Hoppa till huvudinnehåll

Skolledarnas arbetsmiljö inte hållbar

Arbetsmiljö

Ann-Charlotte Gavelin Rydman

chefledarskap@lararen.se

Publicerad: 2020-09-16 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:34

Det finns anledning att oroa sig för skolledare. Utvecklingen är på väg åt fel håll. Sjukfrånvaron för chefer ökar och i en nyligen publicerad forskningsrapport från Lunds universitet går att läsa att 20–25 procent av Sveriges skolledare riskerar utmattningssyndrom om ingenting görs.

Det är en ohållbar situation. Skolledarna är Sveriges viktigaste chefer och skolledarjobbet ska vara attraktivt. Det ska inte vara ett yrke där människor riskerar sin hälsa och där alltför många måste sluta därför att belastningen blir för hög.

Det räcker inte med någon enstaka insats för att komma tillrätta med problemet – det är för mycket som brister. Huvudmännen måste ta ett större ansvar för resurstilldelningen. Det ska vara färre medarbetare per chef. Kontrollapparaten, med Skolinspektionen som motor, måste rustas ned. I dessa frågor måste staten nu gripa in kraftfullt. Alla skolledare ska också omfattas av ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är viktigare än någonsin.

Det är inte roligt att skriva om detta i början av ett nytt läsår. Jag menar ändå att det är viktigt att diskutera frågan. De skolledare som mår dåligt på jobbet behöver få syn på att det inte är dem det är fel på. Skolledarnas arbetsgivare måste också inse allvaret och agera.

Jag utgår från att diskussionen leder till att skolledarnas chefer tar större ansvar. Att de regelbundet undersöker arbetsmiljön, gör riskbedömningar och att det finns APT:er eller motsvarande för alla skolledare. Det behöver bli tydligare att skolledaren oftast också är anställd. För alla anställda, alltså även för skolledare, ska det finnas ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete.

Jag önskar att rapporter och diskussioner leder till att skolledare förstår att de behöver skydda sig själva lite bättre. Till exempel att de kompenserar sig med ledig tid lite oftare. Att de satsar mer av skolans budget på ledning (om de kan). Att de lämnar större och fler luckor i almanackan.

Men detta är absolut inte ett problem som en enskild skolledare kan ges ansvar för att lösa på egen hand. Luckor i almanackan är nog bra, men mycket mer måste till. Staten och de ansvariga arbetsgivarna måste agera och det behöver gå fort. Varje enskild skolledare är alldeles för värdefull för att vara sjukskriven.

Chefoskopet ska minska sjukfrånvaron

Utbrändhet • Tillsätt en digitaliseringsstrateg.• Gör en översyn av gemensamma processer och rutiner.• Skapa en bättre dialog mellan tjänstemän och politiker.• Förbättra introduktionen för nya rektorer.Fyra konkreta punkter i den handlingsplan som tiotalet rektorer i Vårgårda kommun jobbat fram i ett pilotprojekt med hjälp av Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet.– Min uppfattning är att vi fick ut väldigt mycket av den lilla insats vi gjorde. Handlingsplanen har till stora delar redan påbörjats, säger Malin Lindberg, skolchef för grund- och förskola i Vårgårda

Från flyget till sjukvården på tre dagar

Coronaviruset Den 16 mars – dagen efter det att SAS permitterat 10 000 anställda – fick Sophiahemmet högskolas rektor Johanna Adami frågan om att arrangera en sjukvårdsutbildning för kabinpersonal. Hon fattade beslutet på en timme.– När jag vaknade morgonen efter hade flera hundra personer anmält sig, berättar hon.

Skyddsombudet: Fackets arbete viktigare än någonsin

Digitalisering Många och långa dagar och ett växande övertidsberg. Det är verkligheten för de flesta av landets skolledare just nu. Och signalerna till facket är entydiga.– Många är oroliga för hur länge det här ska pågå och hur länge man ska orka, säger Solveig Häggkvist, skyddsombud i Lärarförbundet skol­ledares lokala styrelse i Umeå.

En omställning som leder till oro & kreativitet

Digitalisering Det handlar om att hitta nya vägar att driva undervisning, och samtidigt se över alla de krav som finns. När situationen förändras så dramatisk ställs allting på ända och en oro om arbetsbelastningen sprider sig och det är också vad Lärarförbundet skolledares undersökning undersökning tydligt visar.

Rektorerna vände vinden för niorna

Skolutveckling På ett år har niondeklassarna i Klingsborgsskolan, Norrköping, gått från att tillhöra landets sämsta till att nu prestera resultat som ligger runt genom­snittet i landet. Skolans Salsavärde tillhör dessutom landets högsta. Ingen bekväm resa – och något som krävde hela personalens deltagande.

Hämtar fler