Många bollar i luften för ny generaldirektör

Text: Lenita Jällhage

Förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare, har förväntningar på att den nya generaldirektören för Skolverket ska ha mod att uppmärksamma de brister som finns i skolsystemet som gjort att Sverige i dag inte har en likvärdig skola.

– Det viktigaste är att den nya GD:n vänder den nuvarande utvecklingen i svensk skola. Den statliga finansieringen i skolan måste reformeras, det är för stor variation i kapacitet och kvalitet. Det behövs likvärdiga kvalitetssystem, säger hon.

Kunskaper från insidan

Ann-Charlotte Gavelin Rydman vill se en GD för Skolverket som kan skolsystemet från insidan och har goda kunskaper om skolan och myndigheter samt förståelse för hur skolsystemet fungerar på alla olika nivåer. Den nya GD:n ska ha förmåga att leda, utveckla, engagera och vara skickligt kommunikativ.

– Förmågan att vara en tydlig röst men också vara inlyssnande och ha ett nära samarbeta med Sveriges Skolledare. Rektorer och skolchefer måste få bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag än de har idag, säger hon.

Ännu inget beslut om efterträdare

Peter Fredriksson har varit generaldirektör på Skolverket sedan 2017. När regeringen den 27 april i fjol meddelade sitt beslut att de bara hade förlängt Peter Fredrikssons förordnade med ytterligare ett halvår sade skolminister Lotta Edholm att Skolverket behövde en nystart: ”Peter har lett myndigheten med kompetens och stort ansvarstagande under en lång tid och varit en uppskattad ledare. Nu blir det en ny generaldirektör från och med februari 2024 som får axla det ansvar Skolverket har utifrån den omställning av skolpolitiken vi i regeringen vill göra.”

Sofia Brander, enhetsassistent på Skolenheten, säger till Skolledaren att beslutet om anställningen av Skolverkets nya GD inte fattats av regeringen ännu.

Många nya uppdrag och mål

Strax innan jul beslutade regeringen i sitt regleringsbrev till Skolverket vilka uppdrag och mål Skolverket och dess nya generaldirektör ska börja arbeta med under 2024. Förutom alla de regeringsuppdrag som pågår sedan tidigare har Skolverket fått närmare 20 nya uppdrag och mål.

– Frågan som regeringen bör ställa sig är hur realistiskt det är att Skolverket ska kunna genomföra alla gamla och nya uppdrag med kvalitet, säger förbundsordförande Matz Nilsson, Sveriges Skolledare.

Han lyfter fram ett antal viktiga områden där han förväntar sig att Skolverkets nya GD agerar. Precis som Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser han att det är viktigare än någonsin att arbeta med problematiken kring den bristande likvärdigheten.

– När det gäller betyg och bedömningsfrågan så förväntar jag mig att Skolverket tar fram material för att säkerställa en likvärdig bedömning, säger han.

Skolverket som beredskapsmyndighet

Ann-Charlotte Rydman Gavelin och Matz Nilsson är eniga om att GD:n behöver fortsätta utveckla Skolverkets arbete som beredskapsmyndighet. Matz Nilsson tar upp förskolorna och skolornas beredskap- och krissamordningsansvar. Han vill att Skolverket tar fram allmänna råd kring hur förskolor och skolor ska agera och att rektorerna får ett stödmaterial.

När det gäller totalförsvarsplikten och civilförsvarsplikten, som omfattar alla 16-åringar i Sverige, ser han att även skolan måste ta sitt ansvar. Däremot förespråkar Sveriges Skolledare inte att undervisningen i de här frågorna ska ligga som ett separat nytt ämne.

– Vi ser det främst som en livskunskap men det kan också integreras i befintliga ämnen, säger han.

Önskar dialog kring statsbidrag

Matz Nilsson vill att Skolverket tar fram en tydlig struktur för Professionsprogrammet för rektorer. I det ska det ingå både en kompetensutvecklande del och en akademisk fördjupning. Han vill att Skolverket återkommer med förslag kring finansieringen och hur rektorerna ska kunna disponera sin tid för studier.

I de ekonomiskt bistra tider som nu råder menar Matz NIlsson att Skolverket också behöver föra en dialog med huvudmän och rektorer om hur behoven av nationellt stöd ser ut för att statsbidrag ska hamna där de bäst behövs utifrån de förutsättningar man har och ett likvärdighetsperspektiv.

– Det här är väldigt viktigt när vi nu ser att många går in i det här året med enormt stora sparbeting, säger han.

Kroka arm med professionen

Skolmyndigheterna som Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolforskningsinstitutet måste också arbeta mer samlat utifrån de slutsatser man drar utifrån forskning, inspektioner och erfarenheter.

– Det får absolut inte fortsätta med stuprörsmyndighetspolitiken utan nu behöver myndigheterna kroka arm för att tillsammans med huvudmännen och rektorer föra en professionell dialog om den erfarenhetsbaserade skolutvecklingen och den empiriska skolutvecklingen, säger han.