Ledare: Vår arbetssituation måste prioriteras

Denna ledare publicerades i Skolledaren nr 5 2025. 

Jag vill börja med att önska er välkomna tillbaka efter en, förhoppningsvis, skön ledighet. Att prioritera egen återhämtning för att kunna vara en bra ledare och chef är fortfarande svårt för många medlemmar.

Jag blev uppmärksammad på samma tendens när Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw gästade förbundsstyrelsens möte i juni. Hans tydliga medskick var den uppenbara underrapporteringen av arbetsmiljöincidenter, exempelvis hot och våld, som drabbar skolledare. Och han har ju rätt. Det är inte lätt för arbetsgivaren att göra något åt arbetsmiljön om vi inte berättar vad vi är med om. Att spara tid genom att underrapportera såväl incidenter som övertid känns kanske som rätt val i stunden, men är det sällan på längre sikt.

”Måste se på oss själva som värdefulla resurser”

Så vi måste börja där med att se på oss själva som värdefulla resurser. En god arbetsmiljö och förutsättningar för ett hållbart ledarskap är självklart en av Sveriges Skolledares allra viktigaste frågor. För trots att de allra flesta av er trivs så bra på jobbet finns det varningstecken. Att sällan ha arbetsperioder med lägre belastning och tid för återhämtning leder till att man till slut riskerar sin hälsa. Ingen vinner på den höga omsättning på skolledarposter som vi haft under ett bra tag nu. Om du vill och behöver förändra din arbetssituation utan att behöva byta jobb finns det hjälp och stöd att få. På Sveriges Skolledares hemsida finns verktyg och inspirationsmaterial för att hitta vägar mot en mer hållbar arbetssituation. Jag rekommenderar särskilt den partsgemensamma organisationen Sunt Arbetsliv, vars stödmaterial är mycket användbart.

”Behövs politisk långsiktighet”

Men självklart behöver även arbetsgivaren steppa upp för att kunna behålla sina chefer och säkra en bra verksamhet för barn och elever. Många medlemmar, speciellt i kommunal sektor, upplever otydlig styrning med många beslutsnivåer och oklara mandat. Här har friskolorna andra förutsättningar vilket visar sig i våra enkäter. Mandatet är klarare och stödet från huvudmannen mer strukturerat och tillgängligt. Det gäller inte överallt, många skolledare för små, fristående förskolor har en komplicerad situation, men tillräckligt ofta för att skillnaden mot kommunerna ska bli tydlig. Det finns goda exempel, men det behövs mer långsiktighet i såväl utbildnings- som personalpolitiken, både på statlig och lokal nivå.

Utredning väcker förhoppningar

Jag har förhoppningar att utredningen om bättre förutsättningar för rektorerna ska belysa dessa frågor och komma med förslag på hur man kan förbättra förutsättningarna för ett verksamhetsnära och hållbart ledarskap i förskola och skola. Jag har träffat utredaren, som fått förlängt förordnande till januari 2026, och hörde med tillfredsställelse att hon lovade att inte backa från skarpa förslag om sådana behövdes. Vilket jag tror att det gör. Alla de reformförslag som presenterats under våren föreslår nya uppgifter och ansvarsområden för rektorerna. Det behöver i sig inte vara fel om det samtidigt ges möjligheter för rektor att skapa en stödorganisation runt sig. Här behöver skolhuvudmännen ta ansvar. 

Under hösten är lanseringen och spridningen av förbundets yrkesetik den fråga som står högst på dagordningen. Den blir självklart huvudnumret på Skolledarnas dag 3 september, men ska även lanseras och diskuteras lokalt. Yrkesetiken måste ägas av medlemmarna, inte vara en styrelseprodukt. Ta gärna egna initiativ till diskussioner i lokalföreningen. Bara så håller vi yrkesetiken levande.