Skärpta villkor för friskolor klubbas: ”Det räcker inte”

LÄS ÄVEN: Så skärps kraven på friskolor: ”Krävs mod”

LÄS ÄVEN: Oenighet om skolpengen i regeringen

Debatten visade tydliga motsättningar mellan Tidöpartierna och oppositionen. Joar Forssell, Liberalerna, Josefin Malmqvist, Moderaterna, Mathias Bengtsson, Kristdemokraterna och Patrick Reslow, Sverigedemokraterna, försvarade förslaget med näbbar och klor. Anders Ygeman, Socialdemokraterna, Niels Paarup-Petersen, Centerpartiet, Camilla Hansén, Miljöpartiet, Isabell Mixter, Vänsterpartiet och den politiske vilden Daniel Riazat hade sina vässade klor och vände sig emot förslagen.

Värdeöverföringsförbud

Vad innebär då förslaget från regeringen, som efter en lång debatt klubbades igenom?

Det kanske viktigaste delen i förslaget är ett värdeöverföringsförbud vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande, som ger ett förbud mot att dela ut vinst under de fem första åren vid nyetablering, tre år vid ägandeförändring och två år vid tillsynsföreläggande. Man vill också ha en hårdare kontroll av enskilda huvudmäns ekonomi och långsiktighet och utökade befogenheter till kommuner och Skolinspektionen att utfärda sanktionsavgifter.

– Vi stoppar på det här sättet de oseriösa företagen, och det ska vi göra. Men övriga friskolor har ökat valfriheten och vårt förslag kommer att göra skolan friare och tryggare. De som vill lägga ner friskolor ska komma ihåg att det handlar om 300 000 elever som inte ska få den utbildning de valt om oppositionen får bestämma, sa Josefin Malmqvist (M) under debatten.

”Kräver att kommande regeringar går vidare”

Men mothuggen lät inte vänta på sig. Anders Ygeman (S) menade att man måste gå längre.

– Vi socialdemokrater vill ta tillbaka kontrollen över skolan. Det har varit fyra förlorade år. Vi måste förbjuda vinstuttag i skolan rakt av, sade han bland annat.

Isabelle Mixter (V) var inte heller nådig.

– Sverige är det enda land i världen som har det här systemet att man får använda skattepengar till vinster. Det borde Tidöpartierna tänka på att det finns en anledning till, sade hon.

Sveriges Skolledare konstaterar att förslaget i och för sig försvårar för oseriösa företag, men att det inte räcker.

– Förslagen försvårar för de mest oseriösa skolhuvudmännen och det är bra. Regeringen behöver dock gå vidare och även hantera de växande skillnaderna mellan skolors förutsättningar som dagens marknadsskola driver fram. Sveriges Skolledare kräver att kommande regeringar går vidare och ersätter dagens marknadsskola med ett system som i större utsträckning drivs av demokratiska bildningsideal, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

”Grundläggande feltänk”

Skattemedel ska användas till utbildning, menar hon.

– Sveriges Skolledares principiella inställning är att skattemedel som avsätts för utbildning ska användas till det. Det finns enligt vår uppfattning inget tak för den kvalitet som våra barn och elever ska kunna förvänta sig av sin utbildning. Att bedriva utbildningsverksamhet i syfte att generera vinst för utdelning till investerare innebär att ett sådant tak sätts. Vi menar att detta är ett grundläggande feltänk som regeringen nu väljer bort att förändra, säger Ann-Charlotte Rydman Gavelin.

Utbildningsministern saknades

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) var inte närvarande, det väckte en viss uppmärksamhet. Tidigare på morgonen hade hon bland annat haft presskonferens om att lärare borde få lönehöjning på 10 000 kronor. Men i friskoledebatten var det utbildningsutskottets ordförande Joar Forssell som fick lägga fram förslagets innehåll

– Jag tror inte att det är en tillfällighet. Om opinionssiffrorna stämmer så är det alltså Joar Forsell, och inte skolministern, som fått den otacksamma uppgiften att stå för Liberalernas sista anförande i riksdagen kring skolan, sade Anders Ygeman.

Det blev regeringens förslag som gick igenom och det blev också riksdagsårets sista beslut.