Nya grepp efter skrotade digitaliseringsstrategin

I juni 2022 fick Skolverket i uppdrag att ta fram en ny digitaliseringsstrategi för förskolan, skolan och vuxenutbildningen av den dåvarande regeringen. Strategin skulle gälla under åren 2023-2027. Förslaget lämnades till Regeringskansliet den 22 december 2022 men strategin föll inte i god jord hos den nya borgerliga regeringen efter maktskiftet.

”Mer verksamhetsnära”

– Den nuvarande regeringen har nu klargjort att de inte vill ha någon digital strategi. Nu tar vi ett nytt grepp på Skolverket. En digitaliseringsstrategi handlar om mål och en inriktning. Råd eller rekommendationer, som vi nu ska ta fram, blir mer konkret än en strategi och mer verksamhetsnära, säger Tommy Lagergren, chef för skolutvecklingsavdelningen på Skolverket.

Tommy Lagergren förklarar att Skolverkets nya uppdrag handlar mer om att stödja lärarna vid val och användning av lärverktyg och vad de kan ta in i undervisningen,  samt hur skolorna kan överväga och säkerställa vad som är lämpligt att arbeta med.

Finns det inte en risk att man skriver lärarna på näsan? Att man för detaljerat talar om vad lärarna och rektorerna ska göra och välja?

– Vi har väldigt stor respekt för att lärare har en hög kompetens om det didaktiska valet. Vårt uppdrag blir att fundera över vad vi kan tillföra ytterligare så detta upplevs som ett stöd som är relevant för rektorerna och lärarna på skolorna, säger Tommy Lagergren.

Slopade förslaget

När Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson presenterade Skolverkets förslag till digitaliseringsstrategi i december 2022 poängterade han att den satte undervisningens kvalitet i fokus. Skolverket lyfte fram att skolväsendets fortsatta digitala utveckling handlade om två saker. Det första var att rusta elever med en digital kompetens. Det andra var att använda digitala verktyg och läromedel för att öka kvaliteten i undervisningen.

”Det viktiga är att förskola och skola använder digitala verktyg och läromedel på ett sätt som stärker kvaliteten i undervisningen så att barn och elever får bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen”, sade Peter Fredriksson.

”Ett experiment”

Skolministern Lotta Edholm (L) var kritisk. Redan dagen innan hon fick digitaliseringsstrategin gick hon ut i en debattartikel i Expressen. Hon hävdade att det fanns en okritisk hållning till digitaliseringen i skolan som hon liknade vid ett experiment. Under våren 2023 beslutade Utbildningsdepartementet att förslaget till digitaliseringsstrategi skulle ut på remiss.

Förutom synpunkter på förslaget i sin helhet ville Utbildningsdepartementet att de 64 remissinstanserna skulle ha synpunkter på strategin ”i förhållande till barns och elevers kognitiva utveckling, hälsa och välbefinnande i relation till användandet av digitala lärresurser i undervisningen utifrån ålder och mognad”.

Ingen vetenskaplig grund

En av remissinstanser, Karolinska institutet, totalsågade digitaliseringsstrategin. KI påpekade bland annat i sitt remissvar att det inte fanns någon vetenskaplig grund för att digitaliseringen skulle få de positiva effekter som Skolverket lyfte fram för förskolan och skolan. KI lyfte i stället fram att forskningen visat att digitaliseringen av skolan har stora negativa konsekvenser för elevernas kunskapsinhämtning.

Efter kritiken från framför allt barnläkare och hjärnforskare i remissvaren avvisade regeringen Skolverkets strategi i mitten av maj i år.

Skolverkets GD Peter Fredriksson bemötte dock kritiken direkt i bland annat Altinget.se: ”Skolverkets förslag vilar på en bred vetenskaplig grund och nationella och internationella erfarenheter av digitalisering i skolan. Resultat av forskning visar att det inte finns en entydig slutsats om hur digitalisering påverkar undervisning och förutsättningar för utveckling och lärande.”

Lotta Edholm (L) utlovade att regeringen skulle återkomma om hur en ny digitaliseringsstrategi skulle utformas.

Ger Skolverket nytt uppdrag

Debatten fortsatte under sommaren och hösten för och emot digitaliseringens utberdning i skolan, inte minst när det gällde förskolan. I oktober i år gick Lotta Edholm (L) ut med beskedet att kravet på att använda digitala verktyg i förskolan skulle slopas.  Förskolan skulle tillbaka till ”grunderna”. Regeringen gav Skolverket i uppdrag att ta fram nya riktlinjer för digitala verktyg i förskolan.

Nu har regeringen beslutat att begrava tanken på en ny digitaliseringsstrategi helt. Skolverket får i stället i uppdrag att ta fram allmänna råd eller rekommendationer om val och användning av lärverktyg i undervisningen.

Den gamla digitaliseringsstrategin är nu utgången.  Ni ska presentera ert förslag till allmänna råd eller rekommendationer den 15 januari 2025 till Regeringskansliet. Finns det en risk att det uppstår ett sorts vacuum där rektorer och lärare inte vet vad de ska förhålla sig till?

– ­Nej jag tycker att det är två olika saker vi pratar om. En strategi är en strategi och det vi ska ta fram är något mycket mer verksamhetsnära. Det är klart att rektorerna fortsätter att jobba och lärarna jobbar redan i dag med olika lärverktyg och har stor kompetens kring vilka de använder. Vi blir bara ett ytterligare stöd med rekommendationer som är relevanta, säger han.