Rektorsutredningen klar – så ser förslagen ut

LÄS ÄVEN: Utredaren: Vi behöver titta på rektorernas administrativa börda

LÄS ÄVEN: Efter skolledarnas krav: Rektorernas förutsättningar ska utredas

”Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap”. Så heter rektorsutredningen som till sist presenterades på måndagen. Enligt den tidigare planen skulle den ha kommit redan i somras, men efter att en ny utredare tillsatts sköts den upp till januari 2026.

Utredare har sedan i våras varit Marie-Hélène Ahnborg och Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman tycker att hon har gjort ett gediget jobb. 

– Hon fångar väl rektorernas situation och har fångat in ett antal problem. En viktig sak är att utredaren lyfter att rektorers jobb inte kan utövas på avstånd, säger hon.

Utredaren poängterar att rektors ansvarsområde inte får vara mer omfattande än att rektor ska kunna utöva sitt nära, pedagogiska ledarskap. En kartläggning utredningen gjort visar att utvecklingen under en längre tid gått mot allt större rektorsområden. Det kan innebära ansvar för flera eller stora enheter och ett mycket stort antal medarbetare, barn och elever. Dessutom kan en och samma rektor ansvara för olika skolformer eller enheter som ligger geografiskt långt ifrån varandra. Något som, enligt utredaren, gör det svårare att utöva det pedagogiska ledarskapet.

Definition av pedagogiskt ledarskap i skollagen

Utredningen föreslår därför att det ska införas en bestämmelse i skollagen som reglerar att rektorns ansvarsområde inte får vara mer omfattande än att rektorn kan utöva det pedagogiska ledarskapet. Och att huvudmännen ska bära ansvaret för att de rätta förutsättningarna ges.

– Hon har lyssnat på forskningen och träffat många rektorer och det gör att vi känner igen oss i förslagen. Utvecklingen mot större rektorsområden har vi vänt oss emot länge och lyft vid många tillfällen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Utredaren har också gett ett förslag till en definition av det pedagogiska ledarskapet som ska införas i skollagen:

”Detta ledarskap definieras som sådant ledarskap som rektorn utövar i nära och direkt relation till undervisningen, med särskilt fokus på de processer som stärker kvalitet och utveckling, samt genom att, i syfte att främja dessa processer, sätta organisatoriska ramar, fördela resurser och skapa förutsättningar för medarbetarnas professionella lärande.”

Skärpta behörighetskrav

Behörighetskraven för rektorer bör skärpas menar utredaren, och rektorer bör ha en lärarutbildning i botten. Man ska också ha genomgått befattningsutbildningen med godkänt resultat.

– Så är det inte alltid idag. Behörighetskraven är bra men det är också bra att utredaren problematiserar det eftersom det kan bero på att man inte får tillräckligt med stöd från huvudmannen. Det är också bra att behörighetskraven skärps för skolchefer, att även de ska ha en akademisk examen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Befattningsutbildningen ska vara unik för rektorer men samtidigt bör en egen utbildning för biträdande rektorer införas, enligt utredaren.

Annat från Marie-Hélène Ahnborgs utredning är att rektor själv ska besluta om den inre organisationen, det pedagogiska ledarskapet ska inte var möjligt att delegera i sin helhet, nya behörighetskrav för rektorer och skolchefer, åtgärder för att hejda den höga rektorsomsättningen, nationella standarder för de digitala systemen och ökad statlig finansiering av skolan är andra delar av den omfattande utredningen.