Matz Nilsson slutar efter tolv år i skolledarnas tjänst

Text: Lenita Jällhage

LÄS ÄVEN: Hon föreslås bli ordförande i Sveriges Skolledare

Matz Nilsson har ägnat nästan 30 år av sitt liv åt ledarskapsfrågor på olika ledande befattningar inom den svenska skolan. Som förbundsordförande har han rest kors och tvärs över hela Sverige för att besöka medlemmar och få kunskap om vilka förutsättningar som råder utanför de större städerna. Samtidigt har han träffat lokalt ansvariga tjänstemän och politiker för att prata lön, och arbetsmiljö och skolledarnas förutsättningar för uppdraget.

– De här tolv åren har varit fantastiska. Det är inte en dag som jag har upplevt att det har varit jobbigt. Jag har rest tre dagar i veckan under nästan alla år. Det har varit en lärdomsresa, säger han.

Redan när Matz Nilsson blev invald som ordförande i dåvarande Sveriges skolledarförbund 2012 var hans vision att samla alla skolledare i ett och samma förbund.

– Jag såg att vi måste gå samman annars skulle politikerna spela ut oss mot varandra.

Det tog ett antal år innan Lärarförbundet skolledare och Sveriges skolledarförbund hade enats i Sveriges Skolledare, men på kongressen våren 2022 hade Matz Nilssons vision gått i uppfyllelse och det fanns ett beslut att gå samman. Att han och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, tidigare ordförande i Lärarförbundet skolledare, beslöt att dela ordförandeskapet i det nya förbundet ser han som ett mycket lyckat beslut.

– Det sände en signal till alla skolledare att vi menade allvar med att göra detta tillsammans. Att ha enat alla skolledare i ett förbund kändes för mig som den absolut största framgången och jag bestämde själv redan då att jag skulle lämna mitt ordförandeskap vid kongressen 2024, säger Matz Nilsson.

Vill se ökad professionell frihet

Han har under åren stått fast vid sina åsikter, som exempelvis att betyg ska ges så sent som möjligt i grundskolan, även när de politiska vindarna blåst åt helt annat håll.

Han har ingått i det formella skolsystemet men har alltid intresserat sig för folkhögskolans kunskaps- och bildningsperspektiv.

– Jag önskar verkligen att vi kunde hämta fler idéer från folkhögskolornas värld till det formella skolsystemet. Jag har ändrat väldigt mycket på min uppfattning genom åren från en reglerad skola till att inse att vi måste börja bygga mer på tilliten, säger han.

Han tycker att det är dags att gå från detaljstyrning och reglering till att börja lita mer på välutbildade skolledare och lärare och öka deras professionella frihet.

– För den detaljstyrning som vi har nu har inte lett till bättre resultatutveckling för våra elever under de senaste 15 åren, säger Matz Nilsson.

Det saker som han är mest stolt över under sin tid som ordförande är att man utvecklat professionsdeklarationen och formulerat vad som är kärnan i rektorns uppdrag. Att man har byggt upp en lönepolitik som byggt på medlemmarnas egen inrapportering av löner och arbetet i skolkommissionen.

– Vi har också lyft ledarperspektivet i alla delar, byggt nätverk av skolledare och uppvaktat politiker. Det har inte alltid varit lätt men vi har lyckats få in foten i dörrspringan och politikerna efterfrågar våra åsikter i allt högre grad, säger han.

Stort engagemang för Sydafrika

Matz Nilssons plan som ung var inte alls att följa i faderns fotspår och bli rektor. Som 20-åring var han uppfylld av solidaritetsengagemang och läste afrikansk historia.

– Jag skulle aldrig bli som min far men blev precis som honom, säger han och ler.

I slutet av 1980-talet och fram till 1995 for han fram och tillbaka mellan Sverige och Sydafrika och dess angränsande länder. Han arbetade för Afrikagrupperna i Sverige och Isolera Sydafrika-Kommittén (ISAK).

– Du kan inte ana hur mycket grymheter jag har fått uppleva med våldet som skedde i södra Afrika med både massakrer, övergrepp och andra hemska händelser. Men det fanns också ljusglimtar, säger Matz Nilsson.

