Skolledarens reaktion på slopat stödsystem

LÄS ÄVEN: Här är utredarens förslag om stödinsatser: ”Rektor måste förplanera”

LÄS ÄVEN: Rapport: Pengar saknas för att stötta elever med NPF-diagnoser

Hösten 2028 kommer dagens stödsystem att skrotas och ersättas av ett nytt. Det innebär bland annat att elever i behov av särskilt stöd, som till exempel har en NPF-diagnos, kommer att undervisas i en mindre grupp med speciallärare – i stället för i sin egen klass. Huvudmännen får i höstbudgeten 1,14 miljarder kronor årligen till stödundervisningen för bland annat grundskolan, gymnasieskolan, specialskolan och sameskolan.

I en intervju med TT sa utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) att en av anledningar till förändringarna är att det råder ”vilda västern” i de svenska klassrummen.

– Tänk att du har utbildat dig för att lära ut. Men i stället så har du en elev som behöver sitta med en iPad i ett hörn. En annan med en stressboll i handen och en tredje som behöver springa ut och in var femte minut för att röra på sig. Många föräldrar som har krävt dessa anpassningar kommer att bli svinarga, men deras barn kommer att tacka oss, säger hon.

”Problematiskt”

Tina Lyckman är inte imponerad.

– Det är tråkigt att ministern talar om att det råder ”vilda västern” i svensk skola. Det finns klassrum där det är rörigt men det är ingen generell bild av hur det ser ut i den svenska skolan, säger Tina Lyckman.

Hon tycker också att det är för mycket fokus på åtgärdande och för lite på det främjande och förebyggande arbetet.

– Det tycker jag är problematiskt. Jag håller med om att man ska lyfta in stödundervisning i ett tidigt skede och att det behövs fler anställda med specialpedagogisk kompetens. Sedan är det rektors ansvar i dialog med elevhälsan och lärare att se vad som behövs. Det är de som ska ha mandat. Det finns ju inte en lösning, utan många olika lösningar, säger hon.

En fråga är också hur det ska finansieras.

– Det är resurser som saknas i första hand. Det behövs mer specialkompetens. Hur tänker man att det ska finansieras så att det också blir likvärdiga förutsättningar i hela landet? menar Tina Lyckman.

Kritik från fler håll

Att stödundervisning kan ges utanför klassrummen kan vara en lösning ibland men det är sällan som särskilda undervisningsgrupper är den enda lösningen, menar hon.

– Att återgå till en typ av vad som tidigare kallades OBS-klasser är något som vi redan vet inte fungerar bra, säger hon.

Förändringen har också fått kritik från andra håll. Riksförbundet Attention, som organiserar personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, menar i en intervju med SVT Nyheter att förslaget kommer riva upp en viktig princip inom svensk skola.

– Inkludering som norm ifrågasätts och en stor grupp elever riskerar att särbehandlas. Det bra att ge elever som verkligen är i behov av mindre grupp den möjligheten, men att utgå från exkludering som norm är problematiskt, säger Eric Donell, förbundsordförande för Attention.

Utbildningsministern säger i SVT som svar på det att hon räknat med kritiken.

– Jag kan förstå oron, men jag tror att vi gör barnen en otjänst genom att inte ge dem rätt stöd. Vi gömmer oss bakom att alla barn ska få vara i ett och samma klassrum. Men det är ett problem att barn inte lär sig läsa, skriva och räkna, säger Simona Mohamsson.