Forskare: Så kan AI påverka elever med svårigheter

750 elever mellan 12 och 19 år har deltagit i en forskningsstudie om användningen av artificiell intelligens i skolan. Johan Klarin är forskningsassistent, men också skolpsykolog som gör sitt praktikår i Ystads kommun. Han är en av forskarna bakom tvärsnittsstudien.

– Det var överraskande att vi såg en så tydlig koppling mellan att ha svårare med det vi kallar för exekutiva funktioner eller bristande kognitiva förmågor och att själv skatta användbarheten av AI-verktyg högre, säger Johan Klarin och fortsätter:

– Men egentligen är det inte ologiskt att de med större svårigheter upplever sig få ut mer av sin användning. Om detta är positivt eller negativt för deras inlärning återstår dock att se.

Fler med svårigheter använder AI

Han understryker att det bara var i högstadiet som forskarna såg att det är en större sannolikhet att man använder sig av artificiell intelligens om man har lägre exekutiva funktioner, alltså förmågor som att planera, genomföra och koncentrera sig på aktiviteter. I gymnasiet är det hälften av eleverna som använder AI-verktyg och där visar studien inte på någon ökad användning bland elever med koncentrationsproblem eller som har svårigheter att följa instruktioner. Men på både högstadiet och gymnasiet såg man högre skattningar av användbarhet hos elever med lägre exekutiva förmågor. 

– Att hälften av eleverna på gymnasie­skolan vi undersökte använde de här verktygen, fast det inte var en del av undervisningen, synliggör att det är viktigt att vi undersöker det här vidare. Vilken effekt har det här på lärandet, att man använder verktyg som kan klara av uppgifter som annars kräver kognitiv ansträngning på egen hand, undrar Johan Klarin.

”Kan inverka negativt på lärandet”

Han poängterar att ungdomarna i studien är precis i den åldern då dessa, för skolarbetet kritiska förmågorna, utvecklas som mest.

– Det finns goda belägg för att de exekutiva funktionerna, koncentration, uppmärksamhet, planering och problemlösning, är viktiga för att man ska lyckas i skolan. Introduktionen av dessa verktyg påverkar skolgången för många elever på både högstadiet och gymnasiet. Det här måste studeras vidare. Vår studie är gjord tidigt i utvecklingen av AI-verktyg. Så resultaten ska tas med en viss nypa salt och studien behöver upprepas, säger Johan Klarin.

Som du ser det, varför är det viktigt med regler för hur AI ska användas i skolan framöver?

– En del är den uppenbara risken för fusk. Och använder eleverna verktygen till att fuska och för att göra arbeten utan att engagera sig i dem, då kan man tänka sig att det kommer att inverka negativt på lärandet för lärande kräver ansträngning, säger Johan Klarin.

Potential att skapa verktyg

Skolverket är tydliga i sina rekommendationer, påpekar han. En så kallad avlastning som är oreflekterad, det är något de avråder ifrån.

– Det håller jag med om. Om verktygen ens ska användas inom skolan måste det nog vara en vuxen, en professionell, med, någon som tar besluten. När används verktygen? Annars är risken att det bara blir just en avlastning för förmågor som behöver ansträngas för att utvecklas, menar Johan Klarin. 

Det finns inte stöd i forskningen för att det skulle innebära något positivt för lärandet att okritiskt implementera AI-verktygen i sin nuvarande form i skolans värld, anser han. Samtidigt lägger han till att det kan vara så att det finns potential för att skapa verktyg som är ämnade för elever som har svårigheter med exekutiva funktioner. Men det ligger längre fram.

”På väg ut i en värld där verktygen används”

Johan Klarin påpekar att Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, kommenterade studien i tidningen Forskning & Framsteg. Klingberg skulle gärna se en uppföljning av elevers betyg för att titta närmare på den utvecklingen i relation till användningen av AI-verktyg.

– Han har rätt i det, det hade varit jätteintressant. Jag tror att det är jätteviktigt framåt. Det är också viktigt med en diskussion om var gränsen går för fusk och vad som är hjälpmedel. Sedan måste nog eleverna på gymnasiet också förberedas på att de är på väg ut i en värld där de här verktygen används flitigt i det professionella livet. Det är mycket möjligt att man i yrkeslivet kommer att behöva kompetens kring AI-verktygen, säger Johan Klarin.

Men kanske bör skolans fokus främst ligga mer på att bygga upp de grundläggande förmågorna som krävs för att kritiskt kunna bedöma hur AI-verktyg ska användas på ett bra sätt, menar han.

Risk att klyftor ökar

Ett riskscenario som Johan Klarin och andra forskare ser är att det främst skulle vara högpresterande elever som använder dessa verktyg. Om det skulle visa sig att AI-verktygen kan användas för att öka inlärningen är det viktigt att detta kommer de studiesvaga eleverna till nytta. Annars finns det en risk att klyftan mellan elever med bättre och sämre förutsättningar att lyckas i skolan ökar ytterligare.

– Återigen, det finns många risker och det är väldigt tidigt i processen. Utvecklingen är spännande men vi som har gjort studien vill gärna trycka på att det är viktigt att inte glömma bort det som kan vara negativt med en okritisk användning. Att det kanske inte är bra att eleverna som har lägre exekutiva förmågor använder AI-verktygen. För man har sett bland vuxna att de med lägre förmågor kanske använder verktygen på ett mer okritiskt sätt och utan ansträngning, förklarar Johan Klarin.

Vad tycker du att skolledare ska tänka på när det gäller AI-verktyg?

– Det finns inte särskilt mycket forskning på hur användning av AI-verktyg i skolarbetet påverkar lärandet. Men det finns mycket forskning kring lärande och, för att ta bort fokus från det vi gör, så finns det flera andra forskare i Sverige som sitter på stor kunskap på området. Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap, till exempel. Och Torkel Klingberg. De har forskat länge om lärande och om hur man kan öka sådana exekutiva funktioner. Det vi redan vet om lärandeprocesser får inte glömmas bort när så mycket plötsligt handlar om AI.

Johan Klarin menar att om AI-verktygen implementeras i skolan så kommer det vara viktigt att utvärdera effekten av dem. Han uppmanar skolledare och andra i skolans värld att följa forskningen, Skolverkets rekommendationer och den ständigt pågående AI-debatten.