Hoppa till huvudinnehåll

Nya lagarna att hålla koll på som skolledare

Flera nya lagar berör skolan. Foto: Amina Dahlab/Adobe Stock

Aktuellt Snart drar skolorna i gång igen och under sommaren har ett antal nya lagar trätt i kraft. Här är lagarna att hålla koll på under läsåret.

Publicerad: 2024-08-13 16:25

Text: Lenita Jällhage

Elever ska få studera i snabbare takt

Möjligheterna för elever att läsa på en högre nivå och i snabbare studietakt ska öka i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Som rektor kommer du under vissa förutsättningar kunna besluta att en elev får läsa ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner. Tanken är att högpresterande elever ska få en tillräckligt stimulerande undervisning. Fjärrundervisning kan användas i de ämnena och undervisning får även överlämnas på entreprenad till vissa andra huvudmän. På gymnasienivå kan en huvudman besluta att en elev kan studera i snabbare takt än tre år.

Stärkt tillgång till läromedel

Elevernas rättigheter till läromedel har stärkts i lagstiftningen. Det tydliggörs även för studerande inom den kommunala vuxenutbildningens olika utbildningsformer vad de ska ha tillgång till för läromedel i sin utbildning. Det definieras också i skollagen vad som räknas som läroböcker, läromedel och lärverktyg.

Kraven i examensmålen ökar också för studerande på lärarutbildningarna. De ska visa att de har förmågan att använda och värdera läroböcker, andra läromedel och lärverktyg på ett adekvat sätt. Syftet med lagändringarna är att det ska stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel och förbättra deras kunskapsutveckling.

Tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd

För dig som arbetar i fristående verksamheter är det nu möjligt att få tilläggsbelopp för barn och elever som är i behov av omfattande särskilt stöd. Det kan handla om elever som har behov av exempelvis assistenthjälp eller en helt anpassad lärmiljö. I skolförordningen och gymnasieförordningen klargörs för vilka extraordinära stödåtgärder man kan få tilläggsbelopp för. Regeringens syfte med förändringarna är att skapa ett mer likvärdigt system så alla barn och elever får det stöd de behöver.

Elevens val tas bort

Elevens val i grundskolan, specialskolan och sameskolan tas bort för att frigöra mer undervisningstid till framför allt samhälls-och naturorienterande ämnen men även vissa praktisk-estetiska ämnen i i grundskolan och sameskolan. Huvudmän kan också i skolans val erbjuda nybörjarspråk eftersom det inte längre går att läsa som elevens val.

Ämnesbetygsreform för gymnasieskolan

Skillnaderna mellan undervisningsämne i en ämneslärarexamen och begreppet gymnasieämne har också tydliggjorts. Ämnesbetygsreformen för gymnasieskolan innebär att exempelvis en lärare som har undervisningsämnet svenska i sin ämneslärarexamen ibland kan vara behörig i flera gymnasieämnen som till exempel svenska, kreativt skrivande och retorik.

LÄS ÄVEN: Så påverkar betygsreformen Gy25 skolledare

Utreseförbud vid risk att barn förs utomlands

Det kan också vara bra att känna till att det införts ett utvidgat utreseförbud för barn om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling kan leda till vård enligt LVU. Det kan handla om uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill lämna Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer eller andra kriminella organisationer. Straffansvaret för egenmäktighet med barn som förs bort eller undanhålls har utvidgats till att gälla barn under 15 år.

Uppgifter om att barn har utreseförbud omfattas av sekretess hos Polismyndigheten.

Läs mer om lagarna på regeringens hemsida.

Fler nyheter

Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd, författare till boken Ämnesbetyg i gymnasieskolan foto: Marcus Gustafsson

Så påverkar betygsreformen Gy25 skolledare

Aktuellt Skolledare förbereder sig inför den nya gymnasiereformen Gy 25 där ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg. Experterna Anna Karlefjärd och Pernilla Lundgren hoppas att reformen ökar fokuset på undervisningen snarare än betygskriterierna.

Var femte elev klarar inte kunskapskraven: ”Misslyckande för Sverige”

Aktuellt ”Att så många barn slås ut när deras liv precis börjat är ett misslyckande för Sverige som kunskapsnation.” Det konstaterar Ann Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sverige i en kommentar till nya siffror från Skolverket som visar att var femte elev som gick ut grundskolan i våras inte når kraven för att läsa ett nationellt program.

Linnea Lindquist rektor och krönikör foto: Marcus Gustafsson

Krönika: Bygg en mur runt skolan – och freda lärarnas tid

Krönika Det finns flera skäl till varför vi rektorer inte ska anlita kringresande skolkonsulter nu vid skolstarten. Det främsta skälet – vi måste freda lärarnas värdefulla tid för planering och förarbete, skriver rektor Linnea Lindquist.

Krönika: ”Vi hamnar i frontlinjen för politikernas oansvariga budgetar”

Krönika ”Det är inte för mycket begärt att kräva att politikerna som styr i kommunen ska sätta elevens rätt före budget i balans. Nästa läsår ska vi gemensamt få politikerna att förstå det!” Linnea Lindquist skriver här en sommarhälsning till alla rektorskolleger som arbetat sig igenom ännu ett tufft läsår.

Rektorn: Så får jag fritidshemmets pedagogik att blomstra

Aktuellt Rektor Johanna Nordin på Dackeskolan i Tingsryd sätter fokus på fritidshemmet – här delar hon med sig av fem sätt hon gör för att utveckla fritidshemmets pedagogik. Håll utkik i augusti när Skolledaren nr 5 kommer ut för ett längre reportage om Johanna Nordins arbete!

Hämtar fler