Här väckte forskningsprojektet läslusten på skolan

Text: Martin Röshammar

ULF-projektet började 2021. Bostäverna ULF står för utveckling, lärande och forskning och handlar om praktiknära forskning där forskare och lärare är med på jämlika villkor och utgång­spunkten för forskningen är skolans behov av ny kunskap.

Anna Hallgren, rektor på Böle skola, konstaterar att själva processen inleddes redan året innan. Hon var då inne på sitt tredje läsår som rektor och såg att resultaten var ungefär samma som tidigare – trots Skolverkets läslyft och andra tidigare satsningar.

– Då måste något göras, då kan man inte arbeta på samma sätt längre, säger hon, väl medveten om att tidigare forskning visar att läsförståelse är viktig för elevernas skolframgång.

Anna Hallgren lägger till att 40 procent av barnen på skolan, förskoleklass upp till och med sexan, är utrikesfödda och att många av dem var nyanlända då.

Hon kontaktade Mittuniversitetet som sedan länge samarbetar med Timrå och andra kommuner i närområdet. Tanken var att hitta forskare inom pedagogik med kunskaper om läs- och skrivutveckling.

– Det var språkutvecklingen vi behövde jobba med och att höja elevernas resultat i svenska. Jag drog bakgrunden och nuläget för resultaten i skolan och hur vi hade jobbat rent utvecklingsmässigt, förklarar Anna Hallgren.

Nu konstaterar hon att hon under sina första år på skolan hade ”klätt på” alla lärare väldigt mycket inom den specialpedagogiska delen. Hon uttrycker det så.

– För att jobba mer tillgängligt och för att inte jobba så mycket med extraanpassningar. Såklart behöver man det också, men tanken var att kunna ha undervisningen mer tillgänglig. Vi såg även att svenskan är grunden redan i förskoleklass, säger Anna Hallgren.

Utvecklades till läslustprojekt

De tre forskarna från Institutionen för utbildningsvetenskap, Lena Ivarsson, lektor i pedagogik, Heléne Dahlström, lektor i pedagogik och Ulla Damber, docent i pedagogik, blev inkopplade i det som utvecklades till ett läslustprojekt, ett sätt att rama in och skapa ett tydligt och avsmalnat fokusområde inom ett brett ämne.

Projektet startade med planering och genomförande av en forskningscirkel och följdes av att man prövade olika undervisningsmodeller där lärarnas utvecklingsområden ligger till grund för forskningen. Metoden som används är aktionsforskning och för att få svar på sina frågor har forskarna samlat in empiri genom enkäter, intervjuer och fältanteckningar som kommer att analyseras genom en så kallad reflexiv tematisk analys.

– Från början skulle projektet handla om läsförståelse, konstaterar Lena Ivarsson och fortsätter:

– Det är inte så vanligt att det kommer en sådan förfrågan från en skola, där hela skolan ska involveras i ett utvecklingsprojekt. På Böle skola var de både förberedda och insatta, de visste vad de ville göra. Det kändes inspirerande! Det var utvecklande för oss också att delta i ett projekt där vi tillsammans arbetade för att öka läslust hos alla elever på skolan, förklarar Lena Ivarsson.

Blir permament på Böleskolan

ULF-projektet började som en nationell försöksverksamhet på uppdrag av regeringen men ska nu permanentas. Tanken är att samverkansmodeller som den på Böle skola ska stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet, inte minst på skolorna.

Till hösten kommer Böle skola att implementera arbetssättet som projektet har format. Rektor Anna Hallgrens förhoppning är att det är hållbart över tid men hon är väl medveten om att det tar många år innan det går att se om eleverna behåller sin läslust på högstadiet.

– Men jag tror på det för att det är initierat av oss, av skolan, som ett led i vårt kvalitetsarbete, utifrån lärarnas undervisning och elevernas behov. Det är lärarna som har jobbat fram det här tillsammans och vi jobbar på olika sätt i varje årskurs, konstaterar Anna Hallgren som betonar vikten av att hela skolan är involverad, fritidshem, förskoleklass och årskurs 1–6.

Hennes bild är att läslusten har ökat, inte minst för att skolan så tydligt har fokuserat just på det. Allt hör ihop, mer fokus ger ett större engagemang.

– Vår förhoppning är att insatserna ska vara så kraftfulla att vi kan behålla dem. Det vi gör handlar mycket om motivation och vad det har för betydelse för elevernas utveckling, säger Anna Hallgren.

Involverade personalen

Samarbetet med Mittuniversitetet har fungerat väldigt bra, menar hon. Lärarna har uppskattat att få stöd i det man jobbar med och det arbetssätt man håller på att utveckla. Under projektets gång har personalen läst forskningslitteratur gemensamt, de har fått vara med och bestämma vad de vill läsa.

– Redan från början kände vi också att det fanns en stor möjlighet att projektet skulle kunna leda någonstans, poängterar Lena Ivarsson.

Det hon tycker är det allra viktigaste är just att hela skolan har jobbat gemensamt med det som under arbetets gång blev ett läslustprojekt.

– Lärarna provade olika aktiviteter i sina klassrum och det var då vi alla förstod att det egentligen inte är läs­förståelsen som är vårt fokus utan det är att skapa motivation och läslust och att försöka få fler barn att läsa, säger Lena Ivarsson.

Hon berättar att de i nästa steg sökte samverkansmedel från Timrå kommun och Mittuniversitetet för den del av projektet som inleddes i höstas. Då var fokus på läslust.

– Lärarna hade jättemycket kunskap redan när vi började men den här gemensamma basen, som vi byggde genom forskningscirklarna och genom att läsa samma litteratur, har lett framåt. Projektet ger oss dessutom underlag för att skriva forskningsartiklar så att vi kan sprida våra erfarenheter.