Skärpt skydd för skolledare mot hot och våld
Niklas Bolin Djanaieff, biträdande kanslichef och förbundsjurist på Sveriges Skolledare, hade velat se ett ännu starkare skydd för skolledare. Foto: Amina Dahlab/Terri Lindholm
Hot och våld
I juli träder många nya lagar i kraft som berör skolområdet. En av dem är att skyddet stärks för offentligt anställda, däribland skolpersonal, när det gäller hot, trakasserier och våld.
– Det är bra att skyddet stärks även om vi hade velat se att våra medlemmar hade omfattades i ännu högre grad, säger Niklas Bolin Djanaieff, biträdande kanslichef och förbundsjurist.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2025-06-13 09:26
LÄS ÄVEN: ”Skolledare behöver ett starkare skydd mot hot”
LÄS ÄVEN: Guide: Här är nya lagarna att hålla koll på
LÄS ÄVEN: Fler hotfulla föräldrar portas: ”Skolledare hamnar i skottgluggen”
Lagstiftningen innebär att maxstraffet för våld och hot mot tjänsteman höjs till tre år. Och vid grövre former av våldsbrott mot tjänsteman skärps dagens maxstraff från sex år till åtta års fängelse.
När det gäller hotfulla gärningar eller grovt våld så omfattas hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänstpersonal, räddningspersonal och utbildningspersonal inom skolväsendet och högskola såväl när de bedriver myndighetsutövning som i sin ordinarie tjänsteutövning.
Men om en skolledare eller annan skolpersonal utsätts för nedsättande uttalanden, förödmjukande beteenden eller liknande förolämpningar omfattas de endast om det sker under myndighetsutövning. Övriga tjänstemän som finns uppräknade i lagen omfattas även om de blir förolämpade i sin tjänsteutövning.
– Vi hade velat se att även våra medlemmar omfattades av ett bredare och större skydd, men nu valde lagstiftarna att stanna precis innanför mållinjen och begränsa skyddet för våra medlemmar, säger Niklas Bolin Djanaieff.
Hoppas skolledare anmäler
Sveriges Lärare har också varit kritiska till att inte deras medlemmar omfattas av det utökade skyddet annat än vid myndighetsutövning som exempelvis betygsättning och utvisning av en elev. Niklas Bolin Djanaieff konstaterar dock att skolledare i högre grad än lärare omfattas av ”förolämpningsparagrafen” eftersom de utövar mer myndighetsutövning när det gäller exempelvis beslut om särskilt stöd till elever, disciplinär åtgärd som exempelvis avstängning av elev eller vid betygsättning.
Kommer lagen bli svårtolkad?
– Nej, jag tycker att lagen känns ganska tydlig men det får väl praxis utvisa. Det som kan vara svårt är om hot begås utanför arbetstid eller liknande. Det är ju lite flytande för våra medlemmar och kanske inte så tydligt när en skolledare utövar myndighetsutövning. De kan ju utöva myndighetsutövningen vid dygnets alla tider om det blir nödvändigt. Och i gråzonsfallen kan det bli svårare, säger han.
Han hoppas att skolledare kommer att anmäla om de blir utsatta så det blir tydligt var gränserna går, och att rättsväsendet kommer att möta upp med resurser och utreda brotten. Det för att tilltron till lagstiftningen ska bli stark.
– Vi hoppas att den nya lagstiftningen får effekt och stärker våra medlemmars position i samhället och att respekten, tilliten och tilltron ökar. Det vi ser generellt i skolmiljö är att det sker för mycket påtryckningar mot våra medlemmar och att det här kanske kan stävja det lite grann, säger Niklas Bolin Djanaieff.