Här är skolledarnas krav inför avtalsrörelsen 2025

LÄS ÄVEN: Satsning på rektorernas arbetsmiljö i nytt avtal

Idag växlar Sveriges Skolledare och förbunden inom Akademikeralliansen, en sammanslutning av 16 olika förbund, yrkanden med arbetsgivarorganisationen SKR inför avtalsrörelsen 2025. Med Sobona växlas yrkanden i mitten av januari.

Under hösten har ett intensivt arbete pågått med att förbereda yrkandena. Sveriges Skolledare och Akademikeralliansen har ett tillsvidareavtal, HÖK-T (huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.).

Tidigare i december träffades representantskapet, det beslutande organet inom Akademikeralliansen. De har fattat beslut om vilka yrkanden som tas vidare till avtalsrörelsen.

Sveriges Skolledares företräds i representantskapet av förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman och andre vice ordförande Henrik Carnhede.

Yrkandena

Akademikeralliansen har sedan tidigare tagit fram en fackligt politisk plattform med sex olika huvudområden, från denna plattform har sedan yrkanden arbetats fram:

1. Akademisk kompetens ska värdesättas och utvecklas inom den kommunala och regionala sektorn.
2. Tydliga löneprocesser – bland annat att en möjlighet till förstärkt lönesamtal införs i löneavtalen, att arbetstagare ska kompenseras för förluster vid retroaktiv löneutbetalning och att erfarna medarbetare får den löneutveckling de har rätt till.
3. Trygga anställningar för akademiker – bland annat yrkar förbunden på att kvalifikationskravet för föräldrapenning och föräldralön tas bort och att avtalen blir tydligare kring när en provanställning ska tillämpas och avslutas.
4. Akademiker ska kunna påverka sina villkor – bland annat yrkar man på att rätten till inlöst övertidsersättning ska vara uppsägningsbar, och att avtalen ska precisera vad den övertiden är värd.
5. Akademiker ska ha förutsättningar för återhämtning
6. Akademiker ska ha förutsättningar för ett gott ledarskap – här yrkar man på att parterna ska samverka för ett hållbart arbetsliv för chefsmedlemmar, göra det attraktiv att ta på sig en chefsroll och att chefer får kontinuerlig kompetensutveckling.

Märket ska förhandlas

En viktig fråga är lönerna. Inför årets avtal med arbetsgivarna ska ett nytt industrimärke, alltså vad parterna inom industri enats om för nivå i sitt löneavtal, förhandlas fram. Det brukar sedan bli riktlinjen för övriga sektorers och branschers löneökningsnivåer.

– Industrifacket har yrkat på 4,2 procent, men det har inte Svenskt Näringsliv reagerat på annat än att de sagt att det är för högt. Men det är ändå ett riktvärde, att det rimligen kommer att hamna någonstans kring 3–4 procent, säger Jerker Ambjörn.

Akademikeralliansens avtal innehåller inte någon angiven procentsats men ”märket” som sätts brukar som regel vara det som löneökningarna kretsar kring för kollektivet. Individuellt kan det såklart bli både högre och lägre än ”märket”.

”Försöker hitta det gemensamma”

Det senaste avtalet från våren 2024 löper under ett år, och det återstår att se för hur lång tid kommande avtal sträcker sig.

Akademikeralliansen har tagit fram en facklig politisk plattform som ligger till grunden för yrkandena in 2025 års avtalsrörelse.

– Sedan är det som sagt 16 olika förbund som ingår, med 16 olika inriktningar och professioner av olika slag. Men vi försöker att hitta saker som är gemensamt för förbunden i möjligaste mån, säger Jerker Ambjörn.

Sveriges Skolledare skiljer ut sig genom att organisera i stort sett bara chefer. En viktig del för just skolledare är vad den inlösta övertiden är värd, där det gjordes framsteg i förra årets förhandlingar.

I många anställningsavtal finns en ruta, ofta redan ikryssad, om att man inte är berättigad till övertidsersättning.

–  Vi vill gärna att det ska också framgå i det enskilda anställningsavtalet vad den eventuella övertid man skulle göra motsvarar i pengar. Så har det inte varit tidigare. Men från och med i våras, från den 1 april, så finns det en skrivning i avtalet om att det ska hanteras på det sättet, säger Jerker Ambjörn.

För de som är kvar i sina gamla anställningsavtal gäller dock inte den nya skrivelsen.

– Därmed inte sagt att man inte fortsatt kan föra en dialog med arbetsgivaren om vad den faktiska övertiden är värd. Därtill bör man även föra dagbok över den tid man faktiskt utför. Ta sedan med den delen i samtal med närmaste chef, säger Jerker Ambjörn

Förutsättningar för ledarskapet

Yrkande om övertid finns med även i den här avtalsrörelsen. Ett annat viktigt yrkande för skolledare punkt är förutsättningarna att kunna utöva ett gott ledarskap.

– Chefer ska ha tillgång till resurser av olika slag, det kan vara stöd av HR, ekonomi eller IT-avdelningar i olika sammanhang. Men i avtalsrörelsen är det mer kopplat till lön, att man ska kunna erbjuda det stöd och den information och utbildning som behövs för att man i arbetsgivarrollen ska kunna sätta lön enligt löneavtalets intentioner, säger Jerker Ambjörn.

Han konstaterar att lön och ansvarsavstånd till högst betalda medarbetare är viktiga frågor för skolledare.

– Lönen och ansvarsavståndet till de högst betalda medarbetarna är centrala frågor. Det måste kännas värt att ta på sig ett chefsuppdrag, konstaterar Jerker Ambjörn.