Pappa döms till fängelse för hot mot rektor: ”Visar skolledarnas utsatthet”

LÄS ÄVEN: Facket efter domen mot pappan: ”Betyder mycket att samhället markerar”

LÄS ÄVEN: ”Skolledare behöver ett starkare skydd mot hot och kränkningar”

LÄS ÄVEN: Skärpt skydd för skolledare mot hot och våld

Hoten kom via brev till skolan, förvaltningen och rektorns hemadress. Breven innehöll en utskriven bild på en bomb, ett kors följt av ett datum och rektorns namn. I breven har det också funnits ett vitt pulver, som efter analys visat sig vara ofarligt, men som vid öppningstillfällena orsakat stort pådrag och säkerhetsåtgärder kring både skolan och rektorns hem.

Bakgrunden till hoten är, enligt tingsrätten, att pappan varit missnöjd med de åtgärder som gjorts för hans barn, en elev på skolan där kvinnan då arbetade som rektor.

Innan breven skickades i december 2023 har pappan också varit aggressiv i sin kontakt med rektorn och krävt hennes avgång.

Döms till fängelse

Enligt medieuppgifter har personal även upptäckt hotfullt klotter på skolans fasad med rektorns namn utskrivet, och lappar med liknande budskap ska ha spridits i området kring skolan.

Nu dömer tingsrätten pappan till fängelse i ett år och tre månader för tre fall av hot mot tjänsteman. Han ska också betala skadestånd till rektorn.

Pappan själv har nekat till att han skickat breven men tingsrätten menar på att det är ställt utom rimligt tvivel att han gjort det.  

Bland bevisningen finns sökningar som pappan gjort på sin jobbdator i anslutning till att breven skickats, på rektorn och på de bilder som sedan förekommit i breven.

Tingsrätten menar att det inte går att tolka brevens innehåll, särskilt tillsammans med pulvret, som annat än att rektorn skulle dödas eller allvarligt skadas – och att hon med säkerhet skulle få kännedom om hoten.

Stärkt straffrättsligt skydd

Rätten fastslår också att hoten riktats mot kvinnan i egenskap av rektor och syftar till att tvinga henne till åtgärder – eller hämnas åtgärder hon genomfört – vilket gör att domen gäller hot mot tjänsteman.

Niklas Bolin Djanaieff, förbundsjurist på Sveriges Skolledare, är nöjd över bedömningen som Göteborgs tingsrätt har gjort i fallet.

– Det är bra att de visar att det här inte är ett okej beteende. Rätten har även slagit ner på att han nekar till att han skickat breven, och bedömer att det var tydligt att han gjort det, säger han.

Att tingsrätten tillämpar det nya, stärkta straffrättsliga skyddet för tjänstemän när det gäller hot och förolämpning är också positivt, menar Niklas Bolin Djanaieff.

”Behövs en attitydförändring”

Skärpningen innebär att maxstraffet för hot, trakasserier och våld mot tjänsteman höjs. Det är flera yrkesgrupper som omfattas av skyddet, däribland skolpersonal – när det gäller hot omfattas skolans personal både vid myndighetsutövning och vid andra situationer när de är i tjänst.

– Den här situationen visar hur utsatta skolledare är och därför är det extra viktigt att de får det stärkta skyddet som kom med den nya lagändringen. Jag hoppas att det kan sända signaler att det behövs en attitydförändring kring vad man kan göra, och inte göra, i förhållande till tjänstemän. Den här domen visar också, tyvärr, vad det är för vardag skolledare möter och vilka situationer de utsätts för genom att bara göra sitt jobb, säger Niklas Bolin Djanaieff.

En fråga som Sveriges Skolledare tog upp inför lagändringen var om i hur nära anslutning till myndighetsutövningen brottet behövde ske för att lagen ska gälla. Till exempel ifall att hoten sker när rektorn är på väg hem från jobbet, eller i sitt hem. 

Niklas Bolin Djanaieff lyfter upp att Göteborgs tingsrätt menar på att det inte spelar någon roll att ett av breven skickats till rektorns hemadress.

– Rätten säger att det har en tydlig koppling till vad rektorn gjort i sin myndighetsutövning, och det har ingen betydelse att ett av breven skickats till hemmet. Rätten gör även bedömningen att de inte har någon annan relation eller kontakt privat, utan det är bara i rollen som rektor som hon varit i kontakt med gärningsmannen, säger han.

”Arbetsgivaren har ett stort ansvar”

Han pekar också på att hoten riktats mot rektorn under en månads tid, och inte i direkt anslutning till tillfället då hon tog beslut kring eleven.

– Det är bra att domen visar att även hot och förolämpningar som sker utan en tidsmässig direkt koppling till själva myndighetsutövningen kan vara brottsliga, säger Niklas Bolin Djanaieff.

Han tror att frågan kommer att bli än mer angelägen. Han berättar att han när han läste på och sökte bland rättsfall inför Skolledarens intervju, upptäckte många fall gällande rektorer som utsatts för hot och förolämpning.

– Arbetsgivaren har ett stort ansvar att se till att våra medlemmar har en trygg och säker arbetsmiljö. Vi har i stort fler situationer där rektorer utsätts för hot eller blir uthängda i media, säger Niklas Bolin Djanaieff.