Så påverkar regeringens trygghetsförslag rektorer
Regeringen presenterar ett antal förslag som de menar ska ge bättre förutsättningar för studiero och trygghet i skolan. På bild Simona Mohamsson (L), Camila Waltersson Grönvall (M) och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare. Foto: Svante Rinalder/Regeringskansliet/Ola Westerberg
Skolpolitik
Regeringen presenterar ett antal förslag som de menar ska ge bättre förutsättningar för studiero och trygghet i skolan. Bland annat tog man upp frågan om rektors ansvar för att upprätthålla tryggheten och studieron i skolan – och mobilförbud hela dagen från och med hösten 2026.
– Jag välkomnar att regeringen tagit intryck av Sveriges Skolledares synpunkter, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.
Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2026-01-29 09:55
LÄS ÄVEN: Efter trygghetsutredningen: Bra att rektors auktoritet stärks
LÄS ÄVEN: Förslag: Rektors ansvar för tryggheten skrivs in i skollagen
LÄS ÄVEN: Utredarens förslag om stödinsatser: Rektor behöver förplanera
Det var i januari 2025 som utredningen om stärkt trygghet och studiero presenterades. Happy Hilmarsdottir Arenvall föreslog där ändringar i skollagen som förtydligar rektorers och huvudmäns ansvar för trygghet och studiero, att det ska bli lättare att omplacera och stänga av elever under längre tid och att det ska finnas ett förväntansdokument på elever och vårdnadshavare.
Flera av de förslagen togs upp i regeringens presentation av vilka åtgärder för ökad trygghet och studiero man går vidare med.
Ett annat förslag från regeringen är att dagens ordningsregler byter namn till skolregler och att de förmedlas till vårdnadshavare genom förväntansdokumentet. I det ska det framgå vilka konsekvenserna blir om en elev bryter mot reglerna.
”Rektorns ansvar”
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) säger under pressträffen att det är rektorn som tar beslut om skolreglerna.
Hon kommenterade också förtydligandet av rektorernas, respektive huvudmännens, ansvar för trygghet och studiero i skollagen.
Rektorn ska ansvara för att ”bedriva ett förebyggande arbete som syftar till att skapa trygghet och studiero, och ett arbete för att upprätthålla trygghet och studiero, i skolmiljön.”
– Huvudmannen ska säkerställa att arbetet bedrivs och rektorn ansvarar för arbetet, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Som exempel ger hon att arbeta för att ”motverka trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling och mobbning”.
– Ett arbete för att upprätthålla studieron i undervisningen kan bland annat innebära att se till att verksamheten organiseras på ett lämpligt sätt för att främja en kvalitativ undervisning eller att utveckla lärarnas ledarskap, säger Camilla Waltersson Grönvall.
”Ska agera kraftfyllt”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, ser positivt på förtydligandet kring rektors roll.
– Jag välkomnar att regeringen tagit intryck av Sveriges Skolledares synpunkter och klargör att rektors roll är att arbeta med lärares förutsättningar att vara en skicklig ledare i klassrummet. Alla elever har rätt till en god studiemiljö, säger hon.
Förslaget om akutskolor och längre omplaceringar, både inom och utanför skolenheten, togs upp – liksom ett nytt förslag som gäller att kunna neka en elev, som kan utgöra fara för andra elever och personal, tillträde till skolans lokaler.
Beslutade utvisningar och kvarsittningar ska inte heller behöva dokumenteras, enligt regeringens förslag.
– Rektorer och lärare ska agera kraftfullt mot elever som kränker, hotar, använder våld eller på andra sätt förstör för andra elever. För både elevens egen skull men även för de andra elevernas bästa, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) under pressträffen.
Därtill föreslås ett mobilförbud hela dagen från och med höstterminen 2026, ett förbud som även ska gälla fritidshemmet. Redan i dag har omkring 80 procent av landets grundskolor i praktiken redan mobilfritt, eftersom det sedan flera år är möjligt för rektorer att bestämma själva om förbud, rapporterar TT.
Läs om Sveriges Skolledares synpunkter på förslaget om mobilförbud i faktaruta.
Sveriges Skolledare om mobilförbudet
När Sveriges Skolledare tog ställning till förslaget i sitt remissvar i fjol skrev man att regeringens budget inte täcker skolans kostnader för att införa ett totalt mobilförbud. Regeringen föreslog 95 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2026 i det generella statsbidraget, och räknade på att en tredjedel av landets grundskolor behöver köpa in säkerhetsskåp för omkring 10 000 kronor per skolenhet.
Man bedömde också att det skulle krävas 50 procent av en lärartjänst för att hantera in- och utlämning av telefoner.
”Vår bedömning är att regeringens budget inte täcker kostnaderna för arbetet i enlighet med finansieringsprincipen. För det första på grund av att många av de skolor som idag samlar in telefoner gör det i klassrummet i mobilförvaringslådor och inte har säkra mobilskåp, och för det andra för att det saknas en djupare beskrivning av hur utredningen landat i att 50 procent av en lärartjänst täcker uppdraget”, skrev förbundet i sitt remissvar.
Fler förslag: Regeringen vill avskaffa extra anpassningar
Även förslagen i Åsa Lundkvists delbetänkande i utredningen om elevhälsan, som gällde särskilt stöd och extra anpassningar, togs upp av regeringen på onsdagen.
Regeringen föreslår att extra anpassningar och garantin för tidiga stödinsatser avskaffas. Man föreslår stödundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik från hösten 2028 – samt obligatoriska, standardiserade tester för att identifiera stödbehov hos eleverna. Det ska också bli enklare att sätta in särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp.
Förslagen ska syfta till att stöd sätts in tidigare.