Det är i samtal där barnet kan komma med någon sorts språklig respons som språkutvecklingen sker. Foto: AdobeStock
Ju fler samtal ett barn får höra och vara delaktiga i desto rikare ordförråd och bättre språkutveckling. Det visar en ny världsomspännande forskningsstudie. "Språket står i ett direkt samband med läs- och skrivutveckling och skolprestation", säger Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik på specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet
Text: Lenita Jällhage
Det banbrytande med studien är, enligt forskarna, att det går att påverka barns språkutveckling genom mer prat oavsett andra faktorer.
Omfattande studier på sex kontinenter
Den slutsatsen drar forskarna efter att ha analyserat över 40 000 timmar med inspelat ljud kring 1001 barn i åldern 0 till 4 år från tolv länder på sex olika kontinenter.
Studien är mycket mer omfattande än tidigare studier som har gjorts.
Tidigare har faktorer som barnets socioekonomiska bakgrund, kön eller flerspråkighet lyfts fram för att det ansetts påverka barnets utgångsläge och gjort det svårare att påverka barnets språkutveckling.
Den nya studien visar att det är mängden tal som främst påverkar språkutvecklingen vid sidan av barnets ålder och eventuella kliniska faktorer som för tidig födsel eller dyslexi.
Studien visar att för varje 100 extra yttranden som barnet får höra per timme, säger det själv 27 fler yttranden.
Alla kan påverka barnets språkutveckling
Ellen Marklund, docent i lingvistik vid Stockholms universitet, är en av forskarna i studien. Hon konstaterar att de nya forskningsrönen innebär att barns språkutveckling kan påverkas på ett ”enkelt och rakt sätt” som inte är beroende av faktorer som är svåra att ändra på, som exempelvis under vilka socioekonomiska förhållande ett barn växer upp i.
– Alla människor kring ett barn kan främja barnets språkutveckling genom att prata med barnet, säger Ellen Marklund.
Forskaren Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik på specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, säger att det är goda nyheter både för forskning och praktik. Hon betonar att språket har en central roll i ett barns utveckling.
– Språket står i ett direkt samband med läs- och skrivutveckling och skolprestation. Studiens resultat betyder att vi kan skapa bättre förutsättningar för barns utveckling och lärande genom något så enkelt som att prata med barnet, säger Iris-Corinna Schwarz.
Dialog snarare än monolog
Hon säger att den språkliga inputen för barnet inte handlar om att en vuxen står och håller monologer framför ett barn. Det är snarare i samtal där barnet, beroende på ålder, kan komma med någon sorts språklig respons som språkutvecklingen sker.
– Det behöver inte vara en dialog mellan just en vuxen och ett barn, det kan ske i en grupp, men gruppen får inte vara så stor att det inte längre går att hålla ett samtal, säger Iris-Corinna Schwarz.
Barn som tränat på turtagning i samtal tränar hjärnas språkbearbetning och är mer effektiva i sin bearbetning av språk. Det har andra studier visat konstaterar hon.
Förskolepersonalen är viktig
Hon säger att studien gjorts i barnens hemmiljöer men eftersom så många barn i Sverige går i förskola från tidig ålder så får förskolepersonal en viktig roll i barns språkutveckling med möjlighet att kunna kompensera mindre gynnsamma förhållanden för språkutveckling.
De vuxna på förskolan kan öka möjligheterna till prat genom att identifiera situationer under en dag där man kan ta tillfället i akt och prata med barnen i mindre grupper med tre till fyra barn vid vardagliga situationer, som exempelvis vid på- och avklädning.
– Man skulle exempelvis tillsammans med barnen kunna benämna olika ytterkläder som vantar, mössa, stövlar och overall. Leta efter kläder med samma färg, jämföra olika storlekar på skor, barnens längd och så vidare. Det ger en språklig input i en vardagssituation med mycket kontext, säger hon.
Hon poängterar att detta förutsätter att det finns rimliga förhållanden mellan antalet barn och förskolepersonal så det går att kommunicera i små grupper med barnen.
Så gick studien till
I studien har forskare analyserat 1001 barns språkutveckling i tolv länder och sex kontinenter genom att studera ljudmiljön kring barnen. Man analyserade språkproduktionen från spädbarnens tidiga vokaliseringar till enskilda ord hos småbarn och hela meningar hos barn i förskoleåldern.
I studien undersökte forskarna barn som växte upp i västerländska industrinationer i Europa och Nordamerika såväl som barn i självförsörjande jordbruks- och samlarsamhällen i Bolivia, Senegal och Papua Nya Guinea.
Oavsett i vilket land eller i vilken samhällsstruktur barnen växte upp i så var det ett faktum att ju mer språklig input ett barn fick, desto mer främjades deras språkutveckling.