Han hjälpte delegationer från Sverige som ville skapa kontakter med bland annat politiker och föreningar i södra Afrika. Bland annat ordnade han möten mellan svenska delegationer och Oliver Tambo, som ledde ANC-partiet och kampen mot rasåtskillnadspolitiken, apartheid, under de 27 år som hans kollega och vän Nelson Mandela satt i fängelse.

Han reste också runt i Sverige och informerade 10 000-tals barn och ungdomar i skolor om situationen för sydafrikanska unga som levde under samhällssystemet apartheid. Med pengar från Sida ordnade han ett möte i Oskarshamn mellan hundratals svenska och afrikanska ungdomar.

Ett möte som gjorde intryck

Matz Nilsson dokumenterade och fotograferade hur lärare och rektorer arbetade under extremt knappa förhållanden i de rassegregerade skolor som den svarta lokalbefolkningen erbjöds. I samband med det mötte han den stolta lågstadieläraren Elisabeth. Det mötet har under hela hans liv präglat synen på hur betydelsefull en välutbildad lärare kan vara för sina elever.

– Hon bodde i townshipet Mamelodi utanför Pretoria. Hon gick upp 03.30, åt en snabb frukost och åkte sedan tre timmar med buss till skolan, som var ett plåtskjul, för att undervisa 70 barn i att läsa och skriva.

Han frågade henne var hon fick kraften och energin ifrån.

– Hon sa: Matz, hela vår framtid handlar om att barn måste kunna läsa och skriva. Hennes enorma tro på sin betydelse för barnen har satt djupa spår i mig. Och vi hade kontakt i många år, säger han.

Under 1995 lämnade han sina uppdrag i Sydafrika och började arbeta som pedagogisk ledare för statens institutionsstyrelse i småländska Ryd. Där skulle han bygga upp Ryds brunns skola för omhändertagna ungdomar.

Därefter började han rektorsutbildningen på dåvarande Malmö högskola, i dag universitet.

”Tror vi kommer få en akademisk utbildning för skolledare”

En av de absolut viktigaste frågorna under Matz Nilssons tid som förbundsordförande har varit att stärka skolledarnas befattningsutbildningar och vidareutbildningar för att bygga på professionsbasen. Han satt med som expert i den statliga utredningen om professionsprogram och arbetade också med den frågan i skolkommissionen.

Framväxten av rektorsprogrammet, som startade 2009, har uppfattats som positivt av flertalet rektorer som gått utbildningen. Matz Nilsson har dock arbetat för en tydlig akademisk väg från befattningsutbildningen mot en masterutbildning i ledarskap för rektorer.

– Jag tror att vi kommer att få en akademisk utbildning för skolledare.

När han tog plats i Skolkommissionen blev hans kännedom om hur olika förutsättningarna var för förskolor och skolor i Sveriges kommuner en viktig kunskap.

– Jag kunde utifrån mina resor definiera ordet likvärdighet utifrån 290 olika förutsättningar och i kommissionen beslöt vi att vi behövde utforska likvärdigheten ytterligare.

”Det var ett svek”

Resultatet av granskningen gav skolkommissionen svart på vitt hur stora skillnaderna var mellan kommuner kring förutsättningarna att ge eleverna en likvärdig utbildning. Det ledde bland annat till att regeringen införde det statliga likvärdighetsbidraget, nu kallat kunskapsbidraget.

Han ser arbetet i Skolkommissionen som viktigt både för egen del och för förbundet. Många av förslagen som togs fram där har senare implementerats.

Lärarlönelyftet 2016 anser Matz Nilsson var en bra och välförtjänt reform för lärarna men en otroligt illa skött fråga av politikerna när det gäller rektorerna.

Rektorerna lämnades utanför lönelyftet och när Matz Nilsson till slut fick besked om det från den ansvariga ministern Helene Hellmark Knutsson (S) reste han sig upp från förhandlingarna och gick.

– Det var ett svek, säger han.

Det sveket mot rektorerna ser man resultatet av i dag, menar han, efter att lärarna har fått ta del av 5 miljarder.

