Kravet: Staten måste ta ett större ansvar för skolsäkerheten

LÄS ÄVEN: Så arbetar skolchefen i Fagersta efter dådet

LÄS ÄVEN: Efter skoldådet i Fagersta: Drabbar hela samhället

LÄS ÄVEN: Regeringen tillsätter skoldådskommission

Emil Kilsäter och Sveriges Skolledares biträdande förbundsdirektör Niklas Bolin Djanaieff deltog vid tisdagens rundabordssamtal med regeringen.

Syftet var att regeringen skulle lyssna in skolans aktörers perspektiv och förslag på hur man kan stärka skolsäkerheten och arbeta förebyggande mot grovt våld i skolmiljö, i ljuset av flera skoldåd de senaste åren. Det senaste 21 september på Brinellskolan i Fagersta.

Man skulle också gå igenom om hur implementeringen av den nya lagstiftningen kring skolans säkerhetsarbete går.  

Samma dag gick också regeringen ut med att man skjuter till 100 miljoner kronor extra till säkerhetsarbete i form av statsbidrag, utöver de 300 miljoner kronor som redan är avsatta för 2026.

Förra veckan tillsatte man också tillsatt en skoldådskommission.

”Viktigt att se över samverkan”

Emil Kilsäter säger att de viktigaste punkterna som Sveriges Skolledare framförde till regeringen under samtalet var att de krav som ställs på skolor i säkerhetsarbetet måste följas av resurser och att skolledare måste ges tid åt att genomföra förändringarna.

Samtidigt understryker han att det ska vara huvudmannen som har ansvaret, och att uppgifterna inte får ”dumpas i knät” på rektorn. Regeringen måste också ha i åtanke att det kan se väldigt olika ut bland huvudmän i landet när det gäller implementeringen.

– Det är generellt viktigt att se över hur samhällets olika delar samverkar med skola, hur dessa strukturer ser ut landet över och hur de olika aktörernas kommunikation med skolan sker, säger han.

”Staten måste ta större ansvar"

Bland de andra deltagarna ser han att Almega framförde bra synpunkter kring risken att ansvaret inte landar hos huvudman, utan lokalt ute på skolorna och att strukturer och organisation måste säkerställas hela vägen ner från stat till huvudman och skola. Arbetsmiljöverket lyfte också att frågan om säkerhet i skolan berör hela personalstyrkan och vikten av att arbetsmiljölagen följs och att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar – och att tillbud anmäls. SKR lyfte också frågan om resurser och att all personal måste utbildas samtidigt som utrymme måste ges åt skolans kärnuppdrag. Det eftersom en fungerande skolgång ska ses som en skyddsfaktor mot våld och hot.

– En sak jag framförde var att staten måste ta ett större ansvar för att se till att medel och stöd når skolorna, säger Emil Kilsäter.

Niklas Bolin Djanaieff, biträdande förbundsdirektör, delar bilden av att alla var överens om vikten av förebyggande arbete – och fungerande samverkan mellan till exempel skola, polis och socialtjänst.

– Vi delade också uppfattning om vikten av tidiga insatser med SKR, säger han.

Regeringens löfte om 100 miljoner extra till skolsäkerhetsarbete, vilket ger en pott på totalt 400 miljoner kronor, väntas klubbas på torsdag.