Här är politiken som Sveriges Skolledare vill driva
En ny professionspolitik, ett nytt lönepolitiskt program, ett nytt arbetsmiljöpolitiskt program, nya tydliga etiska regler är några propositioner som kongressen ska hantera.Fotomontage: Johan Thörnqvist
Aktuellt Den 24–25 maj samlas förbundet Sveriges Skolledare för första gången till kongress på Rönneberga Konferens i Stockholm. Nu ska byggstenar läggas för skolledare och hela skolans framtid.
Publicerad: 2024-05-21 07:31
Text: Håkan Söderberg
Tema: Kongress 2024
Sveriges Skolledare samlas för sin första kongress som ett enat förbund. Då byggs grunden för politiken som ska förändra förutsättningarna för skolledare
– och för svensk skola. I vårt tema, som också publicerats i Skolledaren nr 4 21 maj, får du en guide till:
LÄS ÄVEN: Matz Nilsson slutar efter tolv år i skolledarnas tjänst
I september 2022 gick Sveriges skolledarförbund och Lärarförbundet skolledare samman och bildade Sverige Skolledare.
Nu väntar ett eldprov, förbundets första kongress.
– Jag är väldigt positiv till och stolt över hur vi startat arbetet i det nya förbundet, säger Henrik Carnhede, rektor i Staffanstorp och styrelseledamot som nu av valberedningen föreslås bli andra vice ordförande.
– Alla skolledare vill ta ansvar och göra ett bra arbete. Nu måste vi arbeta för de rätta förutsättningarna för att kunna utföra det, säger han.
Det är inga småsaker som kongressen har att ta ställning till.
En ny professionspolitik, ett nytt lönepolitiskt program, ett nytt arbetsmiljöpolitiskt program, nya tydliga etiska regler är propositioner som kongressen ska hantera.
Statligt ansvar
När det gäller professionspolitiken kräver förbundet att staten ska ta över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet, att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolformer och att en Lex Edico utreds.
Bakgrunden är att förbundet menar att det är tydligt att skolan har en rad problem. Kunskapsskillnaderna ökar mellan olika elevgrupper, likvärdigheten blir sämre.
För att komma till rätta med det måste skolledarnas professionalitet få större utrymme. I en likvärdig och kompensatorisk skola måste det vara professionella bedömningar som ligger till grund för de avgörande besluten. Men man måste ges rätt förutsättningar och därför har förbundet sammanställt en 13 punkter lång lista på krav (se härintill).
Diger motionsflod
Kongressen har också ett antal motioner att ta ställning till.
Lunds lokalavdelning vill ha en ny granskningsmodell av Skolinspektionen.
Stockholms lokalförening vill att befattningen biträdande rektor ska omnämnas i skollagen och i en annan motion att förbundet ska jobba för en utredning kring hur skolåret ska utformas.
Laholms lokalförening vill att Sveriges Skolledare arbetar för långsiktiga och jämlika ekonomiska förutsättningar för alla skolformer i Sverige utifrån det viktiga kompensatoriska uppdrag skolan har.
Det är några exempel ur den digra motionsfloden.
Nu återstår att se hur många byggstenar som kan byggas på vägen till den uttalade vision som förbundet har: ”Sverige ska ha en väl fungerande skola, utveckling av människor och samhälle för Sverige.”
Vägen dit ska gå via missionen att skapa goda förutsättningar för skolledare att vara skolledare och därigenom få förutsättningar att förverkliga visionen.
Henrik Carnhede ser optimistiskt på framtiden.
– Jag är optimist. Vi blir en mer samlad och starkare kraft i det nya förbundet. Jag tycker redan att vi börjat synas och höras mer i den offentliga debatten, i sociala medier och så vidare, säger Henrik Carnhede.
Här är kraven som ställs
Staten tar över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet. Elevpengen ska gå till barns och elevers undervisning, elevhälsa och annat av grundläggande betydelse för deras skolgång oavsett skolform.
Skolvalet reformeras i syfte att bryta den växande skolsegregationen och öka likvärdigheten, förslagsvis genom att en skolvalsperiod införs och att kötid slopas som urvalskriterium.
Meddelarfrihet och offentlighetsprincipen omfattar alla offentligfinansierade skolformer.
Skolledarnas förutsättningar att ta det pedagogiska ledarskapet förbättras. Antalet medarbetare måste kunna få variera men bör generellt inte överstiga 20–25 medarbetare per skolledare.
Skolledarna har makt och inflytande över de resurser och de processer som har betydelse för kvaliteten. Det kan betyda ekonomiska resurser till verksamheterna, men det kan också betyda tillgång till de stödfunktioner som krävs och att rektors rätt att styra över sin egen inre organisation inte ifrågasätts.
Skolenhet som organisatoriskt begrepp behöver förtydligas och domstolspraxis gällande geografisk utformning av skolenheter följas. Skollagen är skriven utifrån att rektorer ska kunna utföra ett nära ledarskap. Utvecklingen mot allt större ansvarsområden behöver brytas.
Ansvarsnivån biträdande rektor utreds om den bör införas i skollagen. Biträdande rektorer får en anpassad utbildning inom ramen för det nationella rektorsprogrammet för rektorer och lärare.
En Lex Edico för skolan bör utredas och eventuellt implementeras i syfte att skapa en lärande organisation och att brister i utbildningen uppmärksammas och hindras från att återupprepas. Förebild är motsvarande lagstiftning inom vård och omsorg. Brister, eller risker för brister, i kvalitet eller rättssäkerhet ska uppmärksammas och rapporteras till exempelvis Skolinspektionen.
Ledarskapskompetensen kan fördjupas under hela yrkeskarriären genom relevant fortbildning inom ramen för professionsprogrammet för rektorer. Professionsprogrammet ska erbjuda kunskapsfördjupande kurser så att rektorer ska kunna erhålla en master i skolledarkunskap.
En meriteringstrappa för skolledare upprättas parallellt med professionsprogrammet.
Fler skolledare kan beforska sin egen yrkespraktik för att på så sätt bredda den vetenskapliga basen för yrkesutbildningen.
Staten tar ansvar för att skapa en attraktiv skolledar- och lärarutbildning av hög kvalitet.
Skolledares yrkesetik värnas, vårdas och sprids.