Ledare: Hur svårt kan det egentligen vara för politikerna?

Vi vet ju alla hur medielogiken fungerar men det är ändå tråkigt att vi inte mer ofta får ta del av skildringar av skolan när den fungerar som bäst.

När man som ledare känner att personalen tar fullt professionellt ansvar för sina uppdrag och arbetar lösningsorienterat i nära samverkan med sin skolledning. Där kreativiteten får flöda inom strukturens ramar och man har tillit till att alla drar åt samma håll.

Att få arbeta nära barn och ungdomar i en sådan miljö är en unik förmån och jag vet att det är den känslan som får så många att stanna så länge i yrket.

En fungerande skolmiljö betyder inte att alla elever sitter tysta i skoluniform i raka rader, det är det nog bara utbildningsministern som verkar tro.

Och det finns förstås en hel del hinder på vägen för att den där känslan faktiskt ska infinna sig. Men det betyder inte att det inte går.

”Efterfrågar stabilitet på arbetsplatsen”

Den senaste Talisundersökningen, som undersöker lärares och rektorers arbete, visar goda resultat gällande hur lärare uppfattar stödet från sin rektor. Men resultaten ligger ändå lägre än genomsnittet för övriga OECD-länder.

Svenska lärare efterfrågar också i högre grad än lärare i andra länder en ökad stabilitet på arbetsplatsen. Jag är helt säker på att detta har att göra med att de som styr och beslutar över det svenska skolsystemet inte ägnat tillräckligt mycket intresse åt skolledningsfunktionen. Och som resultat har vi fått en omsättning på ledare som saknar motsvarighet i OECD.

Många av de politiska reformer som lanseras i syfte att höja kvaliteten i verksamheterna skulle ge betydligt större genomslag om de också fokuserade på skolledarnas möjligheter att vara bra chefer.

Och med bra chef menar jag i det här sammanhanget en rektor som kan arbeta verksamhetsnära och har mandat, utrymme och förtroende från sin ledning att skapa den organisation som just den verksamheten behöver.

Det finns många verksamheter som fungerar så. Med närhet till och en bra dialog mellan chefsnivåerna. Där det finns tydliga strukturer för skolledarnas professionella utveckling i yrket och där det säkerställs att även skolledarna har tillgång till kollegiala grupperingar där dilemman och vägval kan diskuteras. Och inte minst, där skolledarnas stora ansvar och viktiga roll erkänns genom en väl avvägd lön.

”Vill se starkare styrning”

Starka förhoppningar riktas nu mot den utredare som snart ska lämna förslag på hur vi kan komma till rätta med den höga arbetsbelastning som många medlemmar vittnar om.

Genom förbundets egna undersökningar kan vi se att det medlemmarna helst vill slippa hantera är uppgifter som inte är direkt undervisningskopplade, till exempel sådant som handlar om fastigheter och it. Många skulle även gärna se starkare styrning för att förhindra organisationsavarter som kan ge rektorer ansvar för upp till fem–sex skolenheter. Ganska självklara utgångspunkter kan man tycka som ligger väl i linje med den politik som Sveriges Skolledare drivit länge. Hur svårt kan det egentligen vara?