Från flyget till sjukvården på tre dagar

Det är svårare att hitta en bättre beskrivning av hur stark drivkraften är att hjälpa till och bidra under Coronakrisen.

Sophiahemmets satsning på att intensivutbilda SAS-personal för att gå in i vården blev pilotprojekt och startskottet för Beredskapslyftet, som bedrivs i samverkan med rekryteringsföretaget Novare och finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse (se fakta). Sedan dess har Beredskapslyftet tagit initiativ till flera snabbutbildningar för att stödja bland annat äldreomsorgen och skolan med personal under den pågående krisen.

Knappt två veckor efter Johanna Adamis beslut drog pilotutbildningen på tre dagar i gång på högskolan. 30 personer ur SAS kabinpersonal deltog i den första omgången, och kort senare ytterligare 50 personer.

– Nu är alla ute och jobbar på privata och offentliga sjukhus, vårdcentraler, sjukhem och omsorgsverksamheter. Och det känns fantastiskt. Det krävs många fler händer och fötter i den här krisen, så det kan göras väldigt många värdefulla insatser för att avlasta hälso- och sjukvården. Det är en extremt hård belastning och dessutom drabbas också personalen av sjukdom och verksamheterna har kort om folk, säger Johanna Adami.

– Det är viktigt att understryka att den direkta vården görs och ska göras av legitimerad sjukvårdpersonal, men som vi alla märker och kan läsa om så finns det just nu ett enormt behov av avlastning. Det kan handla om saker som att informera patienter, ledsaga, ge dem mat, hygien, svara i telefon och desinficera material.

Sophiahemmet högskolas ursprungliga uppdrag var att utbilda 300 personer, vilket nu är uppfyllt. Men Johanna Adami säger att intensivutbildningarna kommer att fortsätta.

– Som det ser ut nu är intresset jättestort – hundratals intresserade från hela Sverige, och även från utlandet – har hört av sig. Så vi har sagt att vi utbildar så länge det behövs.

Hur känns det att ha lyckats genomföra det här?

 – Jag är oerhört stolt över att kunna vara med och kraftsamla kring en sån här insats. Det här är vårt samhällsansvar och det känns bra att kunna göra det på så kort tid. Men det krävdes så klart kompetens, ledarskap och engagemang från alla medarbetare som har slagit knut på sig själva. Vi har ju samtidigt många andra utmanande uppdrag.

– Det kändes också självklart att gå in i det här eftersom vi tillsammans med våra partners hade ett tydligt gemensamt mål – att avlasta vården och göra situationen så drägligt som det bara går för patienterna.

Coronakrisen och den belastning den skapar gör att det måste skapas nya, pragmatiska lösningar, menar Johanna Adami.

– Det gäller för många samhällssektorer och beslutsfattare där man nu hittar innovativa lösningar, vilket är fantastiskt. Det välfärdssamhälle vi lever i har inte tidigare satts på ett sånt här prov. Oavsett i vilken sektor vi befinner oss så påverkas vi alla av det.

– Utgångspunkten i ett välfärdssamhälle är god hälsa, vilket är en förutsättning för att klara covid-19 eller någon annan sjukdom. Klarar vi inte hälsan så klarar vi inget annat. Det går inte att lösa ekonomiska utmaningar om man inte har en befolkning med god hälsonivå.

Du är i grunden expert på folkhälsa och professor i epidemiologi. Vad är viktigast nu?

– Utmaningen nu är att orka och ha uthållighet. Den akuta delen av pandemin pågår inte för evigt, men den kommer att påverka samhället under lång, lång tid framöver. Så det gäller att fortsätta att hjälpas åt. Vi har ju också ett ansvar för hälsan ur många aspekter, och de som nu satts på vänt kommer också att behöva omhändertagande, behandlingar eller operationer.

Och framtiden?

– Att vi tar fasta på erfarenheterna och ser till att bevara det som är positivt. Det kommer att ställa krav på självrannsakan när vi ska utvärdera saker. Men om vi tar tillvara det som kan vara tillgodo för alla – hur man kan jobba på andra sätt, hur man kan ta hand om patienter på andra sätt – då kan det komma mycket goda saker ur det här.