Forskaren: Därför är det tufft för idéburna friskolor

– Både i den offentliga debatten och inom forskningen så har man uppdelningen mellan offentliga välfärdstjänster å ena sidan och privata å andra sidan. Men man resonerar väldigt sällan kring att det finns olika typer av privata aktörer, säger forskaren Ebba Henrekson.

Hon disputerade i höstas, vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm, och hon vill med sin avhandling sätta civilsamhällesorganisationer på den svenska kartan.

Ebba Henrekson konstaterar att det finns både vinstdrivande företag och civilsamhällesorganisationer bland svenska skolors huvudmän. Hon menar att allmänheten har ganska dålig kunskap om att civilsamhällesorganisationer alls existerar och att de har andra drivkrafter än företagen har.

Sedan hon skrev avhandlingen har hon bland annat haft kontakt med Idéburna skolors riksförbund liksom med anställda på Regeringskansliet som gör en utredning om vinster inom skolan. 

– Responsen har varit positiv men det finns en viktig kunskapslucka, en forskningslucka, som jag tror beror på att vi inte har någon tradition av vård, skola och omsorg som utförs utanför den statliga sektorn. I länder som England, Nederländerna och USA ser det helt annorlunda ut, förklarar Ebba Henrekson.

”Tycker att vi ofta fastnar på vinster”

Även i Danmark finns det en lång tradition av fristående skolor som i huvudsak har drivits av idéburna organisationer, icke vinstdrivande organisationer.

– I USA har man också en lång tradition av filantropi, av givande till den här typen av organisationer, så där har de funnits i folks medvetande länge som något som är en del av samhället. Det har vi saknat i Sverige, säger Ebba Henrekson.

När väl friskolereformen infördes så startade en del ideella organisationer skolor. I början var det väldigt få vinstdrivande skolor, men relativt snabbt blev de fler och fler. De idéburna organisationernas skolor har glömts bort i debatten trots att det rör sig om några hundra skolor i Sverige, menar hon.

– Jag tycker att vi ofta fastnar på vinster och de fel som de privata skolorna gör. Valfriheten är väldigt omtyckt bland stora delar av befolkningen och då verkar det som privata skolor fyller en viktig funktion. Men hur vill vi att de ska vara? Det kunde det pratas mer om.

Ebba Henrekson poängterar att förespråkarna för idéburna skolor lyfter fram vikten av att dessa ska vara något annat, ett alternativ, och skilja sig från den svenska skolan, men samtidigt hålla sig inom skollagens ramar.

”Finns en misstro”

I sin avhandling skriver hon mycket om skolor med religiösa huvudmän och hon slår hål på myten om att debatten är ny. Den äldsta skolan som fortfarande är i gång, Sankt Eriks katolska skola, startade till exempel i slutet av 1700-talet.

– Staten har alltid haft en idé om att det svenska skolsystemet ska skapa sammanhållning i samhället och de religiösa skolorna har setts som något som motverkar den sammanhållningen. Men egentligen var den svenska skolan luthersk ända fram till första hälften av 1900-talet då det skedde en gradvis övergång till en demokratisk, sekulär grund. Argumenten är samma nu som då, mot muslimska friskolor nu som mot katolska skolor på 1800-talet, hävdar Ebba Henrekson.

De argumenten kommer, menar hon, från en ganska allmänt utbredd bild i Sverige där religion ses som något negativt och farligt. Det färgar debatten.

– Samtidigt är det självklart att religiösa skolor som missköter sig, som är extremistiska, inte ska få skolpeng eller få verka inom det svenska skolsystemet. Men det finns en misstro att religion automatiskt skapar slutenhet, extremism och indoktrinering, säger Ebba Henrekson.

Stor skillnad mot USA

Inom ramen för sin avhandling gjorde hon en jämförande forskningsstudie kring ekonomi och kultur av icke vinstdrivande friskolor i staden Milwaukee i Wisconsin, USA, och Sverige. Milwaukee, som har runt två miljoner invånare, har ett skolsystem med fritt skolval och skolpeng och 2018 var samtliga friskolor, på alla nivåer, icke vinstdrivande. Om man jämför med Sverige så var motsvarande siffra 38 procent för friskolor inom grundskolan och 12 procent inom gymnasiet. 91 procent av friskolorna i Milwaukee drevs av någon religiös organisation, bara 5,4 procent i Sverige.

– Som svensk har man kanske fördomar om att USA ska vara så mycket mer kapitalistiskt än Sverige. Så jag blev överraskad av hur det såg ut och det var det som fick mig att skriva avhandlingen.

Ebba Henrekson intervjuade bland annat rektorer och skolledare och hon tycker att deras tankar om exempelvis elevsammansättning är intressanta.

– De elever som är de mest lönsamma när du driver skola, det är elever från socioekonomiskt starka hem som har mycket stöd hemifrån, elever som kommer från akademikerhem. Dessa elever behöver inte så mycket stöd i skolan. Men de icke vinstdrivande skolor som jag intervjuade ville alla rikta in sig på utsatta elever på olika sätt, barn med olika typer av svårig­heter eller barn från socioekonomiskt svagare familjer. Samtidigt som de också ville ha en mixad elevgrupp.

Svårt med finansierng

Men det, förklarar Ebba Henrekson, blir svårt med tanke på hur svenska skolsystemet ser ut. En organisation hon var i kontakt med beskrev det som att när de gjorde stora förbättringar, då drog de till sig starkare elever som konkurrerade ut de svagare eleverna som organisationen egentligen ville vända sig till. 

Hon lyfter också problemet dessa skolor har med finansiering. De delar inte ut någon vinst vilket gör att få vill investera i dem och det gör också att de får svårare att få lån. Och så är vi tillbaka i Ebba Henreksons funderingar kring filantropi och skillnaderna gentemot USA.

– Jag tror att de idéburna skolorna också missgynnas av att regelverken blir mer och mer komplicerade. Skolorna måste själva betala till exempel ledningsprövningar. Men det går inte att vara emot det heller eftersom det har varit problem med oseriösa personer som vill starta friskolor, säger Ebba Henrekson och fortsätter:

– Samtidigt så är nog, 30 år efter reformen, civilsamhället lite starkare, lite mer fokuserat på välfärdsverksamhet så det kanske byggs upp fler och fler stödstrukturer innanför civilsamhället. Det är i så fall positivt.