Helhjärtad satsning på både skärm och pärm

Rinnebäcksskolan i Kävlinge kommun i Skåne var en av de första skolorna i Sverige som 2011 satsade på att ge sina yngsta elever Ipads. I dag arbetar samtliga elever på skolan med digitalt lärande på sina surfplattor från förskoleklass till åk 6.

– Vi såg från start många vinster med iPads som hjälpmedel i lärandet eftersom eleverna kunde arbeta mer interaktivt än med vanliga datorer. Under de första åren satsade vi egna medel på att bygga upp det digitala. Därefter gick kommunen in och sedan några år tillbaka har alla skolor i kommunen följt efter, säger rektor Peter Westergård.

Utvecklat arbetssätt tillsammans

Under åren som gått har lärarna tillsammans med skolledningen på Rinnebäcksskolan utvecklat de digitala arbetssätten och hittat mer kreativa sätt att arbeta i alla ämnen. Både lärare och elever har blivit tryggare och skickligare att behärska tekniken. Ofta mixas digitala arbetssätt med analoga.

Eleverna skriver mycket för hand eftersom forskningen visat att det utvecklar motoriken och aktiverar hjärnan. De läser och arbetar både i digitala och fysiska böcker och läromedel. 

Skolbibliotekarie på heltid

Peter Westergård har också satsat på ett välfyllt skolbibliotek som skolbibliotekarien Ninni Malmstedt byggt upp. Hon arbetar heltid tätt ihop med lärare och alla elever på skolan och även i fritidsverksamheten. Hon involverar också föräldrar och stöttar de som behöver med råd och korta instruktionsfilmer om läsning, hjälpmedel eller tips på läsning. Förutom att inspirera eleverna till läsning på olika sätt lär hon dem källkritik och att söka information.

De yngre eleverna i lågstadiet kommer en halvtimme varannan vecka till henne i biblioteket för att låna och prata om böcker som de kan läsa i skolan eller hemma.

– Vi har 21 klasser på skolan och eftersom jag inte lärt mig klona mig själv så lägger jag framför allt mycket tid på att lägga grunden hos de yngre eleverna för att lärarna ska kunna bygga vidare på det sedan, säger Ninni Malmstedt.

”Skolbibliotek i världsklass”

Fyra år i rad har hon och skolan mottagit fackförbundet DIK:s pris för ett ”skolbibliotek i världsklass”. Ett annat skolbibliotek i kommunen fick också utmärkelsen i fjol.

– Det är väldigt roligt. Verksamheten i skolbiblioteket har bedömts utifrån 20 mål i läroplanen, hur man exempelvis jobbar med språk, media och informationskunskap och mot fritidsverksamheten, säger Ninni Malmstedt.

Hon har förberett ett bord i biblioteket med böcker med sportanknytning som hon tror kan locka eleverna. Förra gången hade hon ett bokbord om djur. Många elever har egna bokhögar som väntar. Hon har god koll på individnivå på barnens personliga preferenser när det gäller genre och författare. Både lärarna, barnen själva och deras föräldrar brukar be om boktips.

Kommunens sju skolbibliotekarier och de elva skolbiblioteken har ett tätt samarbete och lånar böcker av varandra till bokcirklar eller klassuppsättningar.

Digitala böcker med finesser

I Rinnebäcksskolans skolbibliotek finns närmare 8 000 fysiska böcker och cirka 5 000 digitala böcker via den digitala ebokstjänsten Polylino.

Fördelen med de digitala böckerna är att de har olika finesser. De går att få upplästa i olika lästempo och texten markeras i färg allt eftersom den läses upp. Det underlättar för barn med dyslexi eller för barn och föräldrar med annat modersmål. Det går att få texten på svenska men uppläsningen på exempelvis arabiska. Vissa böcker kan man lyssna på och samtidigt läsa på ett modersmål och sedan skifta till svenska.

– Barnen kan då ta sig an boken på olika sätt och också få hjälp av sina föräldrar även om de inte kan så bra svenska. All läsning är bra oavsett på vilket språk, säger hon.

Många barn gillar faktaböcker, inte minst pojkar, så Ninni Malmstedt har byggt upp en särskild bokhylla med lättare faktaböcker som passar för åldrarna på skolan. Hon hjälper också till att hitta böcker till bokcirklarna i årskurs 2 med rätt svårighetsgrad till eleverna.

– Det är inte roligt att läsa för svåra eller för lätta böcker. I andra klass är det stor skillnad på barnens läskunnighet, säger Ninni Malmstedt.

Behöver både skärm och pärm

¨Rektor Peter Westergård tycker att det är bra att regeringen utlovar mer pengar till skolbiblioteken, med 218 miljoner i budgeten för 2025, och att de ger mer pengar till läromedel.

Men när Liberalernas partiledare Johan Pehrson på en pressträff samtidigt säger att det handlar om att gå från skärm till pärm då blir Peter Westergård upprörd:

– Vi kan inte bara gå från det digitala till det analoga. Det är vansinne, säger han och skakar på huvudet.

Peter Westergård visar hur lärarna kombinerar det digitala och analoga i undervisningen. Vi besöker textil­slöjden där klass 4 A utför några interaktiva arbets­moment på sina Ipads för att lära sig nya begrepp som exempelvis sömsmån eller att tvärnåla ihop tyg samtidigt som de kan göra det interaktivt på surfplattan. De besvarar frågorna på de olika momenten skriftligt i små skrivhäften. På insidan av garnskåpet sitter QR-koder som eleverna kan skanna där de får instruktionsfilmer på hur man exempelvis gör fasta maskor när man virkar.

I textilslöjden tvärnålar klass 4 A ihop tyg samtidigt som de kan göra det interaktivt på surfplattan.

– Genom filmerna kommer alla elever i gång direkt och slipper vänta. Fastnar de så kommer jag och hjälper dem, säger läraren Jessica Lindholm.

Blandar läromedel

I matematiken ger läraren Kicki Orre klass 4 C olika matematikuppdrag i appen Nomp beroende på vad eleverna behöver träna på. Hon blandar digitala läromedel med fysiska.

I dagens uppdrag ingår kortlekar och tärningar och eleverna kan även använda fysiska kortlekar och tärningar. Eleverna skriver uträkningar och svar i sina text­häften.

– Ni får bestämma vilken metod som passar er bäst, säger Kicki Orre.

I musiksalen är det alldeles tyst men inte i elevernas öron. De har hörlurar på sig och lägger komp till låten ”Ingenting” av Börge Ring, med olika instrument och rytmer.

– De jobbar i appen Garageband och utgår från samma grundmall med ackord men gör låten till sin egen genom att välja olika instrument som finns i appen. Många har inte instrument hemma men på en Ipad har de tillgång till alla instrument. När eleverna har hörlurar blir också arbetsmiljön bra både för mig och dem, säger läraren Matilda Mayobre.

”Politiker: Sluta detaljstyra oss”

Peter Westergård säger att det får vara nog med alla populistiska beslut som riskerar att svenska elever hamnar på efterkälken. Att elever använder digitala hjälpmedel i skolan utesluter inte att de även läser och skriver analogt, poängterar han. 

– Politikerna måste sluta detaljstyra skolan och i stället låta oss rektorer och lärare sköta vårt jobb. Det är vi som professionellt arbetar med elevers inlärning och kunskapsutveckling, säger Peter Westergård. 

Reportaget är tidigare publicerat i Skolledaren 7-2023.