Undersökning: Skolledare saknar resurser till elevhälsan

Den 27 november ska utredningen ”En förbättrad elevhälsa” lämna sitt slutbetänkande. Den har som uppdrag att se över elevhälsans syfte och uppdrag, att göra en översyn av elevhälsans huvudmannaskap och ledning, att utforma en elevhälsogaranti, samt att föreslå hur samverkan mellan elevhälsan, skolan i övrigt, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan förbättras. Särskild utredare är Åsa Lundqvist. Men utredningen har redan mött stark kritik. Bland annat har Sveriges Skolledare tillsammans med Akademikerförbundet SSR och Sveriges psykologförbund kritiserat utredningens direktiv i ett gemensamt debattinlägg i Dagens Samhälle.

Det som väckt mest ont blod är en formulering i de direktiv som getts utredningen: ”Ett första steg mot en förbättrad elevhälsa med ett tydligt vårduppdrag kan därför vara att bryta ut den specialpedagogiska kompetensen från elevhälsans verksamhet, så att speciallärare och specialpedagoger får en tydligare hemvist i lärarkollektivet i stället för i elevhälsan. På så sätt skulle både ett stärkt vårduppdrag för elevhälsan och bättre förutsättningar för skolans specialpedagogiska insatser kunna uppnås.”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, och Pia Skott, forskare, menar att man behöver fokusera på elevhälsan i sin nuvarande form. Foto: Ola Westerberg/Emma Wallskog

Vill se ett tvärprofessionellt samarbete

Men de tre kritiska fackförbunden menar att styrkan i elevhälsoarbetet ligger i det tvärprofessionella samarbetet mellan rektorer, skolläkare, psykolog, kurator, specialpedagog/speciallärare och lärare.

– Det är bättre att fokusera på det som är de verkliga problemen. Hög arbetsbelastning, otillräckliga resurser, och den ojämlika tillgången till kompetenser i landet. Det är inte nya organisationsmodeller eller splittrade uppdrag som kommer att vara lösningen på dem. Nu hoppas jag att regeringen ser den tydliga signalen att vi tre förbund som representerar flera av elevhälsans professioner går ut tillsammans, och lyssnar på våra synpunkter, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

En majoritet saknar resurser

Skolledaren har skickat ut en enkät till våra läsare om elevhälsan. Knappt 400 skolledare runt om i landet har svarat. Vi har bland annat ställt frågor om hur den egna elevhälsan fungerar och vad man tänker kring regeringens utredning. 58 procent menar att man inte har tillräckliga resurser för att täcka elevhälsans behov. Men då handlar det snarare om att man har för få speciallärare eller special­pedagoger, inte att de borde lyftas ut från elevhälsoteamen. En uppfattning som förstärks av de många frisvar vi fått. Här är tre exempel från enkäten på synpunkter på den egna verksamheten:

”Tvärprofessionell samverkan i alla led fungerar superbra. Alla i teamet bidrar. Lärande, hälsa och utveckling prioriteras starkt.”

”Vi har ett systematiskt främjande, förebyggande och åtgärdande arbete i god balans. Självklart behöver vi mer resurser men inte andra direktiv.”

”Ser att vi skulle behöva större tillgång till skolpsykolog och kurator för att på ett bättre sätt kunna arbeta förebyggande och främjande.”

”Skola är skola”

På frågan om regeringens utredning finns en omfattande kritik, även om det också finns röster som tycker att utredningens direktiv är värda att diskutera. Några röster:

”Elevhälsan har de senaste åren börjat arbeta främjande och förebyggande med alla professioner inblandade i ett team. Alla professioner behövs för att skolan ska kunna stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. Skolan är en organisation som ska hjälpa elever att komma så långt som möjligt i deras kunskapsutveckling. Det är det fokus vi ska ha. Låt vården ta hand om perspektivet sjukdom. Skolan ska inte vara en vårdinrättning. Skolan ska arbeta salutogent.”

”Jag vill inte att elevhälsan ska ta över vårdens uppgifter. Skola är skola och den enda instansen som kan utbilda. Det är viktigt att hålla isär, och samtidigt se till att regionen steppar upp och skapar enheter som samarbetar för att skolan ska kunna uppfylla sitt uppdrag.”

”Jag är orolig för att man slår sönder väl fungerande strukturer men jag kan förstå om man behöver göra förändringar. Det viktigaste är att vi får förutsättningar, både utbildning och ekonomi, och att vi får goda förutsättningar att samarbeta mellan alla olika professioner – det är när vi tänker och arbetar tillsammans som vi gör de viktigaste framstegen.”

”Risk att vi hamnar i stuprör”

Direktiven har också fått hård kritik från Intresseföreningen för speciallärare och specialpedagoger, Sveriges skolkuratorers förening, Riksföreningen för skolsköterskor, Svenska skolläkarföreningen och Psifos (psykologer i förskola och skola).

I en nyligen utgiven rapport, ”Elevhälsa på elevers villkor” från Tim Bergling Foundation, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd konstateras att Sveriges elever vill ha en elevhälsa som fokuserar på tidiga insatser, välmående och trygghet i skolmiljön och inte i första hand en sjukvårdsinriktad elevhälsa.

– Beskedet från eleverna är tydligt. Sedan är det upp till utredare och beslutsfattare att ge besked om man vill lyssna på eleverna, säger Agnes Tell, ordförande i Sveriges Elevråd.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman konstaterar att motståndet mot direktiven som utredningen jobbar efter är kompakt.

– Syftet med tvärprofessionella team är att jobba förebyggande på individ-, grupp- och skolenhetsnivå. Risken om man splittrar är att vi hamnar i stuprör. Så vi hoppas utredaren lyssnar på det alla tycker och säger i den här frågan. Jag undrar också i vilken utsträckning regeringspartierna har med sig sina lokala företrädare ute i landet, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Forskaren: ”Fokusera på exemplen som fungerar"

Pia Skott, forskare, universitetslektor och utbildningschef vid rektorsprogrammet på Stockholms universitet har skrivit flera rapporter kring elevhälsa. Hon menar att man borde fokusera på det som fungerar bra i dag.

– Det finns myndigheter, organisationer, forskare och rektorer som har exempel på hur det kan fungera. Fokusera på det, säger hon.

Ett framgångsrikt elevhälsoarbete är ett lagarbete – ett multiprofessionellt arbete – som är någonting utöver att vara olika grupper av enskilda professioner, har hennes forskning visat.

– Det handlar om ett främjande och förebyggande arbete. Att man ser elevhälsoarbetet som kärnverksamhet. Att elevhälsa också handlar om välbefinnande både för elever och personal, inte bara frånvaro av sjukdom, säger Pia Skott.

Den 27 november ska besked komma hur regeringens utredare tänkt sig den framtida elevhälsan.