Han vill lyfta barnens perspektiv i elevhälsan
Anders Lindmark utbildar skolledare i ledarskap. Foto: Christian Örnberg
Ledarskap
Att få ordning på elevhälsoarbetet på skolan kan vara en rejäl utmaning som skolledare.
– Men att skapa en hälsofrämjande lärmiljö bidrar till framgångsrik skolutveckling som gynnar såväl elever som anställda, säger ledarskapsutvecklaren Anders Lindmark.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2025-10-21 11:14
LÄS ÄVEN: Guide: Så kan du höja kunskapen om barnens rättigheter
LÄS ÄVEN: Undersökning: Så många rektorer saknar resurser till elevhälsan
LÄS ÄVEN: Rektorns metod för elevhälsan får hela gruppen att må bra
Det finns en hel del fackböcker skrivna om elevhälsoarbete men det Anders Lindmark vill lyfta fram som unikt med hans nya bok ”Att leda ett effektivt elevhälsoarbete” är barnperspektivet. I första kapitlet tar han upp hur skolledare kan arbeta för att sätta eleven i centrum för att uppnå en bättre elevhälsa.
– Det är i den änden man måste börja ledarskapet. Det är där man slår an tonen i sitt skolledarskap och visar att man har hjärtat hos eleverna, säger Anders Lindmark.
Han säger att det kan låta självklart för många skolledare att sätta eleven i centrum precis som det står i styrdokumenten men i praktiken är det inte alltid lika lätt. Vuxenfrågor kring medarbetare och deras arbetsmiljö, föräldrar, förvaltningsfrågor eller olika krav från staten riskerar att tränga ut barnens frågor och rättigheter.
Peka på skollagen
Anders Lindmark har arbetat som styrelseledamot i Bris parallellt med sitt arbete med ledarskapsutveckling för skolledare i Malmö stad. Han har läst otaliga rapporter från barn som beskriver skolan som en otrygg plats med stress, oro och våld där man inte upplever att man blir förstådd eller lyssnad på. Utifrån sina olika uppdrag föddes tanken hos Anders Lindmark att skriva en bok för att stödja skolledare att skapa en bättre elevhälsa.
– Anställda på en skola har anställningskontrakt, arbetsmiljöarbete, fackliga ombud, men hur ser tryggheten ut för eleverna? Som rektor behöver man ställa sig frågan: Hur säkerställer jag elevernas rättigheter så att de kan må bra i sin arbetsmiljö?
Anders Lindmark menar att rektorn och ledningsgruppen behöver skapa strukturer som gör att barnens frågor sätts i fokus.
– Det är barnen vi är där för. Barnen har inget val eftersom de har skolplikt. Så vi som vuxna måste tillvarata deras rättigheter utifrån deras ålder och se till att deras välbefinnande står i fokus, säger han.
Stöd finns i lagstiftningen, inte minst i Barnkonventionen och skollagen. Han menar att skolledare behöver bli bättre på att peka på lagstiftningen, som stärker barnens rättigheter, när andra intressen tränger sig på.
– Sätt gränser, lägg lagen på bordet och konstatera: Vi måste förhålla oss till det som står här, säger Anders Lindmark.
Nio case med utmaningar
För att kunna sätta eleverna i centrum måste man som ledare ha en tydlig vision, en riktning och ett syfte, med tydliga mål för elevhälsan.
– Det behöver vara tydligt för var och en var ni som skola eller förskola ska vara om två år för att ni tillsammans ska kunna arbeta för att nå dit, säger Anders Lindmark.
I sin bok bygger han upp de nio kapitlen kring lika många case där skolledare har olika problem med elevhälsoarbetet.
– Det är fingerade personer och skolor men problemen som beskrivs stöter jag dagligen på i mitt arbete med skolledare, säger Anders Lindmark.
Det kan handla om elever som inte mår bra, inte känner sig delaktiga i skolans arbete och där skolan behöver arbeta med elevernas rättigheter. Det kan också handla om skolor där elevhälsoarbetet spretar åt olika håll och där skolledaren inte når fram med sin vision av hur det ska gå till. Eller att kommunikationen inte fungerar.
