Så föreslås elevhälsan bli: ”Positivt att man lyssnat på kritiken”

LÄS ÄVEN: Undersökning: Skolledare saknar resurser till elevhälsan

LÄS ÄVEN: Kritiken: Splittra inte elevhälsan

LÄS ÄVEN: Rektorns metod för elevhälsan får hela gruppen att må bra

Lotta Edholm inledde med orsakerna till att regeringen anser att utredningen varit viktig. Den psykiska ohälsan bland barn och elever ökar, det har blivit ett stort samhällsproblem. Många får inte stöd i tid och det finns frågetecken kring hur elevhälsan fungerar. Sedan lämnade hon över till Åsa Lundkvist att leverera en rad åtgärder som man vill genomföra. Och frågan om hur elevhälsan ska se ut var en av dem.

Sveriges Skolledare, Akademikerförbundet SSR och Sveriges psykologförbund har varit eniga i kritiken om de direktiv som den statliga utredningen fått. I direktiven ville man se att elevhälsan ska fokusera mer på åtgärdande, medicinska insatser snarare än främjande och förebyggande arbete. 

Formuleringen ”Ett första steg mot en förbättrad elevhälsa med ett tydligt vårduppdrag kan därför vara att bryta ut den specialpedagogiska kompetensen från elevhälsans verksamhet, så att speciallärare och specialpedagoger får en tydligare hemvist i lärarkollektivet i stället för i elevhälsan”, väckte särskilt ont blod. De tre förbunden pekade på att styrkan i elevhälsoarbetet ligger i det tvärprofessionella samarbetet. Och nu föreslår utredaren Åsa Lundkvist, trots direktiven, att elevhälsoteamen även fortsatt ska bestå av rektorer, skolläkare, psykolog, kurator, specialpedagog/speciallärare och lärare.

– Det är positivt att man har lyssnat på kritiken, konstaterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Rektor ska upprätta en bemanningsplan

En annan viktig punkt för skolledare är att utredningen föreslår att rektorn på varje skola ska upprätta en bemanningsplan utifrån en analys av elevernas behov och att det är huvudmannen som ska se att elevhälsan bemannas i enlighet med vad som bestäms i den.

– Jag tror det är bra att det är rektorn som ska göra den här analysen och att huvudmän ska se till att den efterföljs. Men det är viktigt att inse att det kräver att rektorerna arbetar verksamhetsnära, att man känner sina elever och personal. I dag finns en tendens mot storrektorsområden som man måste titta på i detta sammanhang, säger hon.

Utredningen förslår också att elevhälsans olika professioner ska vara tillgängliga i skolans lokaler. Skolsköterskor, specialpedagoger och speciallärare varje vecka, psykologer varannan vecka och skolläkare varje månad. Det ska gälla alla skolor oavsett storlek. Samtidigt vill man införa någon slags vårdgaranti där elever vid lättare fysiska eller psykiska vårdbehov ska få en bedömning inom sju dagar och besked om man kan få hjälp av elevhälsan eller om det finns behov av att slussas vidare till regionens hälsa och sjukvård.  

– Tillgänglighetsförslaget ser jag positivt på. Bara det täcks upp med resurser.

”Kan gynna våra barn och elever”

En förstärkt elevhälsovård kräver många fler anställda – till en merkostnad av 1,1 miljarder kronor per år, enligt utredaren. Drygt två miljarder om man räknar med kostnaderna från de föreslagna åtgärderna som kom i delbetänkandet kring stöd och extra anpassningar tidigare i år.

– Vi är medvetna om att en satsning på elevhälsan kommer att kosta. Utredningar visar att elevhälsan varit underdimensionerad, svarade Lotta Edholm på en fråga om kostnaderna på presskonferensen.

Nu återstår att se hur mycket som kommer att realiseras i slutändan innan beslut klubbas igenom.

– Det blir spännande att se hur det blir, men på det hela taget tror jag att förslagen här kan det gynna våra barn och elever om saker införs på rätt sätt, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Hon gör också en reflektion kring det digra utredningsinnehållet.

– Det är mycket som handlar om vad skolan kan göra för samhället. Men vad kan övriga samhället göra för att underlätta skolans arbete – det borde det finns en utredning kring, säger hon.