Hoppa till huvudinnehåll Magasin Skolledarens logga

Medlem: Problemlösning genom dialog – så gör rektorerna i Sundsvall

Roger Jagebo. Foto: Mats Andersson

Roger Jagebo är rektor vid vuxenutbildningen i Sundsvall och lokalordförande för Sveriges Skolledare. Foto: Mats Andersson

Medlem Etableringen av friskolor samt det faktum att elevkullarna krymper sätter stor press på de kommunala skolorna i Sundsvall. Sveriges Skolledare i Sundsvall har intagit en aktiv roll för att hitta rimliga lösningar på de båda komplexa problemen.

Sten Feldreich

redaktionen@skolledaren.se

Publicerad: 2025-12-11 16:10

Friskolor är inte jämnt fördelade över landet utan är koncentrerade till storstadsområden med goda socioekonomiska förutsättningar. I de socioekonomiskt utmanande områdena saknas friskolor. Det visar en rapport från Skolverket.

Så ser det ut även i Sundsvall, något som påverkar den kommunala skolans ekonomi. Skolor i socioekonomiskt utmanande områden har större rotation med in- och utflyttning vilket ger ett mer osäkert elevunderlag.

– En stor del av skolans kostnader är fasta kostnader och vi kan inte minska dem bara för att en skola tappar några elever, säger Roger Jagebo, lokalordförande för Sveriges Skolledare i Sundsvall.

Det så kallade hemkommunsansvaret gör att kommunala huvudmän har ansvar för att alla skolpliktiga elever erbjuds en skolplats. Något enskilda huvudmän saknar. Det gör att kommunala skolor inte kan bestämma storleken på sina skolor utan måste anpassa sig efter det elevantal som är.

– Ett tufft system. Kommunal byråkrati gör att budgeten kommer sent och får kommunala skolor att gå back eftersom de inte hinner ställa om sin verksamhet. Ut-över det ska kommunala skolor kompensera de fristående eftersom de inte lyckats göra besparingar i den takt som de hade behövt göra, säger han.

Arbetsmiljögrupp 

Nästa stora utmaning är att det föds färre barn i Sverige. I Sundsvall har kommunen beslutat att lägga ner tio förskolor på kort tid.

För att hitta bästa tänkbara lösningar har skolledarna sett till att göra sin röst hörd hos makthavare och beslutsfattare. På allra högsta ort, i kommunens centrala samverkan där kommundirektören, alla förvaltningar och alla fackförbund ingår, finns representation.

I barn- och utbildningsförvaltningen samverkar också representanter för Sveriges Skolledare.

– Nu har vi dessutom bildat en arbetsmiljögrupp för enbart skolledare där verksamhetscheferna för varje skolform tillsammans med fackliga företrädare för Sveriges Skolledare diskuterar skolledarnas arbetsmiljö. Ett forum för att bara prata skolledarfrågor fackligt. Något jag kan rekommendera.

”Vår skolchef är lyhörd”

Det ger ytterligare en samverkansnivå. Förvisso inget beslutande forum, men ett sätt att lyfta arbetsmiljön. Mötena ligger så att de matchar förvaltningssamverkan, så att frågor från arbetsmiljögruppen kan lyftas upp till förvaltningssamverkan och tvärt om.

Ett annat grepp är den Teamskanal som facket använder för att skicka ut medlems­enkäter för att fånga in synpunkter på skolledarnas arbetsmiljö.

– Resultaten från de enkäterna är arbetsgivaren jättenyfiken på. De används i arbetsmiljögruppen för att förbättra förutsättningarna och är ett bra verktyg i arbetet.

Roger Jagebo tror på dialog och samverkan.

– Vår skolchef är lyhörd och vill ha dialog. Arbetsgivaren är beredd att backa på sina förslag när vi är oeniga. Man tänker ett varv till och presenterar ett nytt förslag. Det är i slutändan alltid arbetsgivaren som beslutar men jag upplever att de alltid vill ha samtal med oss. Vi har möjligheten att påverka.

Fler nyheter