Svenska rektorer är mer stressade över särskilt stöd

LÄS ÄVEN: Ny forskning: Därför lämnar skolledarna yrket

LÄS ÄVEN: Sveriges Skolledare lanserar Lex Edico

LÄS ÄVEN: Fler rektorer stannar på sitt jobb – men omsättningen fortsatt hög

LÄS ÄVEN: Biträdande rektorer i majoritet på rektorsprogrammen

På tisdagen presenterade Skolverket sin analys av den stora internationella undersökningen Talis 2024 som undersöker rektorers och lärares yrkesvardag.

Det finns både positiva förändringar och orosmoln i undersökningen i jämförelse med Talis 2018. I Sverige har 3065 högstadielärare och rektorer svarat från 183 skolor.

Svarsfrekvensen för rektorerna var hög, över 90 procent.

Några saker som sticker ut i undersökningen för svenska rektorer är:

• Orsaken till stressen bland svenska rektorer.
• Att färre rektorer har genomgått rektorsutbildningen i jämförelse med tidigare Talis 2018. Minskning är 11 procentenheter, från 94 procent till 83 procent.
• Att rektorsomsättningen är fortsatt hög i Sverige, tre år i jämförelse med snittet för OECD-länderna som ligger på fem år.
• Att svenska rektorer har mer kontakt med elever, skolpersonal och vårdnadshavare än genomsnittet av rektorerna i OECD.
• En fortsatt hög andel kvinnor, 68 procent, är rektorer i Sverige i jämförelse med OECD-ländernas 55 procent.
• Att 93 procent av svenska rektorerna har tät kontakt med vårdnadshavare varje vecka, eller oftare, mot 72 procent i rektorer i OECD-länderna.

Här sticker svenska rektorer ut

Av de svarande svenska rektorerna upplevde mer än hälften, 56 procent, mycket eller ganska mycket stress i sitt arbete.

Det låg ungefär i nivå med Danmark och Finlands rektorer men under OECD:s snitt (61 procent) och lägre än Island och Norge, där var sjunde rektor upplevde hög stressnivå. Det som stressar rektorer allra mest i samtliga OECD-länder är för mycket administrativa uppgifter. Det uppger närmare 7 av 10 rektorer. Men Sveriges rektorer sticker ut när det gäller stressen över att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Mer än hälften av de svenska rektorerna upplever en stor stress över det, medan bara var tredje rektor i OECD lyfter fram det som en betydande stressfaktor.

– Den emotionella stressen att inte räcka till är ju tyvärr vanlig i våra välfärdsyrken. Vi har kanske högre krav och förväntningar i Sverige och Norden på vad skolan ska kunna leverera? I många andra OECD-länder anses kanske ansvaret för det emotionella välbefinnandet ligga hos familjen. På gott och på ont, men vårt system gör nog rektorsuppdraget mer påfrestande, säger Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef på Sveriges Skolledare.

”En Lex Edico behövs uppenbarligen”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, tänker att stressen över att hjälpa eleverna i behov av särskilt stöd också har att göra med det korstryck som svenska rektorer utsätts för när det gäller lagstiftning, föräldratryck, avsaknad av tillgänglig elevhälsa, legitimerad personal, kringpersonal och administrativt stöd samt en brist på tillräcklig budget.

– En Lex Edico behövs uppenbarligen för att stödja rektorerna så de kan ge alla barn och elever rätt till utbildning, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Att färre rektorer genomgår rektorsprogrammet överraskar och oroar Lena Linnerborg och Ann-Charlotte Gavelin Rydman. En möjlig förklaring kan vara trenden under senare år att ”lyfta upp” rektorer till områdeschef och ersätta dem med biträdande rektorer som chefer på de olika skolenheterna.

– Eftersom det inte finns något krav att en biträdande rektor ska gå rektorsutbildningen kanske det får till följd att huvudmännen inte är lika snabba med rektorsutbildningen. Sveriges Skolledare menar att det rimmar dåligt med skollagens skrivningar där rektor förutsätts vara en undervisningsnära ledare. Men orsakerna behöver analyseras vidare, säger Lena Linnerborg.

Stort ansvar vilar på huvudmännen

Lena Linnerborg och Ann-Charlotte Gavelin Rydman anser att huvudmännen har ett stort ansvar att komma till rätta med den fortsatt höga omsättningen på rektorer i Sverige. Forskning visar att hög omsättning hänger ihop med hög psykosocial stress och otillräckliga förutsättningar att utöva ledarskap.

– Vi kan inte fortsätta ha en sådan snabb omsättning på rektorsuppdragen. Tre år på ett uppdrag är oftast för kort tid för att verkligen kunna göra skillnad, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Trots rektorernas höga arbetsbörda svarar ändå nästan nio av tio svenska rektorer att fördelarna med yrket tydligt uppväger nackdelarna, vilket är en högre andel jämfört med rektorerna i OECD där åtta av tio rektorer har den åsikten. Och fler rektorer än tidigare, tre av tio, anser att läraryrket har fått en hög status i samhället.

– Det är glädjande att synen på läraryrket blivit mer positiv och att fler väljer lärarutbildningen i första hand. En hög andel av lärarna upplever att de får ett bra stöd av sin rektor, vilket är jätteviktigt. Såväl läraryrket som rektorsuppdraget måste vara attraktiva yrken och Talis visar att Sverige är på rätt väg, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.