Stabilt ledarskap vände krisen på Tumba gymnasium
Rektor Alf Solander och biträdande rektorerna Paula Stenberg, Johan Helttunen, Andreas Hammarstedt, David Månsson, Anna Lena Ygland och Camilla Bergman har tillsammans 89 års erfarenhet på Tumba gymnasium. Foto: Sophie Lagerholm
Teman Tillsammans har de 89 års erfarenhet av att vara skolledare på Tumba gymnasium. Stabilitet och kontinuitet har vänt en skola i kris till leverans av resultat som tillhör toppen i Sverige.
Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2025-08-21 07:00
Läs alla delar i Tema: Rektorskarusellen
Bara en av tre rektorer har stannat kvar på samma grundskola de senaste fem åren, enligt ny statistik – trots att forskning visar på att stabilt ledarskap är avgörande för skolans verksamhet.
Här är alla delar i Skolledarens tema Rektorskarusellen ur nr 5 2025:
Därför måste skolan få ett stabilt ledarskap
Här är checklistan för ett hållbart ledarskap
Kungsbackas recept: Ingen rektor leder ensam
Det är torsdag och klockan är nio på morgonen. Runt bordet samlas, som varje torsdag, rektor Alf Solander (17 år på skolan) och de biträdande rektorerna Anna Lena Ygland (15 år), Camilla Bergman (12 år), David Månsson (8 år), Johan Helttunen (4 år) Paula Stenberg (12 år) och Andreas Hammarstedt (21 år).
Rektor Alf Solander har bland annat skrivit boken ”Konsten att leda en skola”. Den handlar om kontinuitetens betydelse för skolframgång. Nu testar han sitt budskap i praktiken.
– Ämnet ligger mig varmt om hjärtat och tål att lyftas fram, om inte av mig så av mina kollegor som praktiskt upplever samma sak, säger han.
Högt söktryck på skolan
Det är 17 år sedan Alf Solander kom till Tumba gymnasium och förändringsarbetet påbörjades. Förutom torsdagsträffarna har skolledarna också en gemensam avstämning på måndagar. En gång i månaden träffas man en heldag utanför skolan.
Det har inte varit en helt lätt resa fram till i dag, då 96–97 procent av eleverna avslutar med godkänd yrkes- eller gymnasieexamen. En betydligt bättre siffra än rikets genomsnitt. Tumba är en centralort i Botkyrka kommun med 42 000 invånare. Enligt polisens klassificering är kommundelen en av kommunens fyra särskilt utsatta områden. Tumba gymnasium har funnit sedan 1974 men har inte alltid varit en framgångsskola. För 20 år sedan var det mycket stök och konflikter och det talades till och med om en eventuell nedläggning. Men i dag talar gymnasiet, som lämpligt nog ligger på Utbildningsvägen 4, ett helt annat språk.
Numera är söktrycket stort.
– Det känns bra att vi har ett så högt söktryck. Vi konkurrerar ju med häftiga innerstadsskolor, men ändå söker sig många hit, säger Camilla Bergman.
Skolan har i dag lika många killar som tjejer. Fördelningen mellan de med svensk och utländsk bakgrund är också relativt lika.
Hjälps åt i många situationer
Den kanske främsta orsaken till skolans utveckling handlar om stabilitet och kontinuitet i skolledningen. Det finns naturligtvis många orsaker till framgången – men det kollegiala samarbetet är definitivt en av dem.
– Alla biträdande rektorer har sina områden men vi hjälps åt i många situationer så att det finns en enhetlighet. Att vi inte bara är solospelare, säger Andreas Hammarstedt.
Att det finns fantastiska lärare på skolan är något som de sju runt bordet också gärna framhåller.
Anna Lena Ygland och Paula Stenberg, som tillsammans har 27 år på skolan, går snart i pension.
Kan kontinuiteten påverkas när nya ska rekryteras?
– Jag har känt mig välkommen och fått bra stöttning, så det kommer att fungera framåt också, säger Johan Helttunen, som med sina fyra år på skolan är sällskapets junior.
Gymnasiet har totalt tio nationella program (sexton inriktningar) i en bred blandning. Här finns en spetsutbildning i aktier och finans. Nationella idrottsutbildningar (NIU) i handboll och e-sport och dessutom en populär lokal idrottsprofil (LIP) i ishockey med två av regionens starkaste hockeytränare. För den i läsekretsen som är i mogen ålder så är det sista kanske inte så förvånande. Sven Johansson, som så småningom bytte namn till just Sven Tumba efter hemorten, var i princip symbolen för svensk ishockey i många år.