Arbetat med Bris
Anders Lindmark började sin yrkesbana som socionom men kom tidigt in på ledarskap.
– När jag var 14 år hade jag mitt första ledarskapsuppdrag som simskoleassistent och sedan har det fortsatt som en röd tråd.
Han har utbildat inom försvaret, varit tränare på hög nivå och utbildat kring ledarskap och management på universitet och högskolor. Under de senaste tio åren har han arbetat främst med att utbilda skolledare i ledarskapsutveckling på en av Sveriges största grundskoleförvaltningar i Malmö. Men det uppdrag han är mest stolt över är sitt arbete med Bris.
– Det var genom mitt engagemang för barn och elever som jag sökte mig till grundskoleförvaltningen i Malmö. Jag tänkte att om jag med min kunskap kan bidra till att göra det bättre för våra elever så vore det fantastiskt, säger han.
Tre exempel ...
... på rektorers olika sätt att förhålla sig till barnens rätt i samband med att elever i åk 8 ska vaccineras.
1. Barnrättsperspektiv
Utgår från Barnkonventionen och hur den vägleder kring beslut som gäller barn.
Rektor Marika och elevhälsoteamet använder Barnkonventionen som ett sätt att säkerställa att barnens rättigheter finns med i åtgärder och beslut. Elevhälsoteamet kommer fram till flera olika perspektiv kring hur barnen kan påverkas av vaccinationen utifrån Barnkonventionen. Utifrån varje alternativ görs en barnkonsekvensanalys. Därefter väljer man det minst negativa utifrån hur det påverkar barnen. EHT har utgått från en mall från Region Värmlands webbplats när de gör barnkonsekvensanalysen.
2. Barnperspektiv
Bygger på den vuxnas syn och förmåga att sätta sig in i barns värld.
Rektor Anna kallar hela elevhälsoteamet, med skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och speciallärare, till ett möte på skolan. Vid mötet diskuterar de olika professionerna olika alternativ för vaccineringen utifrån sina egna professionella och personliga erfarenheter kring hur de tror att vaccinationen påverkar eleverna. Skolsköterskan som har vaccinerat många elever lyfter fram vad som tidigare fungerat bra eller dåligt. Specialläraren berättar om sin egen erfarenhet av en skolvaccination från hennes barndom. Kurator lyfter fram sina erfarenheter av hennes egna barns vaccination som nyligen genomförts på en annan skola. Utifrån deras diskussion tar man fram tre alternativ för hur vaccinationen ska genomföras. Man röstar sedan om vilket alternativ som ska användas.
3. Barnets perspektiv
Utgår från barnets egen syn, berättelser eller tolkningar av sitt liv, sin närmiljö och omvärld.
På rektor Alis skola beslutar elevhälsoteamet att man inför vaccinationen ska ta kontakt med elevrådet. Tillsammans med elevrådet beslutar man om några frågor som elevrådet tar vidare och diskuterar i klasserna. Utifrån diskussionerna presenterar elevrådet för EHT vad som är viktigt för eleverna att man tänker på vid vaccineringen. EHT tar därefter fram en vaccinationsplan som elevrådet får ha synpunkter på. Man fattar sedan beslut om hur vaccinationen av skolans elever ska gå till. På Alis skola har man därmed valt att använda barnens perspektiv för att få en fungerande vaccinationsplan i sitt elevhälsoarbete.
Källa: Anders Lindmark
Anders Lindmark
Ålder: 58 år.
Gör: Utvecklingssamordnare på grundskoleförvaltningen i Malmö stad med ledarskapsutveckling för 360 chefer, merparten är skolledare.
Bor: Skanör.
Böcker: ”Att leda ett effektivt elevhälsoarbete” (Studentlitteratur) och ”Human resource management – organisationens hjärta”, med Thomas Önnevik (Studentlitteratur).