Krönika: Inga elevkullar ska behöva stryka med i reformerna

LÄS ÄVEN: Elevernas besked: Så ska elevhälsan vara

LÄS ÄVEN: Eleverna: Det får inte handla om att bli bäst på prov

LÄS ÄVEN: Oron kring reformtakten: Skolledarnas uppdrag måste fredas

De kommande fyra åren kommer vara tongivande för skolans framtid, både i fråga om nya förslag och i implementeringen av beslutade reformer. När vi igen närmar oss ett riksdagsval vill vi att makthavarna kommer ihåg att det stora arbetet sker ute i våra verksamheter, i dialog mellan elevers sammanslutningar, lärare och rektorer.

Vi som arbetar i skolans verksamheter vet vad som fungerar. Vi vet också att det i många fall räcker med små förändringar i lagstiftning och en reell långsiktighet i besluten. Att våra makthavare har skolan högt på agendan ser vi positivt på, men utfallet ska inte vara en skola i konstant förändring. Det gäller inte minst resurssättningen, som behöver vara likvärdig, förutsägbar och långsiktigt hållbar.

”Tydlig ökning av skolstress”

Den senaste Talis-undersökningen visar att svenska lärare upplever en större förändrings­trötthet än OECD-genomsnittet. Hela 47 procent av lärarna skulle vilja se en period av stabilitet innan ytterligare förändringar genomförs. Fyra av tio lärare upplever dessutom att de uppmanas göra förändringar utan nödvändiga resurser. När regeringen nu gått vidare med en rad förslag som kommer förändra svensk skola i grunden anser vi att detta bör ges stor hänsyn, inte minst i dialogen mellan lokala aktörer, skolmyndigheter och beslutsfattare.

Även om svensk skola behöver förändras över tid måste beslutsfattarna komma ihåg att våra medlemmar bara går i skolan en gång. Det är inte acceptabelt att tre, fyra elevkullar stryker med i förändringens goda minne. Vi ser i våra rörelser en tydlig ökning i såväl skolstress som psykosomatiska besvär och önskar att nya förändringar genomförs med elevers välmående i åtanke, inte bara genom förslagens innehåll utan även vid implementeringen av dessa.

”Vi delar alla samma ambition”

Låt oss ta ett, möjligen utnött men viktigt, exempel. I arbetet med digitaliseringen av de nationella proven var det tydligt att uppdragsgivarens högsta prioritet var att hålla tidsplanen, även om det riskerade att försämra resultatet och öka kostnaderna. Till slut fick de digitala nationella proven ställas in. Ingen i skolans värld vill att arbetet med implementeringen av de nu beslutade reformerna ska gå samma öde till mötes – vi behöver skapa rätt förutsättningar. Det kräver inte minst flexibilitet i tidsplanerna för genomförandet av reformerna, vilket kommer kräva mod av våra beslutsfattare under den kommande mandatperioden. Hellre rätt och riktigt än fort och fel.

Vi delar alla samma ambition – att elevkårer, elevråd, lärare och rektorer tillsammans ska kunna bygga en tryggare och starkare skola. Nu är det upp till våra beslutsfattare att säkerställa rätt förutsättningar för just det.

Jonatan Lamy, ordförande Sveriges Elevkårer

Agnes Tell, ordförande Sveriges Elevråd