Historiskt låga Pisa-resultat: ”Verkligen oroande”

LÄS ÄVEN: Pisaresultatet: En kunskapskollaps

LÄS ÄVEN: Pisa: Det krävs för att Sverige ska vända resultaten

Ann-Charlotte Gavelin Rydman konstaterar att det var ett oväntat dystert resultat som presenterades på Skolverkets presskonferens och hon funderar på vad samhällsutvecklingen har haft för inverkan eftersom Sverige inte är ensamma om den breda nedgång i resultaten, utan den syns i en majoritet av OECD-länderna.

– Samtidigt tror jag att vi behöver vända blicken mot oss själva och ställa oss frågorna: Varför förmår vi inte upptäcka elever med behov tidigare och faktiskt hjälpa dem? Vad är det som saknas i dagens system? säger hon.

Christina Månberg, vikarierande generaldirektör på Skolverket, anser att varje land nu behöver analysera orsakerna till de rekordlåga resultaten i läsförståelse och matematik.

– Det är en bred resultatnedgång som är väldigt oroande, säger hon.

Nedgången från PISA 2022 är kraftig. 2022 var det en andel på 22 procent i läsförståelse och 27 procent i matematik av 15-åringarna som inte presterade på grundläggande nivå jämfört, med en andel på 31 procent i läsförståelse och 34 procent i matematik i Pisa 2025. När det gäller naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna dock på samma nivå som i Pisa 2022.

Stora problem med likvärdighet

OECD kan i sina analyser inte se någon enskild faktor som förklarar den dramatiska nedgången utan uppmanar varje land att identifiera möjliga orsaker på elev-, skol- och samhällsnivå.

Skolverket kommer fortsätta analysera resultatnedgången för att se vilka faktorer som haft störst betydelse för nedgången i resultaten.

I samtliga internationella studier har Sverige haft stora problem med likvärdigheten, poängterar Anna Castberg, analyschef på Skolverket. Vad som är nytt i Pisa 2025 är att elever med en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund har kraftigt försämrade resultat. I Pisa 2025 ökar inte skillnaderna i resultaten utifrån socioekonomisk bakgrund, utan minskar.

– Det beror på att vi ser ett stort tapp för elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund. Det är oroväckande, säger hon.

Men skillnaderna i resultat mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är fortsatt stora i Sverige. Av elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund når inte 38 procent upp till en grundläggande nivå i naturvetenskap. I läsförståelse är det 45 procent och i matematik 49 procent. Jämför man det med elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund så är andelen 13 (naturvetenskap), 17 (läsförståelse) och 19 (matematik) procent.

Partiöverskridande överenskommelse behövs

Flickor presterar på samma nivå som pojkar i matematik men på en högre nivå i naturvetenskap och på en betydligt högre nivå i läsförståelse.

Elever med svensk bakgrund fortsätter att prestera på en högre genomsnittlig nivå än elever med utländsk bakgrund men skillnaderna har minskat mellan elever med svensk bakgrund och utlandsfödda elever med utländsk bakgrund.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman säger att vi i Sverige inte får förlora hoppet nu när våra ungdomar behöver oss som mest. Hon vill se en partiöverskridande, långsiktig överenskommelse i Sverige för att vända utvecklingen.

– I stället för att jaga röster inför val med populistiska utspel behöver politikerna sätta sig ned och formulera en vision för grundskolan och också vara beredda att göra de insatser som krävs för att nå dit man vill. Det finns inga genvägar tyvärr. Skolan får inte handla om budget. Utbildning är en investering som kanske kan räknas hem först på längre sikt. Vi behöver tänka om och sätta resurserna utifrån barnens behov, säger hon.