LÄS ÄVEN: Tre exempel på hur rektor Maria arbetar mot rasism

LÄS ÄVEN: Så leder Torbjörn med tillit

LÄS ÄVEN: Skolledarna är viktiga i kampen mot rasism

I sina föreläsningar, som riktar sig till bland annat skolledare och förvaltnings­ledning inom skola och förskolan, visar Emma Arneback upp en pyramid för att visa hur rasismen kan ta sig olika uttryck. I basen har hon lagt den strukturella rasismen, som handlar om genomgripande mönster och maktordningar i samhället. I mitten handlar det om rasism som byggs upp av individuella attityder, föreställningar och handlingar.

Högst upp finns den idédrivna och organiserade rasismen som ytterst tar sig uttryck i politiska organisationer eller hos individer.

Hon säger att rasism är ett omstritt begrepp och att den tidigare dominerande förståelsen av begreppet har varit främst individfokuserad och idébaserad.

– En ”rasist” har ansetts vara en person som medvetet och öppet uttrycker att vissa människor tillhör en viss ”ras” eller ”etnisk grupp” och därför är mindre värda, säger hon.

Men rasismen är komplex, konstaterar hon. Den är en konstruktion som är historiskt föränderlig. Den utestänger och utnyttjar och rasismen kan vara såväl individuell som strukturell i samhället.

Behöver reflektera kring rasism

Emma Arneback säger att rektorer själva behöver reflektera över begreppet rasism för att kunna leda sin personal så att de kan utföra sitt uppdrag.

– Personal i skolan behöver få förmågan att upptäcka olika former av rasism för att kunna navigera bland olika arbetssätt och kunna göra verklig skillnad utifrån sitt uppdrag i läroplanen och diskrimineringslagen, säger hon.

Emma Arneback säger att om man främst vill arbeta med den strukturella rasismen för att synliggöra genomgripande mönster och maktordningar i samhället kan man arbeta utifrån exempelvis ett interkulturellt arbetssätt, ett frigörande arbetssätt eller ett normkritiskt arbetssätt på skolorna.

Om man i stället vill arbeta med individuella attityder, föreställningar och handlingar hos exempelvis elever eller personal, säger Emma Arneback att man kan välja att arbeta utifrån ett relationellt, kunskapsutvecklande eller demokratiskt arbetssätt.

”Möter inte innehåll som speglar identiteten”

I den strukturella rasismen kan det till exempel handla om svenskhet/vithet som norm, intern segregation där det uppstår grupperingar på skolor eller förskolor mellan elever och barn som kan skapa ett ”vi och dom”. Det kan också handla om brist på tillgänglighet eller information som innebär att barn, elever eller deras föräldrar exkluderas i samhället eller så kallad etno/eurocentrism i undervisningen där vissa kulturella identiteter blir osynliga medan andra lyfts fram.

– Många elever möter inte ett innehåll i undervisningen som speglar den egna identiteten, säger Emma Arneback.

Här är metoden

Forskarna Emma Arneback och Jan Jämte har tagit fram en metod för att kunna arbeta mot rasism i skolan. Så här fungerar arbetssätten.

Ideologisk och individuell rasism hos elever, personal eller vårdnadshavare

Kunskaps­utvecklande arbetssätt

I det kunskapsutvecklande arbets­sättet är målet att ge eleverna kunskap i skolan för att motverka att rasism får fäste. Då handlar det om att synliggöra rasism i händelser historiskt och i samtiden för att lära barn och elever och även ge dem källkritisk kompetens.

Relationellt arbetssätt

I det relationella arbetssättet är målet att skapa och arbeta för positiva relationer. Personalen visar elever och barn hur en positiv relation ser ut genom att själva visa omsorg, respekt och solidaritet. De ger eleverna möjlighet att agera positivt och uppmärksammar positiva handlingar. Barnen och eleverna får också möjlighet att prata om relationer.

Demokratiskt arbetssätt

Målet med det demokratiska arbetssättet är att man låter olika synsätt mötas och testas mot varandra för att skapa förståelse och del­aktighet. Det handlar om att på olika sätt skapa utrymme för politisk och moralisk kommunikation i undervisningen.

Strukturell rasism

Interkulturellt arbetssätt

Målet med ett interkulturellt arbetssätt är att skapa möten och likvärdiga förutsättningar för elever, mellan olika elever på skolor och människor i samhället. Det för att motverka segregation. Fokus blir då att skolan blir en mångkulturell mötesplats där man verkar för att olika grupper får samma status, att man har en bred representation som speglar olika kulturer och språk, att elever har likvärdiga möjligheter att delta och får undersöka olika kulturella erfarenheter.

Frigörande arbetssätt

Ett frigörande arbetssätt handlar om att låta eleverna utveckla verktyg för att arbeta för förändring av upplevda problem. Exempelvis att låta eleverna arbeta ”hands on” med att skriva insändare eller debattartiklar, eller låta eleverna göra någon form av manifestation i samhället för att synliggöra rasism. Målet är att skapa möjligheter för eleverna att förstå och agera utifrån egna erfarenheter av att bli förtryckt eller att förtrycka.

Normkritiskt arbetssätt

I det normkritiska arbetssättet handlar det om att synliggöra föreställningar, privilegier och normer i exempelvis läromedel eller vid resursfördelning i samhället. Att utmana maktordningar, fördomar och stereotyper. Det arbetet sker både på individnivå, i personalgruppen och i barn- och elevgruppen.