Därför måste skolan få ett stabilt ledarskap

Skolverkets siffror har tidigare visat att tre av tio grundskolor haft för hög rektorsomsättning, alltså tre eller fler rektorer under fem läsår. Ny statistik från myndigheten över hur länge rektorerna stannar på sina jobb visar på en marginell ljusning. Men 52 procent av rektorerna hade lämnat sitt jobb efter tre år, och hela 70 procent efter fem år.  År 2021 presenterade forskarna Ulf Leo och Roger Persson studien ”Skolledares arbetsmiljö 1”. Den visade, förutom att den bekräftade den höga rektors­omsättningen, på att var fjärde rektor riskerar att bli utbränd. Studien utmynnade i en åtgärdsplan som innehöll punkter som tydligare reglering av rektorsuppdraget, användarvänliga it-system, mer stöd från HR, introduktion och utbildning för nya rektorer, regelbundna medarbetarsamtal om den egna arbetssituationen, arbetsplats-träffar om den egna arbetsmiljön och ett tak för antalet medarbetare.

– Den åtgärdsplanen gäller även i dag eftersom problemen finns kvar och det är därför vi genomför en del två där vi går mer på djupet, säger Ulf Leo.

”Handlar om att ha en stödjande organisation”

I den nya undersökningen, ”Skolledares arbetsmiljö 2”, har man tittat på åtta organisationer som är väl fungerande, från norr till söder och i både små och stora kommuner.

– Vi har prioriterat organisationer där det fungerar bra. Vi har gått på djupet och det kommer även att finnas förslag till åtgärder i vår slutrapport. Det vi ser är att det skiljer sig oerhört mellan olika kommuner när det gäller organisation, förhållande till närmaste chef, rollkonflikter och så vidare. Därför vill vi inte ge generella pekpinnar på hur man ska göra eftersom förutsättningarna är så olika. Det är svårt med allmänna åtgärder som gäller överallt, säger Ulf Leo.

Men några saker kan man ändå konstatera. Mycket handlar om ansvars- och resursfördelning.

– Det handlar om att ha en stödjande organisation. Många lovordar sina HR-personer, elevhälsa, ett väl fungerande it-system och sådant. Det ser olika ut men det går att ha bra stödjande organisationer även i små kommuner. Även om det ser olika ut är de vi tittat på nöjda med sin organisation, säger han.

Kommunikation med närmaste chef är en annan viktig komponent för en fungerande organisation.

– Det ser väldigt olika ut här också. En del träffar sin chef en dag varje vecka, en annan kanske två timmar varannan vecka. Även här är alla nöjda med den form man hittat. Det viktiga är att man har en kommunikation.

”Rektorernas drivkraft är inte att vara administratör”

Så till det viktiga stabila ledarskapet.

– I alla de kommuner som vi tittat på så har rektor suttit på sitt jobb i mer än fyra år och det är positivt. Allt det vi gör i vår forskning syftar i grunden på att få rektorerna att stanna på sina jobb.

Arbetet med rapporten fortsätter under hösten.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare, ser med intresse fram mot rapportens resultat.

– Jag tror också att landets huvudmän måste förstå att det lönar sig även ekonomiskt att investera i skolledarnas arbetsmiljö och ge dem de rätta förutsättningarna att sköta sitt jobb, säger hon.

Och det finns mycket att titta på.

– Det handlar om resurser och fördelningen av dem. Skolan har en mycket komplex styrning i Sverige. Sveriges Skolledare har länge krävt en ökad statlig styrning för att öka likvärdigheten. Vi måste se vilka rollkonflikter som finns, hur ansvarsfördelningen ser ut. I dag upplever många skolledare att den administrativa sidan övertrumfar det pedagogiska uppdraget. Det är inte att vara administratör som är rektorernas drivkraft, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Tiden räcker inte till pedagogiskt ledarskap

Nu pågår även en utredning om rektorernas arbetsmiljö, ”Bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet”. Den tillsattes 2024 och ska bland annat lämna förslag för att minska omsättningen på rektorer och för att skickliga rektorer ska söka sig till och stanna kvar längre på förskolor och skolor med stora utmaningar. Den skulle ha redovisat sina resultat den 12 juni men i maj lämnade den särskilda utredaren sitt uppdrag och ny utredare blev Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare på Regeringskansliet. Uppdraget ska nu i stället redovisas den 14 januari 2026, som Skolledaren tidigare berättat. Den senaste utredningen om rektorers arbetssituation, ”Rektorn och styrkedjan” gjordes 2015 under ledning av professor Olof Johansson. Den kom fram till att rektorernas tid inte räckte till för det pedagogiska ledarskapet.

– Det var inte mycket mer än så, i praktiken har det inte hänt något sedan dess. På ett sätt tycker jag ändå att det är bra att tiden för den nya utredningen har förlängts. Det pågår så mycket annat, betygsutredningen, läroplansutredningen, och annat som påverkar situationen i skolan och som man måste ha med i bilden, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Möte om skolans utmaningar

Det händer även en del utöver Ulf Leos och Roger Perssons forskning och utredningen om skolledares förutsättningar. I juni kallade dåvarande skolminister Lotta Edholm in representanter från samtliga riksdagspartier till en dialog om svensk skolas utmaningar och den kommande lagstiftningen på skolområdet.

– Lärare, rektorer och annan skolpersonal måste få betydligt bättre förutsättningar att utföra sina viktiga arbeten. Ett långsiktigt perspektiv är avgörande för att det ska fungera, sa Lotta Edholm till TT när mötet utlystes.

Det långsiktiga perspektivet kräver också ett långsiktigt och stabilt ledarskap i skolan.

– Forskningen visar tydligt att ett stabilt och hållbart ledarskap är hälsofrämjande för övrig personal och för eleverna. Vi vet att det är så. Här har huvudmännen en läxa att göra om Sverige ska vara den kunskapsnation som vi vill att den ska vara, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.