ett sektorsbidrag för skolan, skriver Socialdemokraterna på sin hemsida.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman säger att hon och Sveriges Skolledare är positiva till förslaget om lagstadgade klasstorlekar i sig.
– Vi är i sak positiva till alla förslag som gör att barnen får en bättre arbetsmiljö och tillgång till det stöd de behöver. Vi är dock lite oroliga för allt för rigida regleringar som minskar möjligheterna till lokala anpassningar. Och så undrar jag hur regeringen ska få tag på 3 000 lärare för detta, säger hon.
”Bra att S är tydliga med sektorsbidrag”
Överkompensationen som Socialdemokraterna talar om innebär att kommunerna ska betala lika mycket i ersättning per elev på en friskola som i den kommunala verksamheten. Kommunerna har också ett särskilt ansvar att hålla beredskap för att när som helst kunna ta emot elever vid inflytt eller för att ta över elever från en friskola som läggs ned.
Det har lett till tuffa ekonomiska förutsättningar för flera kommuner med många friskolor. Regeringens utredare Lena Holmdahl har föreslagit en minskning av ersättning till friskolorna på 6 procent. Men efter det har det rått oenighet i regeringen om förslaget och slutbetänkandet av utredningen är inte beställt förrän november 2026, efter valet.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman konstaterar att Sveriges Skolledare länge drivit på för en förändrad skolpengsnorm och ett sektorsbidrag, istället för riktade bidrag, för att säkerställa att skattepengarna går till skolan.
– Det är jättebra att S nu är tydliga med att de vill ha ett sektorsbidrag till skolan istället för dagens statsbidragsmyller. Det är något vi drivit sedan förbundet bildades, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
”Högt prioriterad fråga för L”
Till Aftonbladet säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) att hon ”tar emot Socialdemokraternas besked med glädje”.
– Minskade klasstorlekar är en högt prioriterad fråga för Liberalerna, och något som vi drivit länge. Regeringen är dessutom redan på gång med att tillsätta en utredning som ska tillse just det, genom att reglera hur stor en klass får vara, säger hon till Aftonbladet.