"Skolledare behöver ett starkare skydd mot hot och trakasserier”

Text: Emelie Henricson

LÄS ÄVEN: ”Viktigt steg för att få stopp på hoten”

LÄS ÄVEN: Skyddsstoppet: Rektorer hotas allt oftare av föräldrar

Utredningen ska se över det straffrättsliga skyddet för offentliganställda tjänstemän när det gäller framför allt våld och hot mot tjänsteman. Man ska också ta ställning till om skydd mot förolämpningar och kränkningar behöver förstärkas.

– Våra medlemmar är utsatta för hot, kränkningar och trakasserier i sitt dagliga arbete och kontakten med vårdnadshavare och elever. De behöver ett starkare skydd, så vi ser positivt på att utredningen görs, säger Niklas Bolin Djanaieff, förbundsjurist på Sveriges Skolledare.

Det är i ett remissvar som Sveriges Skolledare kommer med sina synpunkter på utredningen ”Ett starkare skydd för offentliganställda mot hot, våld och trakasserier”.
Det trots att förbundet inte utsetts till remissinstans.

– Att vi inte är remissinstans från första början speglar kanske just att man inte har en fullständig insikt i vad våra medlemmar har för vardag och driver för verksamhet, säger Niklas Bolin Djanaieff.

”Måste tas med i diskussionerna”

Personal inom skolan finns uppräknade under benämningen ”utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner”, där flera yrkesgrupper inte har någon myndighetsutövning i sitt uppdrag.

Niklas Bolin Djanaieff menar att det visar på att det saknas förståelse för att skolledare utför myndighetsutövning i sitt dagliga arbete.

– Vi måste tas med i de här diskussionerna. För att våra medlemmar ska kunna ta de här tuffa besluten som behövs för en fungerande skola måste de ha stöd och skydd av samhällets rättsliga funktioner, säger han.

Niklas Bolin Djanaieff ser en oro med att det råder oklarheter kring vilka yrken som ses som myndighetsutövare, och att man beskriver att ”utbildningspersonal” generellt inte utövar myndighet.

– Våra medlemmar ska kunna ta beslut som är obekväma för vårdnadshavare och elever utan att de utsätts för repressalier, hot och trakasserier, säger han.

Ett problem för skolledare är utsattheten för drev i sociala medier, och starka kritikstormar som kan vara svåra att skydda sig ifrån. Utredaren föreslår samtidigt ett nytt brott, förolämpning mot tjänsteman. Det omfattar dock inte skolledare och andra grupper som ingår i gruppen ”utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner”. 

– Motiveringen i utredningen är att det är en så stor grupp som kommer komma att omfattas av skyddet, att det skulle bli besvärligt för samhället att hantera mängden brott. Det kan inte vara ett argument för att inte skydda samhällsviktiga funktioner, säger Niklas Bolin Djanaieff.

Fokus på traditionell myndighetsutövning

Utöver att utbildningspersonal ska omfattas av skyddet mot förolämpning, vill Sveriges Skolledare att själva brottet ska ligga under allmänt åtal.

Man är också kritisk mot att utredningen fokuserar på klassisk myndighetsutövning, som händelser vid polisiära insatser eller när en myndighet tar ett konkret beslut i en utredning.

– Men brott vid myndighetsutövning kan omfatta mycket mer, som hämnd för ett myndighetsbeslut, säger Niklas Bolin Djanaieff.

Han ger ett exempel; vid själva beslutsfattandet och verkställandet av beslutet så sker ingenting – i stället utsätts rektorn på vägen hem.

– Det vill vi ska falla under brott mot tjänsteman, och inte klassas som en enskild händelse, säger Niklas Bolin Djanaieff.

Inför skrivandet av remissvaret har Sveriges Skolledare haft en avstämning med Sveriges Lärares jurister och utredare, som har en samsyn i kritiken mot utredningen.

Sveriges Skolledare föreslår att alla yrkesgrupper som klassas som ”utövare av samhällsviktiga funktioner” ska omfattas av tillägget kring förolämpning mot tjänsteman, eller att det läggs in en skrivning för utbildningspersonal i paragrafen.

– Jag hoppas verkligen att våra förslag hörsammas och att man går vidare med dem, säger Niklas Bolin Djanaieff.