”Jag tycker att det är konstigt att man inte ens noterat hur det ser ut med stabiliteten på skolorna”, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman om Skolinspektionens årsrapport. Foto: Adobe Stock/Oskar Omne
Svaret på Skolinspektionens kritik: ”Pekar finger åt rektorer”
Rektorers ledarskap behöver utvecklas på 68 procent av de skolor som Skolinspektionen granskade 2023. Det hävdar myndigheten i sin årsrapport. – Man pekar finger åt rektorerna men man borde titta mer på huvudmännen, hur ser förutsättningarna ut för att rektor ska kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sveriges Skolledare.
Text: Håkan Söderberg
Nu har den årliga rapporten från Skolinspektionen presenterats och den innehåll en hel del kritik mot skolan. Även om det ska sägas att rapporten inte är representativ. Alla skolor är inte granskade utan urvalet görs efter behov och riskbedömning från Skolinspektionen. En del av rapporten handlar om rektors arbete.
På 68 procent av de granskade skolorna har myndigheten bedömt att rektors ledarskap inte når upp till den högsta av Skolinspektionens tre kvalitetsnivåer. På nära tio procent av skolorna är kvaliteten inom området låg. På dessa tio procent behöver rektors arbete stärkas vad gäller ledning och styrning av verksamheten menar Skolinspektionen.
– Jag tycker att det är konstigt att man inte ens noterat hur det ser ut med stabiliteten på de här skolorna. Det är helt avgörande för skolor om det finns kontinuitet och rektorerna inte hela tiden byts ut. Och vilka andra förutsättningar finns, hur många legitimerade lärare, hur ser elevhälsan ut och så vidare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
”Måste fundera över vårdnadshavares ansvar”
Skolinspektionen har också tittat på upplevelsen av trygghet i de granskade skolorna. I årskurs åtta svarar en av fem elever att de inte alls, eller endast till viss del, känner sig trygga. Skolinspektionen pekar bland annat på att skolorna varit dåliga på att införliva den digitala arenan i det trygghetsskapande arbetet. De digitala miljöerna behöver införlivas i skolans trygghetsarbete och bli en självklar del av detta precis som de är en självklar del av elevernas vardag, menar Skolinspektion.
– Här måste man kanske fundera lite över vårdnadshavarnas ansvar också. En åtgärd skulle kunna vara att ha möten med föräldrar och visa hur det som eleverna ser och hör på nätet påverkar arbetet i skolan.
”Handlar om resurser”
Om skolan ska ta mer ansvar för det som händer på elevernas fritid så måste även här förutsättningarna vara de rätta, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
– Vad finns det för rutiner under skoldagen och hur ser elevhälsovården ut, finns möjlighet att bedriva förebyggande arbete. De skolor som uppnått god kvalitet kännetecknas av att rektor varit en tydlig pedagogisk ledare och lett skolans utvecklingsarbete systematiskt och strukturerat. Men i slutet på dagen handlar det ändå om resurser och förutsättningar, hur man hanterar de inskränkningar och besparingar som nu görs är det avgörande för skolans framtid, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Hon framhåller att Skolinspektionens uppgift att är att se till att lagstiftningen följs på skolorna.
– Men om det finns huvudmän som ser lagens krav som en önskelista blir det inte bra. Vi har ju dessutom arbetsmiljölagen, arbetstidslagen och annat att ta hänsyn till. Vi ser nu över hela landet, bland annat i Karlstad och Borås, att vi kraftsamlar vi tillsammans med Sveriges Lärare och Kommunal mot de nedskärningar och besparingar som görs, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.