Utredaren: Vi behöver titta på rektorers administrativa börda

LÄS ÄVEN: Hon tar över rektorsutredningen

LÄS ÄVEN: Nya beskedet om rektorsutredningen

LÄS ÄVEN: Efter skolledarnas krav: Rektors förutsättningar ska utredas

Utredningen om rektors förutsättningar skulle ha presenterats redan den 12 juni. Men den tidigare utredaren Maria Hahne hoppade av i maj med hänvisning till att hon fått ett nytt jobb på Skolinspektionen. Marie-Hélène Ahnborg tog över och hon drog i gång arbetet direkt. Utredningen har två sekreterare, en sakkunnig, en jurist samt en expertgrupp med personer från olika håll. Under resans gång har man haft hearings med ett stort antal rektorer och skolledare, man har pratat med rektorsutbildare och gjort djupintervjuer med skolledare i både kommunal och privat verksamhet.

Hur ska då rektorskapet fredas för att skapa utrymme för det pedagogiska ledarskapet?

– Man behöver bland annat titta på hur den administrativa bördan fördelas. Vad är rektorns roll och vad kan ”tryckas upp” till huvudmännen, och vad är det huvudmännen inte ska ”trycka ner” till rektorn, säger hon.

”Det kommer att bli ett pussel för Regeringskansliet”

En uppgift för utredningen är att lämna förslag för att minska omsättningen på rektorer och för att skickliga rektorer ska söka sig till och stanna kvar längre på förskolor och skolor med stora utmaningar. I utredningens direktiv ingår också att föreslå hur rektorers förutsättningar för uppdraget kan förbättras, till exempel när det gäller stora rektorsområden. Utredningen ska också analysera och vid behov föreslå vilka särskilda behörighetskrav som ska ställas på den som anställs som rektor.

– Jag varken kan eller får avslöja några förslag i förväg, men jag hoppas att våra förslag ska bidra till att minska den höga rektorsomsättningen. Sedan måste man också titta på hur mycket man kan åstadkomma med ökade regleringar, allt går inte att bestämma med lagstiftning. Det handlar också hur man tolkar de regler och bestämmelser som redan finns idag, säger hon.

När du tog över sa du att det skulle bli roligt och intressant att hjälpa till att skapa rimliga förutsättningar för skolledare. Blev det så?

– Och vi kommer att lägga bra förslag. Det pågår många utredningar samtidigt som handlar om skolan och en del har redan presenterats. Det kommer att bli ett pussel för Regeringskansliet. Men vi hoppas att de lyssnar på oss.

Uppdraget omfattar hela skolväsendet: Förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

– Det har varit en av de stora utmaningarna. Det går inte att detaljreglera och göra likadant för alla. Inte minst gäller det huvudmännen som ju kan ha jättesmå verksamheter eller mycket stora, som i storstäder och i de stora koncernerna, säger Marie-Hélène Ahnborg.

”Kan väcka debatt”

Marie-Hélène Ahnborg har stor erfarenhet inom skolväsendet. Hon har tidigare bland annat varit avdelningschef på Skolverket, ställföreträdande generaldirektör på Skolinspektionen, utbildningsråd vid Sveriges delegation vid OECD och Unesco och vd för Ifous. Hon började som lärare och har också varit skolledare.

Hon är även en erfaren utredare. Senast i januari redovisade hon resultatet av ”Utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen”. I slutbetänkandet som presenterades i januari i år konstaterar hon bland annat att nyanlända elever, som varit i Sverige mindre än fyra år, ska få undervisning i grundläggande svenska innan de går vidare till svenska som andraspråk. När det gäller modersmålsundervisningen kom hon fram till att det inte finns något belägg för att modersmålsundervisningen skulle påverka inlärning eller integration negativt.

Nu ser många skolledare fram emot resultat av utredningen om rektorers förutsättningar. Utredaren själv tror att det kan ge underlag för en debatt.

– Det är nog inte politiskt kontroversiellt, men synen på rektorsrollen i förhållande till huvudmännen kan nog väcka debatt, säger Marie-Hélène Ahnborg.