– I dag har 30 procent av de biträdande rektorerna och 5 procent av landets rektorer samma eller lägre lön än de man arbetsleder. Förstelärarna har i vissa kommuner samma genomsnittslön som landets skolledare. Vad sänder det för signaler när man försöker rekrytera framtida rektorer? Det är min fråga till politiken.

Han poängterar att Sverige har den största omsättningen av rektorer av alla OECD-länder. För att ta reda på mer om varför har Sveriges Skolledare föreslagit att en statlig utredning ska tillsättas.

Har föreslagit en Lex Edico

Matz Nilsson säger att det finns tre faktorer som man kan utgå från spelar in: Lön, arbetsmiljön och vilka förutsättningar rektorerna har för att klara uppdraget och samtidigt följa lagar och förordningar.

Rektor Malin Rimmö i Stugun, som Skolledaren tidigare har skrivit om, har blivit en förebild för de rektorer som vågat tala ut och vägrat genomföra nedskärningar i budgeten som riskerar att få allvarliga konsekvenser för eleverna eller arbets-miljön.

Förbundet har föreslagit för skolminister Lotta Edholm (L) att en ny lag, Lex Edico, ska ge rektorer och skolchefer bättre möjlighet att påtala och anmäla problem.

– Omsättningstakten för skolchefer styrs av en politisk nyckfullhet som vi måste bort ifrån. Skolchefer är skyldiga att göra en konsekvensanalys av likvärdigheten kopplad till budgetstyrningen men de skolchefer som gör det väldigt professionellt riskerar att förlora jobbet. Den lokala huvudmannen ser det som kritik och inte en professionell hantering. Det är ett viktigt skäl till att vi ser att Lex Edico behövs, säger Matz Nilsson.

Ålder: 63 år.

Bor: I lägenhet i Malmö men har också ett hus på Björkholmen i Karlskrona.

Familj: Fru som är förstelärare i Malmö, två döttrar och fyra barnbarn.

Uppväxt: I Kristianstad där han gick i både grundskola och gymnasium.

Från Sydafrika-engagemang till förbundsordförande

1987–1995

Internationellt arbete för Afrikagruppen i Sverige, Isolera Sydafrika-Kommittén, Äventyrsresor.

1995–1997

Pedagogisk ledare inom SIS ungdomshem Ryds brunn och dess skola i samhället Ryd i Tingsryds kommun.

1997–2000

Rektorsutbildningen på dåvarande Malmö högskola, i dag Malmö universitet. Innan det studerade han på Linnéuniversitetet, Högskolan i Kalmar och Linköpings universitet.

1997–1999

Biträdande rektor Furulundsgymnasiet och rektor för den kommunala vuxen­utbildningen i Sölvesborg.

1999–2001

Rektor för vuxen­utbildningen i Lund.

2001–2012

Utbildningsdirektör Malmö stad.

2008

Ordförande i styrelsen för folkhögskolan Östra Grevie.

2011

Ledamot i styrelsen för Rörelsefolkhög­skolornas intresse­organisation, RIO.

2012

Den 26 april valdes han som ordförande i Sveriges skolledarförbund, efter Lars Flodin, och tillträdde sedan 1 juli.

2014

Ledamot i Student­litteraturs styrelse.

2015

Kommissionär i Skolkommissionen (avslutat).

2015

Ordförande för Domarkommittén för kvalitetsutmärkelsen Bättre skola/SIQ.

2017 augusti

Expert i utredningen om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare.

2017 november

Ledamot i Sacos styrelse. Han sitter också på Sacos mandat i Rådet för den nationella referens­ramen för kvalifikationer.

2018

Kommissionär i Utred­ningen om en mer likvärdig skola.

2022

Extrakongressen öppnas av Johanna Jaara Åstrand, Lärar­förbundet, Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund och Matz Nilsson.

2023

Sveriges skolledarförbund och Lärarförbundet skolledare bildar Sveriges Skolledare. Matz Nilsson blir ordförande tillsammans med Ann-Charlotte Gavelin Rydman.