Rektorernas ris och ros till regeringens förslag

LÄS ÄVEN: Skolledarkraven som regeringen lyssnade på

Det har tagit många år från det att 2015 års skolkommission slog fast att staten behöver ta ett större ansvar för rektorer, lärare och förskollärares professionella utveckling till att en proposition nu läggs fram till riksdagen.

Regeringen vill stärka professionen hos rektorer, lärare och förskollärare genom ett nationellt professionsprogram. Det är tänkt att utveckla undervisningens kvalitet, öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna men även göra yrkena mer attraktiva.

Förslaget med professionsprogram har redan fått kritik, främst av lärare, på sociala medier då valda delar presenterades av skolministern Lotta Edholm i slutet av förra veckan. Lärarna menar att det finns mer akuta frågor att ta tag i. Kritiken från rektorerna har inte varit lika högljudd även om det finns visst missnöje.

"Negativt att det saknas meriteringssystem"

Efter att riksdagen tagit ställning till regeringens förslag i propositionen ska detaljerna i det nationella professionsprogrammet mejslas fram av Skolverket tillsammans med yrkesverksamma rektorer, lärare och förskollärare i ”Skolverkets råd för professioner i skolväsendet”.

Rektorn Torbjörn Hanö på Polhemsskolan i Lund föreslås ingå i rådet tillsammans med Jeanette Kennerfalk, rektor på förskolan Trollet i Kalmar och Peter Westergård, rektor på Rinnebäcksskolan i Kävlinge (läs mer om rådets medlemmar i faktaruta). De sitter även i förbundsstyrelsen för Sveriges Skolledare.

Enligt propositionen ska det införas en nationell struktur för hur kompetensutvecklingen ska gå till men det ska det även finnas ett nationellt meriteringssystem.

– Det jag ser som negativt när vi nu får del av propositionen är att det inte finns en meriteringsnivå för skolledare. Det hade varit intressant med fler forskande skolledare, säger rektorn Torbjörn Hanö, på Polhemsskolan i Lund.

Frågan om en eventuell meriteringsnivå för rektorer är dock inte helt begravd utan lämnas över till rådet för skolans professioner där Torbjörn Hanö förhoppningsvis kan driva frågan vidare.

Även biträdande rektorer inkluderas

Det Torbjörn Hanö ser som positivt är att insatser för rektorer även får erbjudas till biträdande rektorer eller motsvarande. Det är en fråga som drivits hårt av Sveriges Skolledare.

Enligt propositionen kommer det att finnas olika utbildningsinsatser som riktas mot rektorer och andra åtgärder mot förskollärare och lärare.

De olika kompetensutvecklingsinsatserna kommer att vara såväl poänggivande kurser via universitet som så kallade uppdragsutbildningar.

Skolministern Lotta Edholm har sagt i SvD att det får vara slut med att kalla ”pepp-kurser” på en halvdag för kompetensutveckling.

Vem ska garantera rektorernas kompetensutveckling?

Jeanette Kennerfalk hoppas att rektorerna nu ska få möjlighet att ta det ansvar för det samhällsviktiga uppdrag de har och bli en garant för fortbildning med hög kvalitet, som staten formulerar det. Frågan är bara vem som ska garantera rektorernas egna möjligheter till kompetensutveckling.

Där ser Jeanette Kennerfalk ett dilemma.

– Det är problematiskt att huvudmännens ansvar för kompetensutveckling preciseras för lärare men inte för oss rektorer, säger hon.

Peter Westergård är också oroad över vem som ska säkra rektorernas utbildning och kompetensutveckling. Han var nyligen på en informationsträff som hölls av Umeå universitet där bland annat huvudmännens ansvar togs upp när det gäller rektorernas möjligheter att gå den obligatoriska rektorsutbildningen. På träffen deltog ett 30-tal rektorer.

– Det rådde en allmän uppfattning bland rektorerna på träffen att huvudmännen inte ens tar sitt ansvar och ger rektorerna den 20-procentiga nedsättning i tjänsten som de har rätt till för att kunna genomföra rektorsutbildningen på ett bra sätt. Det är kanske under de premisserna inte är så konstigt att 60 procent av skolledarna väljer att sluta inom sex år och inte kommer tillbaka, säger Peter Westergård.