Rektorn som bilförsäljare

Skolledare byter jobb ofta och även jag har skickat ansökningar till olika rektorstjänster. En ansökan ledde till att jag fick träffa en rekryterare, göra tester och fylla i olika frågeformulär.

Jag minns särskilt en av enkätfrågorna. Den gällde om jag kunde tänka mig att jobba som bilförsäljare. Det är inte det första yrke jag skulle välja utanför skolan och jag kryssade därför det svarsalternativ som bäst speglade en sådan inställning.

Just detta svar visade sig vara ”fel” när mina testresultat presenterades. Med allvarlig min förklarade rekryteraren för mig hur viktigt det var att en rektor kunde sälja sin skola till kräsna föräldrar i det fria skolvalets Sverige. Lika viktigt var det att rektorn kunde sälja sina idéer och visioner till lärare som annars var motvilliga till förändring. Jag gav ett lätt lögnaktigt medhåll till detta och kände att jag därmed välbehövligt stärkte mina aktier i rekryteringsprocessen.

Efteråt funderade jag över alla de kunskaper och förmågor en rektor förväntas ha. Rektorn ska vara empatisk och lyssnande, en god kommunikatör, en inspiratör och ett föredöme på alla sätt och vis. Hen ska ha kunskaper om ekonomi, juridik, administration, fastigheter, HR, pedagogik, didaktik, med mera. Hen måste jobba för två då en skolledare vanligen har dubbelt så många medarbetare att sörja för som chefer i andra branscher. Rektorn ska också upprätthålla goda kontakter med huvudmän, myndigheter, vårdnadshavare och elever med flera. Det är nog heller ingen nackdel att ha bilförsäljaregenskaper och där måste jag motvilligt ge rekryteraren en poäng.

Jag tror att vi generellt måste sänka våra förväntningar på vad chefer kan åstadkomma. De är vanliga människor. Det finns inte så många som fyller kraven ovan. Flera av dem som finns nöjer sig inte med en rektorslön.

Men det behöver också bli många fler chefer inom skolan, liksom i vård och omsorg. Det är djupt orättvist att chefstätheten är så låg inom yrken där många kvinnor jobbar.

Ledningsgruppen är viktig. Rektorn måste ha mandat och resurser att utforma sin egen ledningsgrupp. Då kan de kunskaper och förmågor som krävs anställas så att ledarna i gruppen kompletterar varandra.

Nej, vi behöver överlag ha en mer realistisk uppfattning om chefers förmågor. Det ska finnas fler skolledare och vara högre chefstäthet i skolväsendet. Och om rektorn samtidigt fritt får anställa sin egen ledningsgrupp minskar efterfrågan på bilförsäljande övermänniskor. Det krävs då bara fler vanliga och dugliga chefer. Och sådana kan vi hitta många av i skolan.