En omställning som leder till oro & kreativitet

– Jag är inte förvånad. Det bekräftar bara det vi misstänkte.  Och siffran kommer att stiga. Virusets spridning har kommit olika långt i olika delar av landet och det kommer att bli värre ju längre det drar ut på tiden, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet skolledare.

Att ständigt organisera om, planera för olika situationer som kanske – eller kanske inte – uppstår och försöka svara på frågor som inte har några entydiga svar har blivit något av en vardag för skolledarna.

– Arbetsbelastningen var stor redan innan pandemin. Nu tvingas man öka trycket på en medarbetargrupp som redan är pressad och orolig, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Enligt henne måste man nu se över en rad åtgärder för att dra ned på lärarnas arbetsbelastning.

– Man måste ta bort några av de krav som finns. Se över utvecklingssamtalen, hitta andra som kan vara rast- och matvärdar.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand har tidigare i ett brev till utbildningsminister Anna Ekström också pekat på det pressade och oroliga läget med den höga arbetsbelastningen för många lärare. Hon har bland annat krävt att det måste tydliggöras att kraven och förväntningarna på den svenska skolan inte kan vara lika höga nu som under normala förhållanden.

Totalt har 207 rektorer, alltifrån från förskolor till vuxenutbildning, deltagit i undersökningen. Bland grundskolerektorerna uppger 68 procent av de tillfrågade att de är ganska eller mycket oroliga över medarbetarnas arbetsbelastning. Varannan rektor i förskolan uttrycker samma oro medan tre av fyra rektorer i gymnasiet säger sig vara ganska eller mycket oroliga.

Samtidigt visar ett antal djupintervjuer med skolledare inom gymnasiet att erfarenheterna från den digitala omställning som undervisningen nu genomgår kan få positiva verkningar i framtiden.

I sammanställningen som rubricerats ”Ledarskap, organisation och innovation” berättar tio rektorer om sina erfarenheter av omställningen till fjärr- och distansundervisning inom gymnasiet. Samtliga ledare i studien är överens om att de digitala och pedagogiska lösningarna just nu leder till olika former av mervärde som också skulle kunna nyttjas på sikt.

– Djupintervjuerna bekräftar en bild av att den snabba omställningen gått över förväntan men också att den gett upphov till hög grad av engagemang och kreativitet bland lärarna, säger Carina Hall, som genomfört studien och till vardags arbetar med professions- och ledarutveckling inom Academedia.

Studien är en kompletterande del av en mastersexamen i kvalitets- och ledarutveckling och omfattar djupintervjuer med skolledare från större och mindre skolor i kommunal eller fristående regi spridda över landet.

– Studien är en möjlighet att lyfta och ta tillvara erfarenheter och lärdomar som görs just nu i ett delvis ganska förändrat undervisningslandskap. Djupintervjuerna speglar ett upplevt nuläge vid skolorna där de tio rektorerna arbetar, säger Carina Hall.

Är det något i svaren som överraskat dig?

– Jag är ganska förvånad över hur unisont skolledarna uppger att de efter omställningen till fjärr- och distansundervisning ser en ökad närvaro och åtminstone bitvis ökad aktivitet bland många av eleverna.

– Många skolledare ger uttryck för att ungdomarna trivs online och har vana av att interagera digitalt, likaså att den digitala mognaden och kompetensen är generellt hög. Vaknar man sent eller har en bit att pendla kan man i stället bara sätta sig upp och logga in på datorn. Är man lite småförkyld och hängig kan man ändå vara med digitalt.

– Men det är väldigt viktigt att komma ihåg att dessa erfarenheter speglar de fyra första veckorna efter omställningen till fjärr- och distansundervisning och att vi kan se en ”smekmånadseffekt” på många skolor.

