Logo

T v: Skolverkets avgående generaldirektör Peter Fredriksson. Hans efterträdare kommer att behöva ha många bollar i luften. Foto: Skolverket/Adobe Stock

Många bollar i luften för ny generaldirektör

Publicerad: 2024-01-11 13:53

Med bara knappt tjugo dagar kvar till dess att Peter Fredriksson lämnar uppdraget som generaldirektör för Skolverket kallar skolminister Lotta Edholm till pressträff på måndag den 15 januari. Sveriges Skolledare har höga förväntningar på nästa GD att vända utvecklingen i svensk skola.

Text: Lenita Jällhage

Förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare, har förväntningar på att den nya generaldirektören för Skolverket ska ha mod att uppmärksamma de brister som finns i skolsystemet som gjort att Sverige i dag inte har en likvärdig skola.

– Det viktigaste är att den nya GD:n vänder den nuvarande utvecklingen i svensk skola. Den statliga finansieringen i skolan måste reformeras, det är för stor variation i kapacitet och kvalitet. Det behövs likvärdiga kvalitetssystem, säger hon.

Kunskaper från insidan

Ann-Charlotte Gavelin Rydman vill se en GD för Skolverket som kan skolsystemet från insidan och har goda kunskaper om skolan och myndigheter samt förståelse för hur skolsystemet fungerar på alla olika nivåer. Den nya GD:n ska ha förmåga att leda, utveckla, engagera och vara skickligt kommunikativ.

– Förmågan att vara en tydlig röst men också vara inlyssnande och ha ett nära samarbeta med Sveriges Skolledare. Rektorer och skolchefer måste få bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag än de har idag, säger hon.

Ännu inget beslut om efterträdare

Peter Fredriksson har varit generaldirektör på Skolverket sedan 2017. När regeringen den 27 april i fjol meddelade sitt beslut att de bara hade förlängt Peter Fredrikssons förordnade med ytterligare ett halvår sade skolminister Lotta Edholm att Skolverket behövde en nystart: ”Peter har lett myndigheten med kompetens och stort ansvarstagande under en lång tid och varit en uppskattad ledare. Nu blir det en ny generaldirektör från och med februari 2024 som får axla det ansvar Skolverket har utifrån den omställning av skolpolitiken vi i regeringen vill göra.”

Sofia Brander, enhetsassistent på Skolenheten, säger till Skolledaren att beslutet om anställningen av Skolverkets nya GD inte fattats av regeringen ännu.

Många nya uppdrag och mål

Strax innan jul beslutade regeringen i sitt regleringsbrev till Skolverket vilka uppdrag och mål Skolverket och dess nya generaldirektör ska börja arbeta med under 2024. Förutom alla de regeringsuppdrag som pågår sedan tidigare har Skolverket fått närmare 20 nya uppdrag och mål.

– Frågan som regeringen bör ställa sig är hur realistiskt det är att Skolverket ska kunna genomföra alla gamla och nya uppdrag med kvalitet, säger förbundsordförande Matz Nilsson, Sveriges Skolledare.

Han lyfter fram ett antal viktiga områden där han förväntar sig att Skolverkets nya GD agerar. Precis som Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser han att det är viktigare än någonsin att arbeta med problematiken kring den bristande likvärdigheten.

– När det gäller betyg och bedömningsfrågan så förväntar jag mig att Skolverket tar fram material för att säkerställa en likvärdig bedömning, säger han.

Skolverket som beredskapsmyndighet

Ann-Charlotte Rydman Gavelin och Matz Nilsson är eniga om att GD:n behöver fortsätta utveckla Skolverkets arbete som beredskapsmyndighet. Matz Nilsson tar upp förskolorna och skolornas beredskap- och krissamordningsansvar. Han vill att Skolverket tar fram allmänna råd kring hur förskolor och skolor ska agera och att rektorerna får ett stödmaterial.

När det gäller totalförsvarsplikten och civilförsvarsplikten, som omfattar alla 16-åringar i Sverige, ser han att även skolan måste ta sitt ansvar. Däremot förespråkar Sveriges Skolledare inte att undervisningen i de här frågorna ska ligga som ett separat nytt ämne.

