Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledare, välkomnar den nya lagen. Foto: Oskar Omne/Adobe Stock
Ny lag: "Viktigt steg för att få stopp på hoten"
Rektorer och annan skolpersonal som utsätts för hot eller våld omfattas sedan den 1 augusti av en skärpt lagstiftning i brottsbalken.– Det här är ett oerhört viktigt steg för att få stopp på hoten, säger Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledare.
Hot och våld vanligast vid fysiska möten
Årets skolledarenkät från Sveriges Skolledare visar att:
• Var fjärde rektor eller biträdande rektor under det senaste året har blivit utsatt för hot eller våldshandlingar kopplade till deras arbete.
• Anställda inom grundskola/anpassad grundskola och fritidshem är mest utsatta och kvinnor är mer utsatta än män.
• Hotet och våldet sker främst vid fysiska möten och via mejl/telefon och sker i första hand av utomstående (77 %) som exempelvis vårdnadshavare men skolledarna uppger även att man utsätts av elever (43 %) och personal/medarbetare (15 %).
• Det fysiska våldet sker oftast genom slag, knuffar och spottloskor. De verbala hoten sker genom exempelvis förtal, dödshot, lögner via ryktesspridning. Även förstörelse av privat egendom förekommer.
I somras sade en rektor upp sig från sin grundskola i Luleå efter flera hot. Rektorn hade tidigare under vårterminen avvisat personer från skolan som inte hörde dit. Efter det startade problemen. Skolan fick bland annat anlita väktare som patrullerade på skolan. Utanför skola och rektorns bostad dök det upp bilar. Hoten riktades mot rektorn som person och även mot familjen. Rektorn hade arbetat många år på skolan.
– Rektorn valde att säga upp sig efter ett antal sönderskurna däck och hot mot familjen. Vi måste med den nya lagstiftningen få stopp på hot som dessa omedelbart. Det får förödande konsekvenser för individen men det är också väldigt allvarligt när hoten sker mot samhällsviktiga funktioner. I värsta fall leder det till att skolledare tystas och inte vågar arbeta med sin myndighetsutövning. Det är ett hot mot demokratin, säger Matz Nilsson.
Nya lagen har trätt i kraft
Blåljuspersonal omfattats sedan tidigare av brottslagstiftning om de hotas eller utsätts för våld i samband med tjänsteutövning. I våras beslöt riksdagen att lagstiftningen även ska gälla journalister och personal som arbetar inom en samhällsnyttig funktion inom skola och högskola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och räddningstjänst. Lagen trädde i kraft den 1 augusti.
Rektorer har exempelvis utsatts för hot och våld vid betygsättning, efter beslut om plats på skola, vid orosanmälningar av elever med mera.
Den nya lagstiftningen täcker många olika slag av hot och våldsbrott – från organiserad brottslighet till diskrimineringsbrott.
Riksdagen har fattat beslutet eftersom man anser att det inte är tillräckligt att förebygga hoten och våldet genom arbetsmiljömässiga åtgärder.
Viktigt att anmäla hot och våld
Matz Nilsson, förbundsordförande i Sveriges Skolledare, konstaterar att förbundet har drivit frågan om en utökad brottslagsstiftning i många år. Man har uppvaktat både justitiedepartementet och justitieministern eftersom hotbilden har ökat kring skolledare under de senaste 10 åren.
– Utvecklingen har tyvärr gått åt fel håll. Nu är det oerhört viktigt att rektorer gör incidentrapporteringar till Arbetsmiljöverket när hot och våld sker och att rektorn eller huvudmannen för skolan följer upp det med en formell polisanmälan, säger han.
Matz Nilsson poängterar att hot och våld är en enorm kränkning för den som drabbas. Många rektorer väljer att tiga och inte anmäla. En del känner att det blir väldigt utpekande. En del vill skydda sin skola.
– Vi vet av erfarenhet att det är så men vi måste vända den här trenden. Vi uppmanar därför våra medlemmar och skolhuvudmännen att anmäla. De här hoten och våldet måste utredas av rättsmyndighet och polis som tar det på allvar. Det är viktigt att de som hotar lagförs och att vi nu får domar där det tydlig framgår att det här inte är tillåtet, säger han.