5 rektorer: Därför vill vi fortsätta vara skolledare

LÄS ÄVEN: Skolledare: Därför tycker jag om att vara rektor

Frågorna: 

1. Hur blev du rektor?

2. Vad får dig att stanna kvar?

3. Vad är det viktigaste för att rektors­rollen ska fortsätta vara attraktiv?

”Vi behöver möjligheter att utvecklas”

Katarina Wedegren, gymnasierektor Högalidskolan, Kiruna

1. Jag har arbetat som lärare sedan 80-talet, och var endast 19 år då jag fick min första tjänst som obehörig musiklärare på högstadiet. Därefter följde studier i många år och tjänster i grundskolans alla stadier samt anpassad grundskola (tidigare grundsärskola), kommunala musikskolan (senare kulturskolan) samt gymnasiet och även anpassad gymnasieskola (tidigare gymnasiesärskola). 

När jag så ”landade” inom gymnasiet och estetiska programmet var jag också fackligt förtroendevald i Lärarförbundet. I Lärarförbundet fick jag förutom facklig skolning även det yrkesutvecklande perspektivet vilket ledde till att jag sökte tjänst som rektor för en grundskola 2012.

Då jag arbetat inom gymnasiet sedan 1997 och kom tillbaka till grundskolan blev mötet en ”smärre chock”. Jag kände inte igen den grundskola jag lämnat många år tidigare. Situationen för lärare hade markant förändrats med högre arbetsbelastning, större press och nya arbetsuppgifter vilket innebar en stor utmaning att möta som ny rektor.

2. Att jag trots detta stannat kvar i yrket beror till stor del på den personalgrupp jag mötte, de gav mig ett förtroende och hade ett stort tålamod. Under den här perioden var vi elva nyanställda rektorer, en god ”rektors-elva”, och vi hade stora förväntningar på att vi skulle kunna göra skillnad. När jag avslutade min tjänst inom kommunen 2020 var jag den sista av dessa elva rektorer. Större delen av dessa har gått vidare till helt andra yrken.

Under den här tiden var jag också förtroendevald i Lärarförbundet Skolledares nationella styrelse och senare Sveriges Skolledare. Det har hjälpt mig förstå uppdraget som rektor på ett sätt jag inte tror jag greppat utan den inputen. Det visar också hur viktigt det är med nätverkande och omvärldsbevakning som leder till att jobbet som rektor är otroligt viktigt.

För mig har attraktionen legat i att kunna göra skillnad, att få vara med att påverka. En tidigare facklig kollega, Gabriella Ekström Filipsson, brukar säga; ”jag vill påverka den framtid jag ska leva i, därför jobbar jag som rektor”, vilket jag håller med om.

3. Tyvärr är det svårt att göra större skillnad som rektor då vi lever i korstrycket mellan uppdraget och de politiska förutsättningarna. För att fortsättningsvis attrahera framför allt yngre så behövs möjligheterna att utvecklas som rektor hela tiden, inte bara genom rektorsprogrammet utan där varje rektor ges möjlighet till kompetensutveckling värd namnet, omvärldsbevakning och nätverkande. Risken är annars att det bara blir ett förvaltande arbete. Rektorsjobbet behöver även uppgraderas rejält lönemässigt.

”Jag känner att min insats gör skillnad”

Henrik Ragnvaldsson, gymnasierektor, Umeå elitidrottsgymnasium, Umeå

1. Jag hamnade i yrket då dåvarande gymnasiechef uppmanade mig att söka.

2. Rektor är ett fantastiskt roligt yrke där jag känner att min insats gör skillnad. Att hjälpa ungdomar att nå sina mål, att stötta och kämpa för elever som har lite större utmaningar att nå en gymnasieexamen är otroligt tillfredsställande.

