Nya siffror: Så många rektorer lämnar sin tjänst
Knappa 80 procent av rektorerna som började sin tjänst läsåret 24/25 är kvar på sin tjänst i dag. Foto: Myelie Lendelund/Ola Westerberg
Rektorsomsättning
Skolverkets nya statistik över rektorsomsättningen visar fortsatt på en liten minskning av rektorsomsättningen. Men fortfarande byts var femte rektor ut efter ett år i tjänst.
– Det är anmärkningsvärt att vi inte ser en större minskning av omsättningen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.
Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2026-06-16 12:15
LÄS ÄVEN: Statistik: Så hög är rektorsomsättningen
LÄS ÄVEN: Uppmaningen: Huvudmännen måste agera mot rektorsomsättningen
LÄS ÄVEN: Ny forskning: Därför lämnar skolledarna yrket
LÄS ÄVEN: Stabilt ledarskap vände krisen på Tumba gymnasium
Skolverkets statistik över rektorsomsättningen i grundskolan och gymnasieskolan läsåret 2024/2025 visar att andelen rektorer som stannar kvar i sin tjänst ökar över tid. Men det är fortfarande en marginell ökning. Enligt rapporten byts var femte rektor ut efter ett års tid:
- Knappt 80 procent av grundskolans rektorer var kvar i samma skolenhet efter ett läsår.
- För de som Skolverket följt de senaste tre och fem åren var 50 procent, respektive 32 procent, kvar på samma enhet.
- I gymnasieskolan var 79 procent kvar som rektor för samma skolenhet efter ett års tid i tjänst, 52 procent var kvar efter tre år och 36 procent efter fem år.
Rapporten visar också att en majoritet av de som lämnat sin tjänst efter läsåret 2024/2025 också lämnat skolformen.
– Det är bra att Skolverket löpande följer upp rektorsomsättningen. Alla diskussioner om skola och utbildning blir så mycket bättre när de utgår från statistik och inte bara tyckanden, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
”Känt till problematiken under lång tid”
Sedan den första mätningen av rektorsomsättningen gjordes efter läsåret 2014/2015 syns som sagt en förbättring. Vid första mätningen hade cirka 30 procent av de rektorer som började sin rektorstjänst 2014/2015 lämnat tjänsten.
– Läget ser bättre ut nu än för några år sedan men det är anmärkningsvärt att vi inte ser en större minskning av omsättningen. Huvudmännen har känt till problematiken under lång tid. Det vittnar om att det saknas systematisk uppföljning av skolledares arbetsmiljö, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Skolverket konstaterade också i sin lägesrapport för skolan 2026 att huvudmännen måste agera för att stoppa rektorsomsättningen. Myndighetens definition av hög rektorsomsättning är att skolor haft tre eller fler rektorer de senaste fem åren. Vilket tre av tio skolor har, enligt Skolverket.
De nya rektorerna väljer att lämna
I lägesrapporten uppmanade Skolverket huvudmännen att göra en analys av den höga rektorsomsättningen och sätta in åtgärder som att kartlägga arbetsuppgifter, anställa personal som kan avlasta rektor och plocka bort vissa uppgifter som fastighetsförvaltning, ekonomi och juridik.
Det instämmer Ann-Charlotte Gavelin Rydman i.
– Alla goda exempel på framgångsrika verksamheter har gemensamt att de haft stabil ledning och personalgrupp under en längre tid. Huvudmännen måste kunna göra mer för att fler verksamheter ska kunna dra nytta av den långsiktighet som en stabil skolledning innebär, säger hon.
En annan varningssignal från Skolverket är att det ofta är de nya rektorerna som väljer att lämna.
– Vi ser återigen att det är de nya rektorerna som i störst utsträckning lämnar yrket. Även här måste det gå att göra mer för att stötta nya rektorer under deras första år genom att exempelvis begränsa deras ansvarsområden, ge dem möjlighet till handledning av en erfaren mentor eller annat. Även tillräckligt med avsatt tid för att kunna genomföra rektorsprogrammet är viktiga insatser, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.