Enligt majoriteten av de intervjuade skolledarna innebär fjärr- och distansundervisning samtidigt en utmaning för elever som har olika svårigheter eller som är beroende av ramar och instruktioner.  Det finns en uttalad oro för att tappa elever med låg motivation, inlärningsmässiga svårigheter eller som inte klarar av att hantera den frihet under ansvar som digitalt klassrum och mycket självständigt arbete innebär.

– Skolledarna uppger att man ger möjlighet till så mycket lärarledd distansundervisning som möjligt, likaså att elevhälsan vid de olika skolorna nästan enbart arbetar med att stödja och främja dessa elevers lärande, säger Carina Hall.

Sju av de tio intervjuade skolledarna uppger också att man bedömer att vissa elevgrupper kommer att behöva kompenseras i efterhand. I första hand gäller det elever på praktiska och estetiska program där man inte helt hittat ideala former för distansundervisning liksom elever som behöver stöd genom närundervisning.

På vissa skolor kan det därför bli aktuellt med exempelvis sommarskola, förlängda kurser alternativt tidigare eller senare skolstart på höstterminen.

Samtliga intervjuade skolledare anser att omställningen markant ökat innovationstänkandet på skolan.

– De uppger att man ganska genomgående kan se att den digitala mognaden och kompetensen blivit generellt högre bland kollegiet. Gapen har minskat mellan dem som varit mycket intresserade av ny teknik och dem som varit tveksamma, säger Carina Hall.

Enligt skolledarna har detta inneburit en hel del nytt lärande och merarbete för vissa lärare som behövt både tänka nytt och planera om sin undervisning parallellt med att också lära sig ny teknik. Överlag vittnar skolledarna ändå om att startsträckan för omställningen varit relativt kort eftersom teknik, kompetens och resurser till stor del funnits på skolorna sedan tidigare. Det nya är hur den används.

– Innovationen ligger, enligt skolledarna, inte främst i att arbeta digitalt. Innovationen handlar om att digitala arbetssätt utvecklar undervisningen och sättet att hantera och nå satta kunskapsmål, säger Carina Hall.

Sju av tio skolledare anser att man redan nu ser att vissa lösningar och metoder kan bidra till långsiktig förbättring när verksamheten vid skolorna återgått till ordinarie former. Fler digitala möten kommer att införas som kan minska resor och övernattningar. Enligt skolledarna lyfter många lärare också att det varit lättare än väntat att framöver inkludera även frånvarande elever i undervisning som sker på plats, att man med tekniskt stöd kan öka tillgängligheten i lärmiljöerna.

Ett par av skolledarna säger också att man börjat tänka på flexibla scheman, att kunna förskjuta skoldagarna eller erbjuda morgonlektioner på distans för ökad närvaro och en anpassning till pendlande elever.

– Omställningen gör det nödvändigt att prioritera och i vissa fall omvärdera innehåll och metoder. Lärarna gör allt för att fokusera på det som verkligen är viktigt för att deras elever ska nå målen för sin utbildning, säger Carina Hall.

Flera av de intervjuade skolledarna menar att omställningen också ger upphov till tankar kring den egna lärarrollen när både undervisningsdesign och metoder förändras. Att undervisning alltmer handlar om att leda och samordna lärandeprocesser och mindre om att förmedla och kontrollera budskap.

– Många av skolledarna berättar att de hör och ser sina lärare diskutera och reflektera kring vad som egentligen är god undervisning och att det kollegiala samarbetet stärkts.

– Man behöver varandra för att lära tillsammans men också för att stödja och inspirera varandra. Jag tror att den här våren kan skapa en högre medvetenhet om hur man skapar bra lärmiljöer oavsett hur undervisningen bedrivs, säger Carina Hall.

Också Ann-Charlotte Gavelin Rydman hoppas att den omställning skolan nu befinner sig mitt i på sikt kan föra något positivt med sig.

– Hela samhället kommer att få ställa om sig. Det kan komma något gott ur det här också. Men det blir en senare fråga. Just nu gäller det bara att hålla ut och hålla i.