3. Jag tror att det är viktigt att rektor är ett föredöme och visar att han/hon trivs i sitt yrke så fler vill söka sig dit. Rektorer ska kunna ge lärare förutsättningar att bedriva sitt pedagogiska arbete. Så det är viktigt att rektorernas roll inte handlar om att bara spara pengar utan verkligen kunna ge lärare förutsättningar. På så sätt kan man uppnå god arbetsmiljö bland lärarna som är rektors ”verktyg” för att eleverna ska lyckas. Nöjd personal ger nöjda elever och en nöjd rektor. 

Lönen är naturligtvis också viktig, men med karriärvägar inom läraryrket så skiljer det mindre mot läraryrket främst kanske för biträdande rektorer.

”Med tillit törs vi vara modiga”

Cilla Peiró, grundskolerektor Stordammens skola, Uppsala

1. Jag var först biträdande rektor, till det blev jag headhuntad, sedan blev jag tillfrågad om att bli rektor på en annan skola och slutligen sökte jag mitt nuvarande jobb. Jag hade intresse för ledarskap och visade det som lärare. Jag var nyfiken på livet utanför klassrummet i skolorganisationen.

2. Jag stannar kvar eftersom jag trivs med jobbet som rektor, det är omväxlande, utmanande och lärorikt. Jag är nyfiken på människor och gillar att ha en position där jag har koll på det som händer. När det gäller Stordammen så stannar jag eftersom jag vet att det är en bra ”produkt” som jag kan stå för och marknadsföra, det är viktigt för mig.

3. Att rektorer har huvudmän som stöttar dem, med andra ord ser till att de stöttar när det blåser, och att de har tillit till rektorerna och deras ledarskap så vi törs vara modiga. Att vi har huvudmän och förvaltningar som vågar ta diskussionen med den lokala politiken så att vi inte hamnar på kollisionskurs för mycket med det statliga uppdraget. Att skolan får stöd att värna sitt kärnuppdrag gentemot andra aktörer. Att vi ser till att det finns stöd från mentorer och kollegor, ett sammanhang där man kan hämta kraft. Att vi lyfter fram att det är ett intressant och roligt jobb!

”Jag har mycket friutrymme”

Linda Anderson, förskolerektor Odensgården och Nya Slättängs­gårdens förskolor, Bollebygd

1. Jag arbetade på en förskola som förskollärare och fick frågan om att bli tf. rektor från min dåvarande rektor under pågående rekrytering av ny rektor. Arbetsgivaren bad mig söka tjänsten, det gjorde jag och fick den.

2. Jag tycker arbetet är givande, utmanande och utvecklande. Jag har mycket friutrymme och styr och leder min organisation. Jag har haft mina förskolor sedan jag började jobba som rektor och trivs väldigt bra med mina medarbetare och kollegor.

3. Att man har en bra arbetsmiljö, en chef som tror på en och att man har en god organisation och goda relationer till sina medarbetare. 

”Sällan är en dag den andra lik”

Karl-Magnus Eklundh, enhetschef, Folkhögskolan Skurup och Fridhem, Malmö

1. Jag läste specialpedagogutbildningen och delkursen verksamhetsutveckling samtidigt som vår verksamhet expanderade och blev då intresserad av verksamhetsutveckling. Kort därefter blev jag skolledare. Något år senare uppstod en vakans som enhetschef på Folkhögskolan Skurup och Fridhem i Malmö där min bakgrund som lärare, kompletterat med specialpedagogisk utbildning och rektorsutbildning för folkhögskolerektorer, ansågs vara bra förutsättningar för tjänsten.

2. De senaste 24 åren har jag haft samma arbetsgivare, och varje gång jag funderat över att gå vidare har organisationen fångat upp mig med nya utmaningar. Jag är lojal med folkhögskolans värderingar och känner starkt för vår verksamhet. Det är sällan den ena dagen är den andra lik vilket också gör det spännande.

3. Att uppgifter och krav åtföljs av ett passande mandat. Den grupp som en är personalansvarig för måste vara hanterbar.