Professionsprogrammet väcker frågor: ”Skolverket måste ge riktlinjer”

LÄS ÄVEN: Klart: Regeringen klubbar nya professionsprogrammet

LÄS ÄVEN: Efter förslaget om professionsprogrammet: ”Riskerar missa målet”

LÄS ÄVEN: Uppmaningen: Ge alla skolledare samma chans

Tina Lyckman representerar Sveriges Skolledare i den fackliga referensgrupp som leds av tjänstemän på utbildningsförvaltningen i Stockholm och som söker lösningar på hur professionsprogrammet i Stockholm ska verkställas.

Genom professionsprogrammet ska förskollärare, lärare och rektorer erbjudas en strukturerad och likvärdig kompetensutveckling under hela yrkeslivet, skriver Skolverket.

– Men även förutsättningarna för skolorna, inte bara kursutbudet, kan behöva vara likvärdiga. Här saknas centrala riktlinjer för hur det ska gå till, säger Tina Lyckman.

En fråga som behöver klarhet är vilka förutsättningar som gäller för deltagande. Nu saknas sådana kriterier.

– Det är rektorerna som beviljar lärarna tid för studier och här kan det behövas vägledande riktlinjer för att det ska bli likvärdiga bedömningar och förutsättningar mellan skolor – i den mån det går. Om en rektor har tio lärare på sin skola som vill fortbilda sig, vad är det som avgör prioriteringsordningen, att den ena får gå men inte den andra?

– Här saknas svar och det behövs gemensam information från utbildningsförvaltningen till alla rektorer och medarbetare vad som gäller kring prioritetsordning och bedömningsgrunder.

”Mycket lämnas i knäet på huvudmännen”

Diskussioner mellan medarbetare och chef skulle kunna uppstå kring individens behov, respektive verksamhetens behov av kompetensutveckling.

– Min uppfattning är att de behoven bör vägas samman vid beslut om vilka som ska kompetensutvecklas och vilken kompetensutveckling som ska ske. Men om detta står inte mycket, det behöver förtydligas, säger Tina Lyckman.

Det är rektorerna som ska hantera lärarnas kompetensutveckling och få den att fungera i praktiken. Man får heller inte glömma bort att även rektorerna behöver ges förutsättningar för sin kompetensutveckling. Men detta är inte heller något som Skolverket lyfter.

– Mycket lämnas i knäet på huvudmännen, konstaterar Tina Lyckman.

Finansiering en fråga

Problematisk är också tidsplanen för professionsprogrammets antagning. Ansökningstiden är 15 april och 15 oktober och svar ges några månader senare.

– Det blir snävt om tid för en rektor att tjänstefördela med framförhållning om en lärare antas till professionsprogrammet. Antagningstiden borde ligga annorlunda.

Ett annat och mycket stort frågetecken är ifall regeringen kommer att skjuta till några pengar till satsningen. Det är kostsamt att ha personal som fortbildar sig, exempelvis i de fall vikarier måste tas in.

– Finansieringen blir därmed också en förutsättning för likvärdigheten över landet. Det ska inte vara upp till kommuner att skjuta till kompetensutvecklingsmedel. Förutsättningarna för att skapa likvärdiga förhållanden för professionsprogrammet måste Skolverket fortsätta att se över.

”Erkännande av skolledaryrket”

Sveriges Skolledare har länge efterfrågat ett professionsprogram som inkluderar rektorer. 

– Vi ser professionsprogrammet som ett erkännande av skolledaryrket och den avgörande roll rektorer har för väl fungerande skolor. Programmet visar att utbildning är en samhällsbärande verksamhet som också kräver att rektorer får möjlighet att utvecklas under hela yrkeslivet, säger förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Hon har tidigare pekat på riskerna att programmet blir olikvärdigt, om inte alla huvudmän möjliggör för skolledare att delta. 

– Utbildning är en förmån, men också en investering. Därför är det viktigt att tiden i utbildning inte slarvas bort genom bristande förutsättningar för rektorerna att genomföra programmet, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman nu, och fortsätter: 

– Professionsprogrammet bör på sikt också öppna för att fler rektorer får möjlighet att forska om sitt eget yrke och bidra till kunskapsutvecklingen. Vi vill se en verklighet där skolutveckling drivs mindre av politiska utspel och mer av professionens forskningsframsteg. 

Meriteringstrappa

Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Sveriges Skolledare har också flera gånger lyft avsaknaden av en meriteringstrappa för skolledare, motsvarande den som lärare i skola och förskola får i det nya programmet.

– Det finns en efterfrågan hos våra medlemmar av en meriteringstrappa även för rektorer för att stimulera kunskapsfördjupningen och därmed förbättra förutsättningarna för högkvalitativ verksamhet. Vi kommer fortsätta ligga på regeringen om att ta vidare den frågan.