– Vi ser det främst som en livskunskap men det kan också integreras i befintliga ämnen, säger han.

Önskar dialog kring statsbidrag

Matz Nilsson vill att Skolverket tar fram en tydlig struktur för Professionsprogrammet för rektorer. I det ska det ingå både en kompetensutvecklande del och en akademisk fördjupning. Han vill att Skolverket återkommer med förslag kring finansieringen och hur rektorerna ska kunna disponera sin tid för studier.

I de ekonomiskt bistra tider som nu råder menar Matz NIlsson att Skolverket också behöver föra en dialog med huvudmän och rektorer om hur behoven av nationellt stöd ser ut för att statsbidrag ska hamna där de bäst behövs utifrån de förutsättningar man har och ett likvärdighetsperspektiv.

– Det här är väldigt viktigt när vi nu ser att många går in i det här året med enormt stora sparbeting, säger han.

Kroka arm med professionen

Skolmyndigheterna som Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolforskningsinstitutet måste också arbeta mer samlat utifrån de slutsatser man drar utifrån forskning, inspektioner och erfarenheter.

– Det får absolut inte fortsätta med stuprörsmyndighetspolitiken utan nu behöver myndigheterna kroka arm för att tillsammans med huvudmännen och rektorer föra en professionell dialog om den erfarenhetsbaserade skolutvecklingen och den empiriska skolutvecklingen, säger han.

 

Regeringens nya uppdrag till Skolverket och dess tillträdande generaldirektör

Regeringen ger Skolverket nya uppdrag från 2024 att

  • Redogöra för hur man arbetar med att stärka Skolverkets interna informationssäkerhet i det rådande omvärldsläget.
  • Redogöra för hur man arbetat för att förändra Skolverkets statistik enligt de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat. Det handlar bland annat om att göra den mer användarvänlig och att förändra den så kallade SALSA-statistiken.
  • Stärka sina åtgärder för att förhindra felaktiga utbetalningar av stöd till oseriösa eller kriminella aktörer.
  • Genomföra en nationell studie om antisemitism i skolväsendet utifrån barns, elever och personalens upplevelser
  • Utveckla kartläggningsmaterial och bedömningsstöden i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
  • Kartlägga elevfrånvaron nationellt i de obligatoriska skolformerna.
  • Kartlägga och analysera elevutvecklingen vid riksgymnasierna för vissa ungdomar med funktionsnedsättning.
  • Vidareutveckla och följa upp verktyget för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism i skolväsendet, folkbildningen och inom andra delar av utbildningen för vuxna. Man ska också arbeta utåtriktad mot målgrupperna.
  • Arbeta med säker digital kommunikation.
  • Genomföra insatser för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skriv- och matematikutveckling och främja kvaliteten i undervisningen inom dessa områden. Insatserna ska inriktas mot förskolan, förskoleklassen samt lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Och stärka kompetensutvecklingen för lärare och annan skolpersonal mm.
  • Tillsammans med Statens kulturråd ta fram läslistor med olika typer av litteratur, bland annat svenska och internationella skönlitterära klassiker. Läslistorna ska vara uppdelade utifrån skolform och fungera som ett stöd för förskollärare och lärare i skolväsendet.
  • Arbeta effektivare för integration och minskat utanförskap
  • Utveckla statistiken om skolbiblioteken tillsammans med Kungliga biblioteket och presentera en nationell lägesbeskrivning om skolbiblioteken.
  • Kartlägga och analysera förskolors, skolors och huvudmäns arbete med att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Ta fram ett nationellt stöd för antagningen till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan genom att bland annat erbjuda information om gymnasieantagningskanslier mm. Det ska införas stegvis men vara fullt utbyggt inför läsåret 2025/26.
  • Bistå Vetenskapsrådet i deras uppdrag med drift och förvaltning för inloggning till Skolverkets provtjänst för digitala nationella prov.
  • Uppdraget om Läslyftet ändras och upphör att gälla från den 30 juni 2024.
  • När det gäller Tekniksprånget så ska det även lägga fokus på att öka intresset för ingenjörsutbildningarna hos unga som har avslutat ekonomiprogrammet och särskilt fokus ska läggas på att uppmuntra kvinnor att delta i Tekniksprånget.
Aktuellt