Sveriges Skolledare lanserar Lex Edico

Text: Håkan Söderberg

Sveriges Skolledare har sedan länge underkänt de lokala huvudmännen som huvudfinansiärer för skolan. Då statens krav på att alla ska elever ska nå målen för utbildningen under trygga former ligger kvar – oavsett de lokala förutsättningarna – uppstår en klyfta mellan förväntningar och förutsättningar, mellan skollagen och kommunernas budgetar. Den klyftan är det rektorn som ska överbrygga, vilket ofta är ett ”mission impossible”.

Ser skollagen som önskelista

– I dag ser många huvudmän på skollagen som en önskelista och alla de skolmisslyckande som faktiskt sker får i princip inga konsekvenser.  Så verkar många skolpolitiker vilja ha det så, men det vill inte vi, säger han.

Det är därför som Sveriges Skolledare nu vill att ett rapporteringssystem, en Lex Edico, skapas. Ordet Edico är latin och betyder ungefär ”Jag säger rent ut, jag yttrar”.

– Det är ett bra uttryck. Det är vårt sätt att göra professionens röst tydlig och klar, säger Matz Nilsson.

”Ordet Edico är latin och betyder ungefär: Jag säger rent ut, jag yttrar.”

Lex Edico i fyra punkter

Redan i dag finns ett system där arbetsmiljöansvariga är skyldiga att anmäla incidenter till Arbetsmiljöverket men motsvarande system kopplat till målen i skollagen finns inte alls. Det vill Sveriges Skolledare nu ändra på genom Lex Edico.

Enligt den skulle en huvudman vara skyldig att:

• informera sina medarbetare om skyldigheten att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten.
• utan dröjsmål utreda och dokumentera det rapporterade missförhållandet eller risken.
• utan dröjsmål avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller risken.
• snarast göra en anmälan till Skolinspektionen/Arbetsmiljöverket om missförhållandet (eller risken för det) är allvarligt.

Skolinspektionen får insyn

Med allvarliga missförhållanden menar man utförda eller uteblivna handlingar som innebär, eller har inneburit, ett allvarligt hot eller konsekvenser för barn/elevers rätt att nå målen för utbildningen, deras säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Skolinspektionen skulle ha uppdraget att granska huvudmannens utredning av missförhållandet och om det framkommer brister gå vidare med ytterligare åtgärder.

– Vi ser det som viktigt att Skolinspektionen som statens representant också får insyn, så länge nu inte huvudansvaret läggs tillbaka till staten, säger Matz Nilsson.

En Lex Edico skulle i och för sig lägga ytterligare tyngd på den redan höga dokumentationsbördan som finns hos skolledare och skolchefer.

– Vi kan inte se att det går att göra på något annat sätt. Det handlar i grunden om barnens rätt till en likvärdig utbildning under trygga villkor. Om man gör skillnaderna tydliga mellan de professionellas uppfattning om vilka behov som finns och de politiska beslut om tilldelade resurser som tas så skulle medborgarna få en större insyn och merinflytande. säger Matz Nilsson.

Skriftlig analys av missförhållanden

Rektor Malin Rimmö i Ragunda kommun och ett antal andra skolledare som Skolledaren tidigare berättat om har uttryckt att de vägrar följa de budgetar man tycker är omöjliga att följa.

– Förbundet rekommenderar i dag inte att en rektor avsäger sig möjligheten att hålla budget utan att hen tydliggjort i en skriftlig analys vilka effekterna av eventuella neddragningar blir. Men det kan ju inte vara så att en rektor eller skolchef negligeras, straffas och ibland till och med blir av med jobbet för att man påpekar missförhållanden, säger Matz Nilsson.

Det är en situation man hoppas komma bort ifrån med en Lex Edico.

LÄS MER: Viktiga råd till rektorer och skolchefer i besparingstider

MER PÅ SAMMA ÄMNE:  Rektorer hamnar i kläm när skolorna ska spara