Utredare: Elevhälsan ska fråga om hedersvåld

LÄS ÄVEN: När elever plötsligt försvinner – rektorns kamp mot hedersförtryck

LÄS ÄVEN: Skolledaren Magnus hyllas för sitt arbete mot hedersförtryck

Förskolan, skolan och fritidshemmets roller behöver stärkas för att bättre upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Det är budskapet från utredaren i utredningen som tas emot i dag av jämställdhetsminister Nina Larsson (L).

– Det finns inte någon som helst plats för hedersrelaterat våld och förtryck i vårt samhälle. Det handlar om att barn och unga begränsas i sina liv, säger Nina Larsson på pressträffen.

– Det kan handla om att inte få följa med till badhuset eller sova bredvid någon av motsatt kön på vilan.

Ingå i lärarutbildningen

Utredaren föreslår bland annat att skolsociala team utökas till att även omfatta förskolan och att hedersrelaterat våld och förtryck bör ingå i lärarutbildningar och andra utbildningar som leder till arbete med barn.

Utredaren vill också att elevhälsans uppdrag förtydligas och att frågor som till exempel könsstympning ska tas upp med alla flickor. Elevhälsan ska också rutinmässigt ställa frågor om våld, hedersrelaterat våld och förtryck till alla elever.

Oklart hur vanligt

Utredningen har inte kunnat fastställa förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck men enligt Rebecca Lagh är det ”väldigt, väldigt vanligt”.

Utredningen vill också öka arbetet mot hederskultur inom skolverksamheter.

– Det kan handla om personal som upprätthåller hedersnormer genom att exempelvis anpassa sig till vad föräldrarna vill och låter vårdnadshavare styra i vissa verksamheter. Det kan handla om barnens klädsel, säger Rebecca Lagh.

Utredningen föreslår också att länsstyrelserna får i uppdrag att ge stöd till utsatta och skolväsendet. Särskilda förstelärare inom sexualitet, samtycke och relationer och hedersrelaterat våld och förtryck bör tillsättas.

– Tröskeln för att agera behöver sänkas, säger Rebecca Lagh.